Sportbloggare tar tempen på alla SHL-lag och rankar dem i enlighet med den placering som vi tror respektive lag har efter 52 SHL-matcher.

------

14. Malmö Redhawks

Malmös trupp ger fler frågetecken än utropstecken. Laget är nästan byggt till hälften med importspelare. Och de nyförvärv som kommer till Malmö känns på förhand svagare än de spelare som lämnat klubben.

****

Målvaktssidan (3/5)

Malmös målvakter är två namn med hög högstanivå, och knutna till respektive landslag under den förra säsongen.

Marek Langhammer hade dock en usel säsong i Oskarshamn sist, och det som vi sett från Daniel Marmenlind är inte mer än genomsnittlig målvakt i SHL, med höga toppar och djupa dalar.

Malmös båda målvakter behöver höja sig från den nivå de spelade på det förra året om Malmös säsong ska sluta ovanför kvalstrecket.

****

Backsidan (3/5)

Backsidan ser klart godkänd ut med toppar som på förhand ser ut att bli Dominik Badinka, Robin Salo, Jakub Galvas och Lassi Thomson på topp fyra. Denna kvartett står sig bra i konkurrensen för lag på den undre halvan, vilket är Malmös stora styrka.

****

Forwardssidan (2/5)

Centern Fredrik Händemark kommer att få dra att stort lass i Malmö, tillsammans med Carl Persson och Johan Olofsson. Men bakom dem är det svårt att se att starkt lag över fyra kedjor.

Jokern i leken är centern RobIn Hanzl. Där finns hög potential, men samtidigt är han på karriärens upploppsraka. Det kan bli både kanon och kalkon från hans sida under säsongen.

Otto Stenberg är en grym talang Malmö kan dra nytta av. Men det har (ännu) inte lossnat i SHL på samma sätt som i juniorlandslaget för honom.

Forwardssidan är Malmös akilleshäl. Den ser för tunn ut för att lyfta laget till en bättre placering. I synnerhet sett till vilka ytterforwards som mönstras, laget behöver mer offensiv spetskompetens på denna position.

****

Sammantaget: (8/15)

Malmö har ett lag som kommer att vara inblandad i bottenstriden. Det finns potential i rödhökarna, men det är många osäkra eller svagare kort som måste ta ett steg i rätt riktning under säsongen.

Uppsidan är väl att laget är hyfsat välbalanserat på papperet. I den meningen att ingen lagdel sticker ut jättemycket mer än den andra. Laget borde vara ungefär lika bra bakåt som framåt. Om det är bra eller dåligt i sig låter jag vara osagt...

Tomas Kollar och Jens Nielsen kommer att få göra rätt för sin lön om Malmö ska undvika kval denna säsong.

Att de får Bert Robertsson vid sin sida denna säsong är dock ett plus. Men jag avundas i tränartrions utgångsläge inför säsongen.

1. Jakob Silvferberg - Brynäs

Jakob Silvferberg är säsongens värvning - och kittet som ska hålla samman Brynäs. Han återvänder hem efter tretton säsonger och nästan 900 matcher i NHL.

Brynäs får hem en tvåvägsforward som fortfarande håller världsklass. Och han kan bidra i alla delar av spelet, och med sin rutin och ledarskap blir han ovärderlig som den som sätter standarden för lagets prestationer.

2. Peter Cehlarik - Leksands IF

Peter Cehlárik var SHL:s bästa forward den gångna säsongen. Han gjorde 39 poäng och hade bäst +/- statistik i ligan (+30). Utöver det var han tongivande i Slovakiens landslag.

Cehlárik är bara 29 år. Han kan definitivt nå ännu högre höjder i Leksand - och visa varför han är SHL:s bästa importspelare.

3. Ty Rattie – Linköping HC

Ty Ratties facit är 155 matcher och 128 poäng i SHL. Då är man givetvis en av ligans bästa forwards offensivt sett.

Rattie är bara 31 år gammal, och det kommande två säsongerna tillhör han Linköping. Det ska LHC-fansen glädjas åt.

4. André Petersson – HV71

André Petersson och HV71 rökte fredspipa. Det är lätt att förstå varför. Båda parterna tjänar på det, kortsiktigt.

Petersson är en toppforward i ligan som kan nosa på 45-poängsstrecket. Han får nu bevisa att HV71 gjorde rätt som behöll honom kvar i laget, trots schismerna.

5. Per Åslund – Färjestad BK

Per Åslund är en av SHL:s veteraner. Vid en ålder av 38 år kan han blicka tillbaka på en säsong där han gjorde flest powerplay-mål av alla i SHL:s grundserie. Och noterades för 36 poäng på 45 matcher.

Åslund gör kanske sin sista säsong i karriären. Lita på att han vill sluta på topp - som spelare och en del av Färjestad.

6. Max Friberg – Frölunda

Max Friberg slog ner som en blixt från klar himmel senast, och gjorde karriärens bästa säsong. Med 43 poäng på 51 matcher i serien, och 8 poäng på 14 matcher i slutspelet. Han var också given i Tre Kronor hela säsongen.

