Bäckströms-blogg
  • Hem
  • Bäckströms-blogg
Bäckströms-blogg

Bild från Bildbyrån

Fredagsintervju med Forsell

Jag ringer upp Erik Forssell på fredag förmiddag. Det är dagen efter laget tagit en fin skalp mot Frölunda. En hemmaseger med klara 5–1 gav tre välbehövliga poäng och en skjuts uppåt i en jämna tabell. Med segern klättrar Skellefteå två placeringar upp från nionde till sjundeplats. Toppkvartetten i tabellen börjar tydligt utkristallisera sig. Dit får Skellefteå svårt att nå.

Utkristalliserar sig gör även en kvartett av lag som med allt av att döma blir inblandande i bottenstriden snarare än guldstriden. Kvällens motståndare Brynäs värderade placering är svår eftersom de har minst fem matcher mindre spelade än konkurrenterna runt strecket. Men åter till Erik…

Först av allt Erik – vad säger du spontant om matchen igår?

Jag tycker vi gör en bra match. Först och främst för att vi naturligtvis vann, sen tycker jag att vi klarade av att spela i ett högt tempo som det ofta blir mot Frölunda. Och jag tycker även att vi visade att vi klarar av att hålla en jämn nivå över 60 minuter – och att vi var effektiva. Många matcher där vi haft spelövertag har vi inte lyckats förvalta våra målchanser. Och som du säger är det viktigt att vi tar poäng på hemmaplan (främst) mot lag som har en bättre tabellplacering för att vi själva ska kunna klättra uppåt i tabellplaceringen, så är det.

Hur viktigt är det att i ett skede där man står i ett detta skede där en vinst betyder att man hakar på i fighten om att bli ett lag på den övre halvan av tabellen, men en förlust skulle ge laget tappa poäng mot dom övriga lagen?

Ja, det klart det kan ge en förstärkande positiv känsla för laget med en sådan här seger. Men tidigare har vi inte lyckats förvalta en sådan här seger med att följa upp den med en bra prestation. Så det är svårt att säga just nu vad den här segern betyder för laget och känslan.

Laget är nu sjua i tabellen – och förra året slutade laget på en fjärde plats. Hur går dina tankar kring det och hur prestationerna varit när två tredjedelar av säsongen har spelats?

Ja naturligtvis siktar vi uppåt, men vi har inte varit tillräckligt jämna i våra prestationer. Ett antal matcher tycker jag vi har varit med men inte lyckas skapa målchanser av det spelövertag vi haft, eller lyckas förvalta de målchanserna vi skapat. Det har varit för ineffektivt. Under oktober-november tycker jag vi hade en bra trend i spelet, men att vi sedan under december tappade vi det och gick tillbaka lite.

Förhoppningsvis kan vi vrida tillbaka det nu. Nu har vi full en trupp och kan använda alla spelare. Jag tycker vi har alla förutsättningar att få till ett bra tryck i gruppen och ge oss själva möjligheten att göra bättre prestationer och nå en högre tabellplacering.

Om vi ser på det individuella planet – hur tycker du utfallet är på dina nyförvärv till denna säsong?

Ja, om vi ska ta det bakifrån så Arvid Söderblom i mål tycker vi har varit bra, det är hans första säsong i SHL. Det syns att han är driven och att han vill bli bättre. Sen har vi Oscar Nilsson han är trygg spelet med puck, han är bekväm även när han sätts under press. Och det är en karaktär som driver på i omklädningsrummet. Så han har varit bra tycker jag.

Jonathan Johnsson – han kommer från en rekordsäsong i allsvenskan – hur har han har acklimatiserat sig i laget och i SHL ?

Ja, SHL är ju ett snäpp upp i tempo, men det är också ett stort snäpp upp i omställningen av den träningsmängd som han kanske varit van vid. Men det syns att han är snabb i tanken och han lever mycket på det. Men generellt i föreningen har det kommit in många spelare som haft en utveckling likt den Johnsson har nu. Det är under andra året som resultaten av en ändrad fysträning ofta kan komma. Ibland ger den en hävstångseffekt som visar sig direkt. Det är lite olika. I Jesper Fröden fick vi allt på samma gång, kanske inte allt men nästan.

Hur ska man se på omställningen för en offensiv spelare som var en del av ett dominant Modo och som spelade i en ledande position – jämfört med att komma till SHL och vara i ett lag som inte vinner så gott som alla matcher?

Även om Jonathan varit med på hög nivå länge så blir det en omställning. För det är klart det påverkar som du säger. Att vara så bra som Modo var förra säsongen är ju kanske inte riktigt normen för hur en mer normal säsong ser ut.

Tyler Morley – hur ser dialogen ut med honom?

Han är en spelare med högra krav på sig själv, och han kom ju från en kanonsäsong i finska ligan. Men han har inte alls fått samma utdelning hos oss. Det syns att hans självförtroende är påverkat. Och självförtroendet påverkar mycket för en offensiv spelare.

Letar ni en lösning för honom – eller siktar han på att slutföra säsongen här? Många spelare i hans situation brukar ofta försöka får till ett miljöombyte?

Tyler är professionell och jobbar för laget, även om hans istid. Som det ser ut nu så kommer han att vara kvar i laget säsongen ut, absolut.

Och vi istället ser på spelare som har utgående kontrakt – jag tänker i första hand på backtrion Lundberg, Burström, Granberg – alla tre är spelare som varit länge i klubben men sitter utan kontrakt till nästa år - hur går dialogen med dom? Och Melkers framtid?