Den nya lagkaptensrollen gjorde honom gott – och Frölunda ska skatta sig lyckliga över den nygamle Max Friberg.

***

7. Linus Omark – Luleå

Linus Omark är ännu en toppforward i SHL. Att göra 40 poäng i SHL som 37-åring är oerhört starkt.

Med Luleås förstärkta offensiv finns chansen att Omark kan göra ännu fler poäng, om omgivningen blir den rätta.

***

8. Joakim Nygård – Färjestad

Joakim Nygård vet man vad man får ut av - en producerande ytterforward, som säsong efter säsong använder sin höga fart till att riva djupa hål i motståndarnas defensiv.

År efter år ligger Nygård ungefär i intervallet 35-40 poäng. Och han har de tre senaste säsongerna representerat i Tre Kronor.

***

9. Patrik Karlkvist – Örebro

Patrik Karlkvist är lite svårbedömd över tre säsonger. Han har haft två femstjärniga säsonger, och en skadedrabbad mardrömssäsong i Oskarshamn.

Han har alla offensiva verktyg i sin verktygslåda för att mäta sig med toppen. Men siffrorna från säsong ett och två är osannolika att upprepa sig. Och det är väl mycket att förvänta sig av honom efter en lång skadefrånvaro.

***

10. Anton Levtchi - Luleå

Anton Levtchi - kommer från en dundersuccé i Finland. Där snittade han en poäng/match sett över säsongen.

Han blev utsedd till slutspelets bästa spelare, och vann mästerskapet i Finland. Han är definitivt en poängspelare som även kan lyckas producera offensivt i SHL.

Christopher Mastomäki - Örebro

Ett mål och två procent

Christopher Mastomäki gick från 9 mål till 1 mål efter förra säsongens grundserie. Orsaken var hans sviktande skotteffektivitet. Skotten blev både färre och mindre farliga från hans sida.

Statistiken gick från 76 skott och 11,8 procent 2022/2023, till 50 skott och 2,0 procent effektivitet 2023/2024. Det gjorde honom till en av SHL:s ineffektivaste forwards.

***

Daniel Zaar - Rögle

Sjufaldig tur och otur

Daniel Zaaar gjorde bara 7 mål i grundserien på 80 skott, motsvarande 8,7 procent i skotteffektivitet. Sedan vaknade han till i slutspelet och gjorde 7 mål på 33 skott, motsvarande 21,2 procent av skotten.

Hans siffror är en påminnelse om hur lite tur och tillfälligheter - och bättre självförtroende - påverkar målskillnaden för en offensivt sinnad forward som Zaar.

***

David Rundblad - MoDo

Två mål - fyra procent

När David Rundblad lämnade SHL 2011 var det som tvåa genom alla tider sett till en säsongs poängskörd för en back. Han gjorde 11 mål+39 assist. Förra säsongen gjorde Rundblad 12 poäng (2 mål+10 assist) för MoDo i SHL-återkomsten.

En av flera orsaker till denna målskillnad är skotteffektiviteten. David hade 49 skott på mål, och endast 4,0 procents effektivitet i MoDo. Det kan jämföras med säsongen 2010/2011, då Rundblad noterades för 115 skott, och 9,5 procents effektivitet i Skellefteå AIK.

***

Joel Persson - Växjö

Femtio på mål - fyra i mål

Joel Persson har en ineffektiv bössa. I snitt träffar han mål med hälften av skotten. I grundserien 2023-2024 gjorde han endast 7 mål på 145 skott. Det är 4,8 procent i skotteffektivitet. Däremot blir Joels skott väldigt ofta utanför eller blockade, bara två backar har fler missade/blockade skott än Joel till antalet, under det senaste decenniet.

Patrik Karlkvist - Örebro (Oskarshamn)

Halverade sin effektivitet

Hemligheten med Karlkvists SHL-säsonger med 23 respektive 29 mål i Oskarshamn var kombinationen av många skott med hög träffprocent, och skyhög effektivitet. Med en toppnotering på 27 procents effektivitet under sin debutsäsong.

Förra säsongen sjönk hans effektivitet från 17,6 ner till 8,2 procent, och målen från 23 ner till 7. Han gjorde dock bara 35 matcher, och drogs med besvärande skador. Bättre lycka i Örebro kanske?

Några spelare hade en tuff fjolårssäsong, där förväntningarna inte alls uppnåddes, eller där prestationerna var för ojämna.

Sportbloggare har tittat på fem spelare som behöver visa om det var en tillfällighet eller en en bestående trend vi såg av dem förra säsongen.

-----------------------------------------------------

1. Pontus Andreasson - Luleå

Pontus Andreasson Andreasson värvades som en offensiv spjutspets i Luleå, där han skulle återförenas med Linus Omark. Men det blev inte mer än nio mål från Andreasson.

Målskörden halverades därmed i jämförelse med säsongen 2021-2022. Med ett kontrakt skrivet till säsongen 2026/2027 behöver Andreasson steppa upp om Luleås investering ska få önskad avkastning i deras målkolumn.

***

2. Mathias Bromé - Luleå

Mathias Bromé har en nystart i Luleå framför sig. Bromé är 30 år gammal och står mitt i karriären. Förra året slutade han säsongen i Örebros frysbox, och situationen blev ohållbar.

Luleå har nu betalat dyrt för att kunna värva Bromé, som var en av SHL:s bäst betalda spelare på sitt förra kontrakt. Hur mycket värvningen kostar Luleå vet vi inte. Bromé behöver dock göra en bra säsong för att ge sig själv välbehövlig arbetsro.

****

3. Christoffer Rifalk - Rögle

Christoffer Rifalk är landslagsmässig när spelet stämmer. Det visade han i det senaste slutspelet. Vad Rifalk behöver är att matcha sin prestation i grundserien med den i slutspelet.

De två föregående säsongerna har det varit milsvid skillnad på hans spel i grundserien och slutspelet. Den skillnaden i statistiken måste krympas ner, med slutspelssiffrorna som målbild.

****

4. Jonathan Dahlen - Timrå

Jonathan Dahlens säsong 2023-2024 var mellanmjölk. Inte dålig - trots allt gjorde han 29 poäng. Men långt ifrån så bra som jag tror Timrå-fansen och han själv hoppats på i slutändan.

Ska Timrå bli ett lag som når slutspel denna säsong, och även har potentialen att hota övriga lag i slutspel, måste Dahlen spela bättre. Svårare än så är det inte.

****

5. Gustav Rydahl - Frölunda

Många höjde på ögonbrynen när Rydahl valde Frölunda. Men ännu mer anmärkningsvärt var hans offensiva spel. Kanske var det skadorna som påverkade honom?

Säsongen blev bara 24 matcher lång, på dessa gjorde han endast 6 poäng. Sedan tog skadorna bort honom ur laget. Det är bara att konstatera att det blev en säsong som Rydahl kan stryka ur sin karriär.

1. Oscar Lindberg - Skellefteå AIK

Oscar Lindberg blev den förra säsongen prisad som årets forward, och årets svenska forward i SHL. Utöver det vann han poängligan och assistligan i grundserien.

Lindberg vann även assistligan i slutspelet. Och som pricken över i:et vann han SM-guld på nytt med Skellefteå AIK som är hans moderklubb.

Oscar Lindberg glänser utan att särskilt ofta göra det mest spektakulära målen eller framspelningarna. Men han är en komplett center - över hela bana - i både spelet med och utan puck, och stark i tekningscirkeln. Då är man även SHL:s bästa center i tuff konkurrens.

***

2. David Tomasek - Färjestad BK

David Tomasek gjorde succé direkt i Färjestad. Säsongen slutade med att han vann skytteligan, och slutade trea i poängligan i grundserien. Och var en bärande spelare i Tjeckiens landslag.

Tomasek är bara 28 år, så känslan är att han fortfarande kan ha en växel till att visa kommande säsong, särskilt i slutspelet. Med tanke på att förra säsongens slutspel slutade med ett stort magplask.

***

3. Marek Hrivik - Leksands IF

Marek Hrivik håller hög internationell klass. Han kanske inte gör lika mycket poäng som tidigare,. Men han verkar å andra sidan ha adderat någon till sin defensiv. Förra säsongens notering på +27 är den bästa i karriären.

Hrivik har garanterat en lön som tillhör toppskiktet i SHL, men å andra gör han sig förtjänst av den på ett mycket respektfullt sätt gentemot Leksand.

***

4. Fredrik Händemark - Malmö Redhawks

Fredrik Händemark är mr Malmö - men även en spetscenter i SHL, med många fina kvalitéer. Med sina stora kropp och långa räckvidd är han jobbig att möta över hela banan. Det gör honom till en av SHL:s bästa tvåvägscentrar.

31 år gammal kommer det finns mer att kräma ut ur Händemark denna säsong, Fredrik är även av SHL:s bästa spelare i tekningscirkeln - vilket han borde få mer beröm för.

***

5. Brian O`Neill - Luleå Hockey

Brian O`Neill är en poängspruta. Visserligen något till åren, men han verkar inte mattas av. Skyhög potential finns hos den nordamerikanska center som känns lite som att det kan gå både högt och lågt i ovissa Luleå. Men en hög högstanivå kan ingen skriva ifrån honom. Och alla listor behöver en åldesman/en joker.

6. Anton Lander - Timrå IK

Anton Lander går in på sin sjunde säsong i Timrå IK, och sin tredje som SHL-kapten. Med ett nyskrivet treårskontrakt blir C:et kvar hos Lander.

För Timrå är Anton Lander ovärderlig, både för det han gör på som utanför isen. Klubbhjärta och hockeykompetens finns i överflöd. Han är en av ligans allra bästa tvåvägscentrar.

***

7. Leon Bristedt - Rögle BK

Leon Bristedt kan spela både forward och center. Det är en sylvass offensiv spelare, som snittar 0,8 poäng/match i SHL.

Nu är Bristedt tillbaka i Rögle med ett femårskontrakt. Och han kliver in i rollen som assisterande lagkapten - och det är en stjärnvärvning oavsett position i kedjan. Under senaste SHL-säsongen i Rögle gjorde han 46 poäng på 46 matcher.