Ja, vi har valt att vara lite kyliga i den situationen med Melker för att få veta mer om den ekonomiska situationen och hur framtiden ser ut. Självklart är det en spelare vi vill ha laget. Min uppfattning är att Melker gillar Skellefteå och att spela här. Men i hockeyvärlden kan som vanligt mycket hända. Och vad mer Melkers tankar och avsikter är får nog han själv lägga ut texten för så det inte är mina ord.

Finns det någon spelare som ni aktivt förhandlar med?

I år med dom speciella förutsättningarna som är denna säsong är vi lite senare än vanligt i cykeln mellan kontraktsförhandlingarna. Det är den ekonomiska situationen som styr det. Vi har själva valt det. Det finns samtal med spelarna och med agenterna, men inte så att det är kontraktsförhandlingarna. Vissa spelare kan vi signa lite tidigare beroende på deras profil, andra kanske vi väntar lite längre med. Men spelare som vi redan har i laget är ju spelare som vi redan har i laget har vi ju en bra bild på. Men det är väl osäkerheten överlag som gör att vi är avvaktande.

Är det denna försening något ni upplever på marknaden i sin helhet? Ligger planeringen för att spela med publik nästa säsong, eller vad är den aktuella prognosen?

Ja, hela spelarmarknaden är osäker just nu. Allt med ekonomi och Covid – gör att det är svårt att veta var det tar vägen. Det finns många möjliga utfall för nästa säsong och just nu vet vi inte. Det kan bli en till säsong som den vi har nu. Det kan bli en fullt normal säsong. Den ekonomiska situationen som följer av detta gör att det är svårt att planera, eftersom det kan bli så många olika utfall.

Men viktigt att Wilsby förlängde sitt kontrakt – kan tänka mig att han hade fler erbjudanden…

Ja, det borde han ha haft. Men han har varit tydlig att han vill vara kvar och att han vill bidra till laget. Det är kul att han vill vara kvar. Det är det vi behöver för att kunna vara med och tävla om guld, och det visar på att vi har en bra juniorverksamhet. Adam har tagit fler kliv under denna säsong och det är kul att se.

Både J-20 och J-18 är stängda för spel – hur påverkar det möjligheten till att upprätthålla spelare underifrån redo för att kunna spela i a-laget. Tänker som på nu när Lindvall är borta och så har juniormålvakten inte spelat på länge osv...

Ja, vi har ju lånat ut ett par spelare som får matchtid i andra lag. Det är klart det inte är en lätt situation att komma in i. Men det är nog mest att acceptera att situationen är som den är och gilla läget som vi befinner oss i just nu. Så det är inga konstigheter med det.

Då för vi hoppas på spel med publik och viktiga publikintäkter till nästa säsong, tack Erik!

Dela inlägg
Bäckströms-blogg

Bild från Bildbyrån

Nytt kontrakt- eller tack och adjö?

Tio spelare med utgående kontrakt – vilka lämnar vilka blir kvar?

I januari intensifieras ofta arbetet med att se över grunderna till nästa års trupp. Spelare med utgående kontrakt börjar att se över sina alternativ.. Sportcheferna får bråda dagar med att föra diskussioner med spelare och agenter.

Klubbarna som inte redan nu är i farozonen för kvalspel och degradering kan börja lägga pusslet och se över vilka spelare som är intressanta till nästa säsongs trupp.

Med den pågående massvaccination bör restriktionerna vara ur vägen vid starten av säsongen 2021/2022. För SHL-klubbarna väntar efterlängtade publikintäkter – och sportens värld kan återgå till normaltillståndet.

Med denna ljusnande framtid i sikte har jag därför funderat på vilka spelare jag tror får nytt kontrakt/eller får lämna klubben när nuvarande kontrakt går ut. Följande tror jag händer med dessa tio:

Kommer inte att erbjudas nytt kontrakt:

1. Tyler Morley

Morleys säsong är bara att glömma. Han har inte alls kommit till sin rätt i Skellefteå. Frågan är om han blir kvar kontraktstiden ut. Det ligger i båda parters intresse att hitta en lösning som ger en nystart för Morley och frigör pengar till eventuella förstärkningar.

2. Petter Granberg

Granberg är en egen produkt. Och kanske den mest välmeriterade lagspelaren vi haft med guld i både SM-VM-JVM. Men sedan han kom tillbaka till Skellefteå har han inte presterat på samma nivå. Skellefteå har flera unga backar som knackar på porten till SHL-laget. Med hans meritlista kommer han säkert att få ett mer attraktivt kontraktsförslag i en annan klubb eller liga.

3, Toumas Kiiskinen

Förra året var Toumas riktigt lyckosam. I år har han haft en betydligt tyngre säsong. Toumas är en spelare som har en lön som inte matchar prestationen just nu. Här tror jag inte att Forsell kommer att erbjuda nytt kontrakt om inte Kiiskinen höjer sig både ett och två snäpp.

Erbjuds kontrakt - kanske stannar ?

4. Jonathan Berggren

Frågan är inte om Berggren kommer signa för Detroit efter säsongen. Frågan är mer om Detroit vill se honom i SHL ett år till eller om dom vill se honom direkt i AHL om han inte spelar sig rakt in i NHL. Berggrens marknadsvärde har exploderat, men blir det ett år till i SHL får man hoppas det blir i Skellefteå. Beslutet kommer att fattas av Detroit och Jonte - Forsell får hålla tummarna tills dess.

5. Melker Karlsson

Melker Karlsson har visat klass direkt i sin comeback. Trots att han missat halva säsongen kliver han rakt in i SHL och är mycket bang for the buck. Karlsson har såklart ett långtidskontrakt liggandes i Forsells skrivbordslåda. Men frågan är vilka dörrar som öppnas efter denna säsong slut. Vill han prova NHL igen, eller stanna i Skellefteå - eller pröva någon annan liga ? Inget känns helt uteslutet.

6. Jesper Fröden

Fröden har haft en lyckosam tid i Skellefteå, och bärande offensiv spelare som har mer poäng än både Möller och Lindström. Hans fina skott och right-fattning gör honom till en spelare som säkert NHL-scouter har noterat. Här kommer det att finnas flera alternativ både inom SHL och från lag i konkurrerande och lukrativa ligor. För att han ska stanna kommer Forssell att få erbjuda en betydande löneökning. Här kommer Fröden att få välja och vraka. Skulle tro att det är 50/50 att Fröden väljer ett fint kontrakt utomlands.

Erbjuds nytt kontrakt – är Skellefteå förstahandsvalet ?

7. Niclas Burström

Burström gör efter sin mediokra tid i Ryssland och Växjö en bra andrasäsong i Skellefteå. Offensivt har varit lyckosam, och han får speltid i alla spelformer. Med sin bakgrund i klubben, relativt unga ålder, så tror jag Nicklas kommer att erbjudas en kontraktsförlängning i klubben. Fler intressenter lär finnas - men jag tror Skellefteå är hetaste spåret och förhandlingar pågår.

8. Arvid Lundberg

Med två SM-guld på meritlistan, spel i Tre Kronor och var det med öppna armar som Arvid kom tillbaka till Skellefteå. Han var väldigt bra förra säsongen, men har inte denna säsong inte varit riktigt lika stabil som vi är vana att se honom. Men jag tror att Forsell kommer att erbjuda ett kontrakt. Frågan är hur bra det är och hur bra erbjudandet är från andra klubbar. Jag tror Lundberg blir kvar ändå då Det faktum att han är född och uppvuxen i staden talar i konkurrensen för fortsatt fördel till Skellefteå.

Kanske erbjudas nytt kontrakt – här avgörs det efter säsongen om förhandlingar inleds ?

9. Jacob Andersson

Jacob har spelat upp sig och fått mer speltid i Granberg och Brobergs frånvaro, Jakobs spel resten av säsongen kommer att bli avgörande för hans marknadsvärde när säsongen är slut. Andersson håller säkert en dörr öppen till antagonisterna i Umeå. Men hans framtid är oviss till säsongen är slut i både Allsvenskan/SHL.

Blandade bud kommer säkert från lag i båda ligorna. Jacobs prislapp kommer att påverkas över hur mycket speltid han får och hur han presterar i säsongens slutskede. Alla dörrar är öppna, men det är ingen spelare som är prioriterad i kontraktsförhandlingarna.

10. Rickard Hugg

Hugg har matchats i förstafemman - men är ingen stark poängplockare. Arbetsinsatsen är dock alltid bra - och han är fortfarande en ung spelare som fortsätter utvecklas. En nyttig spelare - frågan är väl vilken roll och lön Forssell kan erbjuda och hur väl det matchar Huggs framtida planer. Mycket återstår av säsongen som kan förändra Huggs marknadsvärde.

Dela inlägg
Bäckströms-blogg

Bild från Bildbyrån

51 spelade SHL-matcher 2020 - hur gick det ?

Med året 2020 i backspegeln kan det summeras och läggas till handlingarna. Ett konstigt år där föregående års säsongs sista match spelades utan publik, och det blev aldrig spel om sm-guldet. Året avslutades borta mot Leksand i i förrgår, fortfarande utan publik. En match som Skellefteå förlorade med 5-3.

Matchen var nummer femtioett i ordningen för året. För Skellefteås blir summeringen av en stark vårsäsong och en medioker första halva av denna säsong ett facit på 84 poäng på 51 matcher.

Perioden efter januari-mars var väldigt stark med övervägande vinster, medan perioden fram till nyårs endast resulterade i tio vinster efter full tid på 28 matcher. Och antalet nollpoängare är fler än antalet trepoängare under pågående säsong. Förhoppningsvis kan laget inleda 2021 bättre än hur år 2020 avslutades.



Matchresultat 2020
År 2020VinsterFörlustTotalt
Full tid 231841
Övertid 426
Straffar134
Summering 282351
Poängfördelning
PoängberäkningMatcherPoäng
Trepoängare2369
Tvåpängare510
Enpoängare55
Nollpoängare18x
Totalt5184
Poängsnitt1,64
Andel vinst/lika/förlust
Procentfördelning1-X-2
Andel vinster55%
Andel förluster45%
Andel trepoängare45%
Andel tvåpoängare10%
Andel enpoängare10%
Andel nollpoängare35%
Dela inlägg
Bäckströms-blogg

Bild från Bildbyrån

Så gick det för spelarna som lämnade Skellefteå 2019/2020

Totalt tolv spelare lämnade Skellefteå under eller efter säsongen 2019/2020. Tio av dom har spelat hockey under denna säsong som pågår. Så här ser deras facit ut i skrivande stund i deras nya klubbar:

Adam Pettersson (Brynäs IF) 9 matcher – 2 poäng.