****

8. Jonathan Johnsson - Skellefteå AIK

Jonathan Johnsson gjorde en stark säsong som slutade med SM-guld. Han är en av ligans absolut främsta playmakers som har händer och spelsinne av högsta klass. Och det är en spelare som fortsätter utvecklas.

***

9. Pär Lindholm - Skellefteå AIK

Pär Lindholm drar ett tungt lass i Skellefteå - med stor framgång. Han matchas nu i rollen som 2-3 tredjecenter - och mer som en tvåvägscenter än ett offensivt lokomotiv. Rollen sköter han högst förnämligt kväll efter kväll.

Det finns få centrar som jobbar lika hårt som Lindholm, och kan bita sig fast i anfallszon lika länge på egen hand. Han är en ledande spelare som är högt uppskattat på som utanför isen.

***

10. Lukáš Jašek - MoDo Hockey

Lukas Jasek är en spelskicklig center, som producerat bra i alla klubblag. Både i Tjeckien, Finland och Sverige.

Det blir spännande att se vad Jasek kan tillföra Modo den kommande säsongen. Hans siffror (14 mål +14 assist ) från förra säsongen i Oskarshamn visar på att han både är en god framspelare och målskytt.

1. Joel Persson – Växjö

Joel Persson är den bästa backen på svensk is. Det visade han med råge den förra säsongen. Där gjorde han 37 poäng på 52 matcher – och gick +16 i plus-minusligan.

Joel Persson belönades förra säsongen med både Guldhjälmen och priset som årets back i SHL. Det är också anledning till han toppar den listan, trots stenhård konkurrens från övriga toppbackar.

****

2. Henrik Tömmernes – Frölunda

Henrik Tömmernes kom tillbaka med högt ställda förväntningar på sig. Och han motsvarade förväntningarna. Det är en solid tvåvägsback, som är bra i spelet med som utan puck, och han snittar 22 minuters speltid/match.

Tömmernes är en spelare som Frölunda kan bygga sitt spel på över 52 omgångar. Trots att han snart blir 34 år finns inga tecken på att Tömmernes karriär passerat sin topp.

****

3. Jonathan Pudas – Skellefteå

Jonathan Pudas hade en omtumlande säsong. Trög start, sen en poängmaskin som ångade på hela vägen till slutspelet, där han tyvärr blev skadad i slutet. Men guld blev det.

Jonathan Pudas är ovärderlig för Skellefteå. Både som deras toppback – lagkapten – och största pådrivare. Även om defensiven ibland får supportrarna att bli mer gråhåriga är deras relationen till Pudas en evig kärlek.

****

4. Christian Djoos – Brynäs

Christian Djoos är en av de mer intressanta värvningarna inför säsongen. Han vänder hem 30-år gammal med tonvis av rutin från Nordamerika och Schweiz.

Brynäs backsida kommer att vara i stort behov av Djoos tjänster. Därmed är förväntningarna på honom höga. Men han kommer succesivt att visa sig vara en toppback i SHL.

****

5. Jesper Sellgren – Luleå

Jesper Sellgren har tagit stora kliv i Luleå. Så pass stora att han är en av ligans bästa tvåvägsbackar. Fortsätter han på inslagen väg och utvecklas så är det en back som mycket väl kan göra 25–30 poäng, om Luleå som lag gör en bättre säsong.

Jesper Sellgren kan med bra händer och bra skridskoåkning sköta det offensiva spelet – och defensiven väl. Därför kan Sellgren räkna med fler chanser i Tre Kronor.

Sportbloggare har rankat de 10 bästa backarna som ska spela i SHL den kommande säsongen. Konkurrensen är hård - men dessa tio backar sticker ut i mängden.

Detta är backarna inom placeringarna 6-10.

****

6. Dominik Egli - Frölunda HC

Frölundas profilvärvning Dominik Egli kliver direkt in på topp-tio listan. Det är en stark offensiv spelare, som förra året var poängbäst av alla backar i HC Davos. Och han har de senaste säsongerna spelat regelbundet i landslaget för Schweiz.

Med sin skridskoåkning och nätta storlek är Dominik en spelare som Frölunda får stor nytta av.

****

7. Joel Nyström - Färjestad BK

Joel Nyström får ett år till i SHL, och han har sannolikt den största utvecklingspotentialen av alla topp-tio backar på listan.

Joels skridskoåkning och hans blick för spelet aspirerar på en högre plats på listan. Men konkurrensen är stenhård - och Joel kan utvecklas ytterligare.

****

8. Arvid Lundberg - Skellefteå AIK

Arvid Lundberg ger ett intryck som en av ligans stabilaste tvåvägsbackar. Trygg med pucken, bra på skridskorna, stark som en oxe och utrustad med en lång arm och klubba, är Arvids signum på isen.

Egenskaper som den pålitliga lagspelaren är grunden till de tre SM-guld och tre SM-silver Arvid har i sitt hockey-CV - trots att han bara är 29 år.