Flytten till Gävle skulle ge Adam en ny chans i en ny omgivning. Men Brynäs säsong har gått konsekvent i moll och laget parkerar sist i tabellen. Adam har på grund av skador (och spelschemat) endast spelat nio matcher, hans första mål och assist kom nu i den senaste matchen mot Malmö. Adam matchades i förstafemman som center. En tuff andra halva av serien väntar för Brynäs. Förhoppningsvis får Adam hålla sig skadefri resterande del av året och bli en viktig spelare som Brynäs kan ge mycket speltid i den komman perioden av späckat spelschema.

Albin Eriksson (Färjestad BK) 21 matcher – 3 poäng.

Efter en succéstart med 16 p som junior under redan under sin andra SHL-säsongen har det sedan gått betydligt sämre för honom. Efter sjutton mållösa matcher lämnade han Skellefteå för Färjestad. I Färjestad har det inte lossnat för den storväxte rightaren. Eriksson har efter mer än trettio matcher inte gjort ett SHL-mål i Färjestad. Och han inte fått särskilt mycket speltid i FBK där han spelar sex minuter per match i snitt. Albin behöver mer speltid än så för att inte karriären ska stagnera.

Anton Holm (Solna AIK) 14 matcher – 8 poäng

Holm kom in sent under förra säsongen som en breddvärvning. Under sin tid i laget lämnade han inga större avtryck. Det blev två assist på femton matcher i sitt CV. Han återvände sedan till Solna AIK där På fjorton matcher gjort åtta poäng vilket är klart under den nivå han producerat under sina tre föregående säsonger i allsvenskan.

Filip Berglund (Linköping HC) 11 matcher – 3 poäng

Med en stark säsong i ryggen från både honom själv och laget var jag väldigt förvånad över att Filip bytte Skellefteå till förmån för Linköping. Om det var miljöombytet som lockade, ett saftigt avtal, eller löftet om en större roll är oskrivet. Han har haft stort förtroende hos tränaren med en speltid på över 20 minuter/match. Poängmässigt har tre poäng kommit från hans klubba hittills. Men efter elva matcher skadade sig Filip. Med ett Linköping som dansar runt kvalstrecket, och med ett färskt NHL-kontrakt är långtidsskadad det sista jag tror Filip vill vara.

Jonathan Pudas (Jokerit) 27 matcher – 8 poäng

Symbiosen mellan Pudas – laget – och fansen väste sig bara starkare och starkare under förra året. Med hans starka prestationer på isen och ärliga framtoning i med och motgång blev han en ledande spelare och en stark profil. Efter trettiosex poäng förra säsongen valde Pudas att flytta till Jokerit för spel i KHL där poängen än så länge är färre. Pudas har ett tvåårskontrakt, men kommer med all sannolikhet att vara en spelare Skellefteå vill få tillbaka i laget alla dagar i veckan.

Mantas Armalis (Djurgården) 14 matcher – 92,67 % (2.27 mål/match)

Armalis hade en tuff säsong i Skellefteå, han inledde säsongen med rehab. När han var tillbaka på isen fick han inte spelet att stämma, och samtidigt spelade Gustav Lindvall sitt livs hockey mellan stolparna. Armalis fick allt mindre speltid och valde efter året att skriva på för Djurgården. Där har Armalis haft en riktigt bra säsong hittills och endast två målvakter har släppt in mindre mål per match i skrivande stund. Kul för Mantas att studs tillbaka efter den mediokra fjolårssäsongen.

Robin Alvarez (Frölunda) 24 matcher – 11 poäng

Alvarez gjorde sin bästa SHL-säsong hittills under andra året i Skellefteå. Han var precis som övriga laget väldigt bra efter jul. Inte minst återfinns hattricket borta mot Brynäs på näthinnan. Kontraktsförhandlingarna med Skellefteå strandade, och Alvarez skrev sent på för Frölunda som fick honom till ett pris som säkerligen hade varit högre om inte pandemin präglade klubbarnas ekonomi och devalverade Robins förhandlingsutrymme. Väl i Frölunda har Robin fått en bra start, han har producerat och Frölunda toppar en haltande SHL - tabell. Frölunda har gjort ett kap i Robin som mycket väl kan få spela om sm-guldet till våren!

Oskar Östlund (Dornbiner EG) 15 matcher – 90,5 % (2,58 mål/match)

Oskars tid i Skellefteå blev inte lyckosam, efter en dålig start vände det aldrig åt rätt håll. Och han lämnade klubben i förtid för spel i Tyskland. Efter flytten till Tyskland finns han nu i Dornbiner Österrike där han har bättre siffror än den statistik han hade i Skellefteå.

Patrik Noren (Leksand IF) 25 matcher – 1 poäng

Precis som Armalis inledde Noren sin säsong på skadelistan. Sen fick Patrik oftast spelade 6–7 back. Han gjorde sin roll bra, men han kom inte att stiga i hierarkin. Steget tillbaka till Dalarna blev naturligt och Patrik återvände till Leksand där han spelade mellan åren 2008–2012 och 2016–2018 innan avstickaren till Skellefteå. Där har han fått mer speltid i ett Leksand som än så länge gör en mycket bättre säsong än den föregående, och Patrik har spelat alla Leksands matcher med 18.58 min/match.

Pontus Wideström (Färjestad BK) 26 matcher – 3 poäng

Pontus kom inte till sin rätt i Skellefteå och lämnade efter litet mindre än halva grundserien efter att istiden legat på ett sluttande plan länge. Tiden i Färjestad har blivit ungefär som den i Skellefteå, även om Wideström inte är en offensiv spelare har han efter 50 matcher i FBK ännu inte noterats för ett mål. Men han är ordinarie i laget, och har spelat 26 matcher med tre poäng som facit.

Tom Pyatt (klubblös)

Tom Pyatt kom som importspelare och tilltänkt toppcenter. Men Pyatt blev varken flipp eller flopp, och han blev inte kvar säsongen ut i Skellefteå. Skellefteå fick en bra deal med SC Rappareswil och Pyatt lämnade laget i februari. Han var helt okej som en bra tvåvägscenter. Men han blev inte en ledande offensiv center som jag förmodar Forssell värvade honom som. Inför denna säsong har inte han inte spelat i någon klubb, om han har lagt skridskorna på hyllan eller fortfarande letar en klubb låter jag vara osagt. Med tanke på att han är 33 år gammal och redan spelat ihop sparkapitalet lutar väl mycket åt de förstnämnda.

Toni Kallela (pensionerad)

Finländaren kom ungefär samtidigt som Pyatt lämnade laget. Kallela han dock bara göra elva matcher och tre poäng innan säsongen tog slut. Så någon större användning av pengarna som investerades i honom fick Skellefteå aldrig. Skellefteå blev också Tonis sista klubb. I november meddelade Kallela att karriären var över.

Dela inlägg
Bäckströms-blogg

Bild från Bildbyrån

Fem förbättringspunkter för en bättre "andra halvlek"

Med exakt halva grundserien spelad står AIK på 37 poäng och en sjundeplats i en påtagligt haltande SHL-tabell. Prestationsmässigt är första halvan av serien godkänd men inte mer. Förväntningarna är som vanligt alltid höga efter ett decennium av svartgula framgångar, och med den starka vårsäsongen i färskt minne.

På papperet är laget inte sämre än det som abrupt fick avbryta fjolårssäsongen innan slutspelet påbörjats. Och i mitt tycke borde laget kunna nå en top-fem placering när ytterligare tjugosex grundseriematcher har spelats.

I psykologins värld brukar man prata om ”the big five” – personlighetsdragen som tillsammans utkrastilliserar en unik personlighet. Men här följer Skellefteås fem viktigaste utvecklingspunkter för att göra en bättre andra havlek i SHL där poängen blir fler och placeringen högre.

1, Målvakterna – bibehåll högstanivå men höj lägstanivån

Gustav Lindvall var SHL:s bästa målvakt förra året, och den enskilt största anledningen till att laget kunde vinna matcher där varken förhandsoddset eller matchbilden gav segervittring. Men efter nyår spelade Gurra spelade sitt livs hockey och gav laget chansen att så gott som alltid vinna. Arvid Söderblom gör sin första SHL-säsong, och visade i inledningen av serien ett mycket bra spel. Men Arvid har sedan inledningen haft det betydligt motigare och har haft ett antal matcherna där han inte alls fått spelet att stämma och hans räddningsprocent och målsnitt har försämrats markant.

Gurras genomsnitt och skott från skottsektorn

Men gemensamt för båda målvakterna är att det har blivit några för många mål i baken som sett ut att vara följden av stundtals dåligt positionsspel, överberbetning, och otur som en målvakt med studsarna mot sig har.

Antalet insläppta mål/match är hittills detta år 2,58 och förra året släppte laget in 2,34 mål/match. Individuellt släppte Gustav Lindvall bara in 1,78 mål/match förra året. Men målvakterna behöver hjälp av att laget. Det håller inte fortsättningsvis vara det lag i SHL som släpper till flest skott från skottsektorn.

2, Importerna måste leverera – inte implodera

Av spelare i laget som spelat alla matcher är Tyler Morley sist i poängligan 1+1 efter 26 matcher. Och han har sämst +/- av samtliga forwards. Morley var tilltänkt som en offensiv spjutspets – kanske som första eller andracenter. Försäsongen var lovande – men sen har han har varit osynlig framåt och vek bakåt.

Han har lika många poäng som matchstraff, och är så här långt en stor besvikelse. Från toppspelare i Finland till flopp i Sverige.

Här finns pengar investerade – men avkastningen har uteblivit i takt med Morley svaga spel i båda zoner. Om inget händer med Morleys prestationer borde det ligga i båda parters intresse att parterna går skilda vägar. Särskilt med Melkers förmodade plats i hierarkin som sannolikt kommer att ge Morley mindre speltid om båda spelar center.

Finländarens formkurva

På tal om finländare har Tuomas Kiiskinen inte varit bra heller. Den lilla finländaren har inte alls varit så bra som han var i Skellefteå förra säsongen. Han har varit osynlig. Om det är skador, eller svårigheten att hitta rätt kedjekamrater är svårt att säga. Men finländaren har långt från formen som han visade upp förra säsongen.

Förhoppnings kan han höja sig fram emot ett slutspel, och med rätt omgivning.

Vad gäller nyförvärvet Roland McKeown har jag svårt att veta vad som är rimliga förväntningar på honom, men det blir naturligtvis viktigt att han kommer hit och kan bidra och inte ta upp en plats från någon yngre spelare som redan kan spelsystemet, är skolad på stor is, och är billigare i drift.

3, Komponera kedjor som levererar – och synkar

Skellefteås offensiv har burits av en kedja med Wingerli-Fröden-Berggren, och av Joakim Lindströms individuella insatser i en annan kedja. Resten av offensiven har förenklat mest bestått av spridda skurar. Det är åtta poäng ner till den som är på femte plats i poängligan.