****

9. Robin Salo - Malmö Redhawks

Robin Salo är en intressant återvändare. Han har tidigare gjort bra ifrån sig i Örebro - och denna säsong blir det spel i ett annat röd-vitt lag, nämligen Malmö Redhawks.

Robin är en back som kan användas i alla spelformer - och har åldern inne för att utvecklas ytterligare.

****

10. Michael Kapla - Rögle BK

Michael Kapla gjorde en stark säsong senast, både i offensiven och defensiven. Till kommande säsong bör han räknas som en av SHL:s bästa tvåvägsbackar. Och definitivt som en spelare som har en nyckelroll i Rögle.

Sportbloggare har rankat de 10 bästa målvakterna som ska spela i SHL den kommande säsongen. Konkurrensen är hård - men dessa tio målvakter står ut i mängden.

Se plats 6-10

*********

1. Linus Söderström - Skellefteå AIK

Linus Söderström var superbra i grundserien, och sen omänskligt bra i slutspelet för Skellefteå AIK förra säsongen. Han blev även slutspelets MVP. Det spel han då visade upp talar för sig själv om vem som är den bästa SHL-målvakten inför denna säsong.

****

2. Lasse Johansson - Frölunda Hockey

Lasse Johansson som som vann priset som SHL:s bästa målvakt förra säsongen får en andraplats. Han är en jämn målvakt med hög högstanivå. Och med rutin från både AHL, KHL och Tre Kronor.

Nu börjar Johansson vara till åren, men driven av en sista jakt på ett till guld kan man räkna med en Lasse Johansson som återigen är i toppen av målvakter i SHL, statistiskt sett.

****

3. Joel Lassinanti - Luleå Hockey

Joel Lassinantti har två stökiga säsonger i backspegeln. Men framtiden ser ljusare ut. Dels uppges försäsongen ha blivit ett kvitto på att han återhämtat sig från sviterna av sin körtelfeber. Dels har Luleå ett på papperet bättre lag denna säsong.

Den nämnda kombinationen talar starkt för att det blir en nygammal Joel Lassinantti i Luleå. Och det är en av ligans fem främsta målvakter.

****

4. Maxime Lagacé - Färjestad BK

Maxime Lagacé har revansch från förra säsongen att utkräva. Både personligen, men också för sitt lag. Han spelade inte så mycket förra säsongen. Dock kan han räkna med mer speltid denna säsong när han är hel, och förmodad förstamålvakt i ett av ligans bästa lag.

****

5. Christian Heljanko - Linköping Hockey

Christian Heljanko har stora skor att fylla efter Marcus Högberg. Men det kan bli precis den målvakt Linköping behöver denna säsong.

Han kommer från Finland som en av högstaligans bästa målvakter. Heljanko bör kunna spela på en nivå som även gör honom till en av SHL:s främsta målvakter.

Sportbloggare har tagit ut de 10 bästa målvakterna som ska spela i SHL den kommande säsongen. Konkurrensen är hård - men dessa står ut i mängden.

*********

6. Lassi Lehtinen - MoDo Hockey

Lassi Lehtinen var en starkt bidragande faktor till MoDos starka återkomst till SHL. Laget snuddade vid en slutspelsplats tack vare hans prestationer. Lassi fick även en plats i det finska VM-laget, och blir lika viktig för MoDo den kommande säsongen.

****

7. Emil Larmi - Växjö Lakers

Emil Larmi vann SM-guldet åt Växjö 2023 nästan på egen hand. Den förra säsongen blev inte lika lyckosam. Men Emil är fortfarande en av SHL:s bästa målvakter inför säsongen 2024-2025.

Larmis statistik visar att han i snitt håller nollan var sjätte SHL-match. Larmi kommer att komma ut revanschsugen efter den förra säsongens slutspelsflopp.

****

8. Gustaf Lindvall - Skellefteå AIK

Gustaf Lindvall uppnådde sin drömmars mål förra säsongen med ett SM-guld för moderklubben. Trots skadeproblem och oregelbunden speltid var han stark i grundserien.

Är Lindvall frisk är han en toppmålvakt i SHL. Med en hel försäsong i ett bra lag, är han given på listan.

****

9. Christoffer Rifalk - Rögle BK

Christoffer Rifalk har en riktigt hög högstanivå. Men har precis som Rögle i sin helhet varit ojämn genom åren. I kraft av förra årets urstarka SM-slutspel förtjänar Rifalk en topp-tio plats.

****

10. Marek Langhamer - Malmö Redhawks

Marek Langhamer förra säsong blev becksvart. Han var dålig, och hans lag var uselt. Med ett något bättre lag i ryggen, och med hans meriter i färskt minne finns trots allt mycket mer att få ut av Langhamer.

Robin Kovács kommer med en strulig historik

Robin Kovács är en fenomenal hockeyspelare i sin bästa stunder. Men det är sällan vad som faktiskt sker på isen som är grundproblemet. Bekymret är vad som sker med personen Robin Kovács, och den påverkan han får på gruppdynamiken i de lag han spelar i.

Alla som känner till Robins historia vet att den är brokig. Han slog igenom som junior i AIK och var på glid med snabba skär mot Nordamerika, men sommaren innan flytten var han inblandad i en tragisk dödsolycka, där han förlorade sin bästa vän. Med sviterna efter olyckan i blev det bara ett, mycket blygsamt, år i AHL,

***

Turbulenta år med ny- och omstarter

Robin Kovács fick en omstart i Luleå, men hamnade efter 2,5 år i onåd med först rättvisan och sedan klubben. Under kontroversiella former blev det en omedelbar flytt till Örebro.

Där gjorde han bra ifrån sig. Men han petades på oklara grunder under det sista slutspelet.

Robin Kovács flyttade på nytt efter turbulensen i Örebro. Denna gång till Schweiz för spel i Lausanne HC, där han av allt att döma skött sig väl. Men inte presterat nog bra för att få (vilja?) bli kvar kommande säsong med ett år kvar på kontraktet.

Ska man döma Robin Kovács för denna händelsekedja? Ja och nej. Dels har rättssystemet redan markerat vad som är rätt och fel sett till hans brottsliga gärningar.

Robin själv har berättat om sin ADHD, och den allt annat än bekymmersfria uppväxten i Flemingsberg. Och om sina minnen efter bilkraschen som glasklara. Sådant sätter spår i människan - oavsett om man är hockeyspelare eller herrfrisör.

****

Linköping chansar - fullt medvetet

Skriver Linköping kontrakt med Robin Kovács är det en "high risk-high reward" värvning. De får ett lejon att tämja. Lyckas dom med det är bara att gratulera. Misslyckas Linköping kan de inte påstå att de spelade ett mycket högt spel.

Det finns ett antal trotjänare på center/forwardssidan* i SHL som kommande säsong kan bli rekordinnehavare i sin klubb. Sportbloggare har tittat på fem av dem.

-------------------

1. Daniel Zaar

Flest matcher och mål för Rögle

Daniel Zaar har spelat 274 SHL-matcher för Rögle. Flest matcher av forwards i Rögle har Simon Ryfors, med sina 298 SHL-matcher.

Det innebär att Daniel Zaar med största sannolikhet passerar Simon Ryfors i matchstatistiken någon gång runt årsskiftet, om han spelar alla matcher.

Daniel Zaar är den näst bästa målskytten i högsta serien av alla Rögles forwards. Zaar är bara två SHL-mål efter Adam Tambellini.

***

2. Cristopher Mastomäki

Flest matcher för Örebro

Cristopher Mastomäki har 330 SHL-matcher för Örebro. Denna säsong kan han passera Marcus Weinstock, som har 357 spelade SHL-matcher för Örebro. När lite mer än halva grundserien är spelad borde Mastomäki kunna bli den nya rekordinnehavaren.

***

3. Christoffer Forsberg

Flest matcher för Malmö

Christoffer Forsberg har spelat 464 SHL-matcher för Malmö, det ger honom en tredje plats i statistiken för forwards i klubben.

Flest matcher har Marcus Magnertoft, som har spelat 479 matcher för Malmö. Det innebär att Christoffer Forsberg kan överta klubbrekordet redan till hösten.

***

4. Anton Lander

Flest assist för Timrå

Anton Lander kommer att ta över rekordet från Henrik Zetterberg för flest assist i Timrå, som forward i Elitserien/SHL. Frågan är mer när han gör det.

Med ett nyskrivet treårskontrakt har Lander 66 assist inför säsongen, Zetterberg har 84 assist. En säsong med 19 assist eller fler i grundserien skulle därmed göra Lander till ny rekordinnehavare.

5. Greg Scott

Flest matcher + poäng av en importspelare i Brynäs

Greg Scott har näst flest matcher, och näst flest poäng av samtliga Brynäs importspelare i den högsta serien. Med 329 matcher och 226 poäng. Sannolikt står sig inte dessa andraplaceringar säsongen ut.

Scott behöver 18 poäng för att bli etta i poängligan före Tom Bisset. Och han behöver behöver 21 matcher för att toppa matchstatistiken före Mads Hansen.

*Med undantag för Greg Scott, så gör statistiken bara anspråk på att gälla center och forwards - sett till grundserien i SHL/Elitserien.

Jonathan Pudas - flest poäng av Skellefteås backar

Jonathan Pudas kommer att slå poängrekordet för backar i Skellefteå. Frågan är bara när. Inför säsongen 2024-2025 har han gjort 221 poäng i SHL. Rekordet för backar innehar Göran Lindblom med 266 poäng.

Jonathan Pudas behöver 46 poäng för att ta över rekordet. Det är ett poäng mer än hans toppnotering i grundserien.

***

Henrik Tömmernes - flest assist av Frölundas backar

Henrik Tömmernes har gjort 112 assist i SHL/Elitserien för Frölunda. Ronnie Sundin innehar rekordet med 143 assist.

Tömmernes behöver 32 assist för att ta över rekordet. Det blir svårt, men långt ifrån omöjligt att klara av. Hans toppnotering i Frölunda är 31 assist.