På femte plats återfinns Oscar Möller, och han har inte gjort en poängstark säsong hittills. Och i SHL:s total poängliga är han inte ens bland topp 100.

Med Melkers Karlssons intåg kan förhoppningsvis fler kedjor bidra framåt. Även om det kan ta en viss tid innan han hunnit träna ikapp och kommit in i SHL-tempot.

Med Karlssons intåg i truppen ges större manöverutrymme i hur lagets disponeras bäst, och fler möjliga kedjekombinationer kan komponeras. För det krävs att fler spelare kommer in i synkade kedjor och tillsammans bidrar framåt för att nå en kollektivt bättre prestation.

4, Bättre spel runt kassen – både framåt och bakåt

Vikten av att vara stark runt kassen är inte bara en klyscha, det är också en sanning. Skellefteå är i avsaknad av en eller flera spelare som utan puck tar plats runt målet, täcker målvakten, och fiskar upp returer. Spelartypen som hela tiden ligger på gräsen till att bli utvisad eller få en motståndare utvisad. En Magnus Wernblom, eller en Jimmie Ericsson, ledartyper som var obekväma och orädda.

Publikfriande mål är såklart fina, men för att avancera uppåt tabellen krävs det att andelen mål som görs nära målvakten ökar framåt och minskar bakåt. Skellefteå lägger mycket puckar på mål, men sen hettar det för sällan till framför målvakten.

Differensen mellan skottprocent och räddningsprocent

Skellefteå har näst flest skott på mål (i en haltande tabell) men har en utdelning som placerar laget på 12:e av 14:e plats. Många skott men dålig utdelning med andra ord. Och differensen mellan skottprocenten framåt och räddningsprocenten bakåt tippar Skellefteå ytterligare ett snäpp ner till en trettonde plats i totalen. Och sett till antalet skott mot sig från skottsektorn är Skellefteå sist i ligan.

Skellefteå har därför mycket att vinna på att få ett starkare spel runt både det egna målet och motståndarmålet. Förhoppningsvis blir Melker en spelare som från en förmodad centerposition kan stärka spelet runt kassen i båda ändar. Två backar som måste höja sig i detta är Nicklas Burström och Philip Broberg som båda har mycket speltid i 5 mot 5 och som båda har ett klart minus i +/- kolumnen.

5, Disciplin

Det har haglat mer eller mindre irrationella beslut från domare under första halvan av SHL . Vissa har renderat i matchstraff, och somliga även med tillkommande avstängningar. Jesper Fröden, Oscar Möller, och Tyler Morley har alla ådragit sig matchstraff för mer eller mindre förseelser. Och Jonatan Berggren stängdes av tre matcher i efterhand för en cross-checking som aldrig blev utvisning.

Vad som är röda tråden i samspelet mellan vad som sker på isen, vad som tas upp i efterhand, och när/vad disciplinnämnden delar ut för påföljder är svårt att greppa och bortom ett enskilt lags kontroll.

Men alldleles oavsett domartombolan behöver Skellefteå alla sina spelare på isen, och även om lagets penalty-killing toppar statistiken dränerar spelet med en man mindre viktig kraft som bättre läggs i offensiven.

Laget har ett vägvinnande spel i numerärt underläge, men fler minuter i power-play och färre i boxplay skulle ge Skellefteå bättre möjligheter till att special teams är mer vägvinnande i sin helhet.

Överlag kommer Skellefteå att behöva höja disciplinen överlag på alla punkter. Färre utvisningar, färre enkla misstag, och framförallt ett mer strukturerat och disciplinerat försvarsspel i som går hand i hand med ett bättre målvaktsspel.

Dela inlägg
Bäckströms-blogg

Bild från Bildbyrån

Krister Holm ger sin syn på Skellefteås målvakter, sin träningsfilosofi, och vad som hände i Rangers 1993

BB190809 BB833

Krister Holm - målvaktstränaren bakom Lindvall och Söderblom

Krister Holm är den mångårige målvaktstränaren i Skellefteå AIK som utvecklat föreningens målvakter sen mer än ett decennium tillbaka. På meritlistan finns ett JSM-guld 1991, dubbla sm-guld som tränare, och spel med både Skellefteå och Lejonström i gamla division ett.

Han ska krediteras en stor del i den positiva utveckling många målvakter fått under sin tid i Skellefteå AIK.

Andreas Hadelöv, Markus Svensson, Joacim Eriksson är tre målvakter som han tidigare utvecklat till att bli toppmålvakter i SHL. Och alla minns säkert vilken nivå Joni Ortio höll i Skellefteå.

Ytterligare ett kvitto på hans betydelse kom förra säsongen då Gustav Lindvall lyfte till ytterligare en nivå och utsågs årets målvakt i SHL.

För att ventilera lite målvaktstankar tog jag därför mig en pratstund med Krister Holm på fredag eftermiddagen – när laget satt på bussen mot Jönköping inför dagens match mot HV71.

Hur är läget i laget inför dagens match – ni har nu haft en veckas uppehåll från match – hur har det varit? Och hur är läget i truppen?

Jo, det är bra. Vi har haft en bra träningsvecka där vi kunnat köra på bra. Och vi har fått tillbaka både Nowick och Lirre som har varit frågetecken tidigare i veckan. Det är väl bra för ekonomin att vi får ett anpassat spelschema som gör att vi kan resa smartare – och att vi på så sätt sparar pengar.