***

Lukas Ekeståhl Jonsson - flest poäng av Rögles backar

Lukas Ekeståhl Jonsson står på 59 SHL-poäng i Rögle. Rekordet innehar kanadensaren Kodie Curran på 86 poäng.

En säsong med 28 poäng eller mer skulle därmed ge Lukas rekordet i Rögle, sett till vem av alla backar som gjort flest poäng i grundserien för Rögle.

***

Axel-Sandin Pellikka - flest poäng som junior i Skellefteå

Axel Sandin-Pellikka har gjort 23 poäng i SHL som junior. Bara Tim Erixon har gjort fler i Skellefteå med sina 44 poäng.

En säsong med 22 poäng eller mer kommer att göra den unga Axel Sandin-Pellikka till den poängbästa junioren i Skellefteå, även vid jämförelse med junior-forwards.

Emil Larmi - flest nollor för Växjö Lakers

Emil Larmi har 12 nollor på 73 SHL-matcher. Det är fyra nollor färre än vad Viktor Fasth har för noterats för i Växjö.

Med ett år kvar på kontraktet finns möjligheten för Emil Larmi att tangera, eller i bästa fall att ta över rekordet för flest nollor i SHL för Växjö under kommande säsong.

*****

Gustav Lindvall - flest vinster och nollor för Skellefteå AIK

Gustaf Lindvall står noterad för 105 segrar i Skellefteå AIK, sett till SHL:s grundserie. Det är bara femton segermatcher färre än vad ettan Andreas Hadelöv är noterad för under sin tid i Elitserien med Skellefteå.

Lindvall har även 16 nollor i SHL, det är bara två nollor färre än vad förstaplacerade Markus Svensson har för Skellefteå.

Både rekordet för antalet segrar och hållna nollor ligger därmed inom räckhåll för Lindvall att ta över kommande säsong.

*****

Jonas Enroth - flest nollor för Örebro HK

Jonas Enroth har 11 nollor på 156 SHL-matcher i Örebro, det är bara en nolla färre än vad ettan Julius Hudacek är noterad för i Örebro.

Därmed finns det goda möjligheter att Jonas övertar klubbrekordet under kommande säsong, som kan bli hans sista i Örebro. Jonas har nämligen bara ett år kvar på kontraktet - och karriären?

*****

Lars Johansson - flest matcher för Frölunda HC

Lars Johansson har spelat 174 SHL-matcher för Frölunda. Det är 39 matcher färre än vad ettan Håkan Algotsson hade i Elitserien för Frölunda under sina elva säsonger.

Om Lars Johansson spelar lika många SHL-matcher som förra året (40), så kommer han att ta över matchrekordet med en matchs marginal från Håkan Algotsson.

I Skellefteå kan man göra comeback - antingen i SHL-laget, ett motståndarlag, eller en moderklubb med samma hemmaarena.

Sportbloggare har tittat närmare på några av de mest och minst minnesvärda återkomsterna med koppling till Skellefteå Kraft Arena.

Vi börjar med tre minnesvärda återkomster.

****

Johan Backlund - nollar nollåttor i debuten

Johan Backlund slog igenom tidigt i Skellefteå - och sökte sig uppåt i seriesystemen när Skellefteå harvade i Allsvenskan. Efter tretton år sökte han sig tillbaka till Skellefteå AIK för att sluta cirkeln i SHL.

Johan Backlund spelade två SHL-matcher för Skellefteå. Den första matchen var mot Djurgården, och den slutade på bästa tänkbara sätt. Johan motade allt och var säkerheten själv i sin comeback, som slutade med att Skellefteå vann med 3-0.

****

Johan Alm - skriver Oskarshamns-målhistoria

Johan Alms historia i Skellefteå är lätt att glömma bort. Han var en supertalang bland supertalangerna födda i början av 90-talet. När Skellefteå sa tack och hej till Johan styrde han kosan till Oskarshamn inför säsongen 2019-2020.

Det var Oskarshamns första säsong i SHL. Första matchen Oskarshamn spelade var mot Skellefteå på bortais. Och vem skrev in sig lagets första målskytt i SHL? Jo, det blev Skellefteå- fostrade Johan Alm.

****

Erik Forssell - blev kvällens Lejonkung

Erik Forssell hade inte glömt sina hockeyrötter, och valde att göra en comeback för en kväll i SK Lejon som då spelade i HockeyEttan.

Comebacken skedde inför storpublik och slutade på bästa tänkbara sätt. Lejon SK vann mötet med Teg SK med 3-0. Hur gick det då för Erik Forssell? Jo han bidrog med två mål och ett assist inför en storpublik.

Forssell fick ett drömlikt avslut på en fin karriär. Nu har Erik Forssell även vunnit SM-guld i Skellefteå Kraft Arena - som Skellefteås GM.

Färjestad är en klubb med anor, även ur perspektivet far och son. Sportbloggare har tittat närmare på några av namnen där både far och son har starka band till klubben.

Roger Johansson

(Albert Johansson)

Roger Johansson är trefaldig svensk mästare med Färjestad. Han har spelat över 400 matcher för klubben fördelat över nio säsonger. Och haft rollen som både lagkapten och assisterande lagkapten. Därtill har han även vunnit poängligan för backar i Elitserien, och ett OS-guld med Tre Kronor.