Skellefteå senaste match var mot hemma mot Malmö förra lördagen. En match som Skellefteå förlorade efter att ha slarvat för mycket, och framförallt gett Malmö taktpinnen i första perioden, och slarva i tredje perioden.

Vad är din syn på Malmömatchen – och hur påverkar det spelet som målvakt med matchuppehåll, dom vill ju gärna vara i en "bubbla"?

Vi var såklart missnöjda med resultatet sist. Även om jag mest ser det avgörande målet som otur, och något som är väldigt osannolikt att det kommer att upprepas igen. Vi har därför ”slickat såren” denna vecka och kört på bra.

Målvakterna har kört egen fysträning med både kondition och två pass styrka på schemat, och en hel del målvaktsträning på is. Som målvakt vill man såklart att ha komma in i ”ett flow” där man spelar typ var tredje dag, så på så sätt är det inte idealiskt med ett sådant här uppehåll. Men det har ändå varit en bra träningsvecka.

Hur lägger du upp spelet med respektive målvakt – hur formas deras spelidé – hur tränar dom?

Jag försöker bygga ett spel som bygger på deras respektive styrka. Arvid är ju en lite större målvakt och kan leva lite mer på sin storlek. Medan Gustav är lite mindre – men otroligt kvick i sidled. Själva spelidén blir deras egen som dom får äga, men det blir en process där vi utvärderar och provar/förbättrar olika saker under säsongen gång.

Vi utvärderar alltid efter varje match där vi det kommer upp saker som jag sett eller som dom själva lyfter fram. Det kan vi ta med oss till träningen, eller till nästa match. Så det är en bra källa att utgå ifrån matchen och sen planera för nästa match eller nästa träning.

Sen inspireras dom av varandra. Arvid är väldigt duktig med klubban och aktiv runt eget mål. Det är något som Gurra vill utveckla i sitt spel.

Själva grundträningen blir densamma för att nöta in grunderna som alla målvakter utgår ifrån. Alla målvakter behöver jobba med punkter som returkontroll, inbrytningar osv. Sen är det ibland olika hur själva momentet tränas där målvakterna kan ha egna idéer om genomförandet på isen och där jag är lyhörd för olika upplägg.

Hur resonerar du om matchningen av målvakterna denna säsong?

Vi vill ha två målvakter igång – det är alltid grundtanken. Delas för att det ska vara hållbart över tid. Dels för att målvakterna ska kunna prestera när dom får chansen att spela.

Förra året fick Gurra såklart stå jättemycket. Men vi kunde även se att det tog på otroligt mycket eftersom han blev skadad under sluttampen av förra säsongen.

Så det behövs två målvakter som kan prestera, och det gäller att ge dom förutsättningar för det.

Hur sker själva processen ut när ni bestämmer vem som står matchen?

Jag har oftast en grundtanke om hur målvakterna ska spela. Och jag presenterar den idén för dom övriga i teamet, och oftast så säger dom andra att det låter som ett bra upplägg. Själva upplägget beror i sin tur på olika faktorer.

Hur spelschemat ser ut, hur mycket resor som tagit tid från träning, ibland hinner man knappt hem innan nästa match, och träningen blir eftersatt.

Det gäller att hinna hålla i träningen av grundspelet. Är det tätare matcher i en period byter vi mer och vice versa. Jag tycker processen är prestigelös. Och det är inte bara vi i teamet som kommer med infallsvinklar. Även Erik Forsell brukar ibland komma med värdefull input till planeringen av matchningen.

Målvakternas inledning av denna säsong tycker jag haft toppar och dalar. Söderblom har gjort det riktigt bra, men gjorde sin svagaste match sist. Medan Gustav Lindvall hade en lite trögare start och sen har haft en stigande formkurva.

Men överlag har målvakterna spelat klart godkänt. Lindvall har en räddningsprocent på 91,87 och Söderblom på 91,76. Lindvall har ännu inte nått fjolårssäsongens höjder.

Söderblom har hittills visat att han är en lätt oslipad diamant med hög potential. Med hjälp av Holms stöd och finslipning kan han bli ytterligare en målvakt som under sin tid i föreningen tar stora steg i sin utveckling.

Hur resonerar du om prestationerna som målvakterna haft hittills?

Jag tycker Arvid inlett ruggigt starkt, och sedan förra årets har Gurra såklart ett stort förtroendekapital som ger trygghet. Gurra har gett oss chansen att vinna, och har stulit matcher åt oss, även om det ännu inte är lika många matcher som förra säsongen som han varit avgörande faktorn.

Han är ruggigt stabil och det är häftigt att se hur hans driv tagit honom till denna nivå.

Men jag vill se oss som ett team. Se bara på handbollen där man byter målvakt, och låter dom hoppa in och bytas ut. Jag vill att vi ska jobba tillsammans, både på träning och match. Att vi ger varandra feedback och sporras av varandra.

Vad känner man som målvaktstränare när det blir en sådan succésäsong för Gurra? Årets målvakt, flest nollor, årets räddning mm….

Ja det är klart att det blir speciellt, och att det är extra roligt att jobba med en sådan kille. Jag har träffat Gurra på målvaktscamper sedan han varit 10–11 år gammal. Han har varit med hela vägen från ungdomslag, till elitsatsning via hockeygymnasiet.

Och sedan har jag följt honom på sin resa. Han har jobbat otroligt hårt. Han hade det tufft under sin sejour i Stockholm. Med småbarn, jobb på Arlanda, spel i Arlanda Wings.

Det är en tuff tillvaro som sliter – och sen han kom upp till Skellefteå har det såklart blivit än större trygghet för honom och hans familj. Men det är häftigt att se hur långt hans ruggiga driv med hårt jobb och tålamod tagit honom.

Hur inblandad var du i processen att få honom tillbaka till Skellefteå – var det du som ringde samtalet han väntat på, kanske drömt om…hur ser du på hans resa tills där vi är idag?

Jag hade ett par samtal med Gustav inför att han skulle återkomma hit. Jag var såklart inte den enda men jag hade ett par samtal med honom i samband med att han återvände.

Men sen han återvände så har han fått bättre möjligheter, mer tid familjen, och mer tid att vara förälder.

Jag tycker kanske att Gurra kanske hade lite för mycket respekt för Ortio under sitt första år i Skellefteå, säsongen 2016/2017. Det är lätt hänt att man står och beundrar den andre målvakten och att det kan nagga ens eget självförtroende när han spelar bra.

Men jag brukar försöka påminna om att det aldrig tar slut räddningar. Det är bara in och köra när man får chansen. Under andra året (2017/2018) var han stundtals till och med bättre än Ortio. Han var ruggigt bra det året.

Det får inte bli som i New York Ranges där i börja av nittiotalet när Vanbiesbrouck och Mike Richter inte kunde spela i samma lag då den förstnämnde inte klara av att se Richter storspela utan att själv påverkas negativt. Något som Jane Erixon berättat för mig.

John Vanbiesbrouck och Richter var två Rangers-målvakter som konkurrerade med varandra under tiden X:et var i klubben (83–93). Det hela slutade med att John lämnade Rangers i expansionsdraften när tradades till Florida Panthers som då var ett nytt lag i ligan.

Janne Erixon åkte hem från New York till Skellefteå för spel i division ett, men en trasig rygg satte stopp för hans tid i Skellefteå. Även om han mäktade med tolv poäng på tretton matcher innan han abrupt tvingades avsluta karriären blott trettioen år gammal.

Med Mike Richter i målet vann Rangers cupen 1994, året efter Vanbiesbrouck och X:et lämnat laget. Vanbiesbrouck ledde Florida Panthers till cupfinal 1996, men vann aldrig själv Stanley Cup. Richter blev kvar i Rangers till år 2003 innan karriären var över. Det är kanske lite målvaktsnostalgi för någon som precis som jag bläddrade i hockeypärmar på 90-talet.

Och hur ser du på dom två sista säsongerna för Gurra?

Säsongen 2018/2019 – så var det Mantas som klev in och presterade bra, och det var naturligt att han tog över mer. Lindvall skadade ju sig under senare halvan av säsongen, och när han väl var tillbaka var det Mantas som spelade.

Men sen förra säsongen så blev det lite tvärtom att Gurra fick ta förstaspaden eftersom Mantas kom tillbaka efter sin operation. Och då var han ruggigt stabil i sitt spel. Men man märker också att man måste vara två målvakter, Gurra blev ju skadad mot slutet.

Jag påminns anekdotiskt på tal om ”teamarbete” om hur vi var ett målvaktspar i AIK:s 82 or, och när det var seriefinal i U13 mot CRIF så valde plötsligt tränaren att sätta in Johan Backlund som överårig när ordinarie målvakten var sjuk och jag var backup...

Gjorde dom det – ja det är för dåligt. Man får inte bli för sugen på att vinna i tidig ålder, så viktigt är det inte pojkhockey. Som X:et sa, ”det är inte vi ledare som ska se bra ut ikväll, det är grabbarna som ska se bra ut om några år”. Så det var illa – jag hoppas vi blivit klokare.

En sak jag funderat lite över är varför målvakterna, i många lägen enligt mig, går ned på knä för tidigt och i lägen som jag själv upplever som ”olämpliga. ” Jag tänker på målet Gurra släppte in mot Oskarshamn eller Wingerlis mål i slutsekunden mot Linköping.

Ja, jag kan hålla med om att det ibland droppas för tidigt på knä, och att målvakterna har för dåligt tålamod. Ofta tror jag det handlar om att målvakten vill gå ner och leta pucken med blicken. Målet Gurra släppte in så såg han inte pucken då skytten skjuter mellan benen på en täckande back och över axeln.

Lundström i Linköping vill nog bara gå ner och täcka så mycket som möjligt i blockande ställning när han inte har koll på pucken.

I dagens hockey handlar mycket om att målvakterna får trafik på sig och därför måste leta pucken med blicken. Det är svårt att göra mål på en målvakt som inte är skymd.

Var hämtar du själv inspiration som målvaktstränare ifrån?

Jag kollar mycket NHL, och följer en del via sociala medier på sociala medier och så, men framförallt så kommer min inspiration från andra målvakter. Jag har själv aldrig uppfunnit en räddning.

Och vem blir målvaktsvalet mot HV71 ?

Ja, vi brukar inte släppa målvakterna innan match, mest för att inte ge onödiga fördelar till motståndarna. Men vi har redan bestämt vem som står. Men jag tror du som har bra koll nog vet vilken målvakt vi spelar imorgon.

Jag har ju själv scoutat båda målvakterna i HV71 inför matchen och gjort en skottkarta som vi tar med oss inför matchen.

Det var allt om målvakter, för den här gången...

Dela inlägg