Roger har tre hockeyspelande söner. De två äldsta sönerna har ingen nämnvärd bakgrund i Färjestad som junior eller senior. Men de spelar tillsammans i Grums IK kommande säsong.

Lillebrodern Albert Johansson har gått på samma väg som sin pappa, som back i Färjestad. Albert tog vägen via juniorlag och vidare till SHL-laget, och vann SM-guld säsongen 2021-2022. Nu tillhör Albert Detroit Red Wings.

***

Mathias Johansson

(Wille Johansson)

Mathias Johansson var Färjestad trogen i Elitserien mellan 1990 till 2008, bortsett från en säsong i Nordamerika.

På meritlistan finns fyra SM-guld, och bara en spelare har fler matcher för Färjestad. Att Mathias tröja hänger i taket i Löfbergs Arena är välförtjänt.

Wille Johansson är Mathias Johanssons son. Precis som sin pappa spelar han center i Färjestad. Han har gjort fyra SHL-matcher. Men till vardags tillhör han, som född 2005, fortfarande Färjestad J-20. Men fler SHL-framträdanden kan det bli.

***

Christian Berglund

(Jack Berglund)

Christian Berglund har nio säsonger i Ellitserien för Färjestad, och var innan dess i klubben som junior. Det blev ett SM-guld och ett JSM-guld i Färjestads tröja.

Förra säsongen fick Christian se sin son Jack Berglund SHL-debutera för Färjestad. Och det blev en succé Jack gjorde mål i sin första match. Då blev han den första spelaren född 2006 att göra mål i SHL.

Sportbloggare har tittat på närmare på några namn som har en sak kvar att vinna innan karriären vore fulländad – nämligen SM-guldet. För dem kan den kommande säsongen bli den sista chansen att vinna.

****

1. Linus Omark - Luleå

Det saknas ett SM-guld i Linus Omarks medaljskåp. Innan det är vunnet har den lilla spelaren med det stora klubbhjärtat svårt att lägga av. Han har ett SM-silver med Luleå i SHL-slutspelet, J-18- och J-20 SM.

Med ett utgående kontrakt i kombination med ett starkt Luleå-lag kan detta bli sista chansen för Linus Omark att sluta cirkeln på bästa sätt.

2. Patrik Zackrisson - Leksand

Patrik Zackrisson går in på sin fjortonde säsong i Elitserien/SHL. I hans medaljskåp finns tre JSM-guld, men det stora guldet saknas. Tre SM-finaler har gett honom tre silver. Två med Skellefteå, och ett med Linköping.

Nu är han 37 år och spelar med ett utgående kontrakt, så det är nog nu eller sannolikt aldrig guldet ska vinnas.

3. David Rundblad - MoDo

David Rundblad kom efter mer än ett decennium med spel utomlands tillbaka till SHL när han skrev på för Modo förra säsongen. Nu har han ett utgående kontrakt med MoDo.

Frågan är då om David som 35-åring kommer att få fler SHL-erbjudande efter säsongen, i synnerhet från toppklubbar? Tveksamt. För David kan det bli den sista SHL-säsongen -och därmed den sista guldchansen. Efter åren i NHL, Schweiz och Ryssland behöver han inte säkra upp pensionen i SHL.

4. Broc Littlle - Linköping

Broc Littlle går in på sin tionde säsong med Linköping. På den personliga meritlistan finns en vinst i både HockeyAllsvenskans och SHL:s skytteliga. Men han har aldrig varit nära ett SM-guld. Littlle är fortfarande en giftig forward. Emellertid har han fyllt 36 år och sitter på ett utgående kontrakt. Och förr eller senare brukar Nordamerikaner återvända hem.

5. Joel Lassinantti - Luleå

Joel Lassinantti har en mycket lång och fin karriär, med flest nollor i SHL genom tiderna. Han har spelat femton säsonger för Luleå. Men Joel saknar det som skulle sätta prickat över i:et - det där SM-guldet med Luleå. Han har har spelat två SM-finaler - och fått med sig två silver.

Nu har Joel ett utgående kontrakt, och detta kan bli sista chansen för honom, åtminstone i Luleå. Alldeles oavsett kan Joels tröja hänga i taket i Coop Arena i framtiden.

Frölunda har ett par kända spelare där deras son eller söner även spelat eller spelar i Frölunda. Sportbloggare har tittat på ett par av de mest kända namnen där sonen gått i sin pappas fotspår.

Jonas Johnsson

(Andreas och Jonathan Johnsson)

Jonas Johnsson har elva säsonger i Frölunda. På dessa säsonger har han gjort 419 poäng på 613 tävlingsmatcher. Och vunnit två SM-guld (2003 och 2005). Han var en av 90-talets och det tidiga 2000-talets absolut främsta spelare i Elitserien.

Att Jonas söner, Andreas och Jonathan Johnsson, skulle bli hockeyproffs var ingen högoddsare. Båda sönerna dominerade juniorhockeyn i Frölundas färger.

Medan Jonathan Johnsson behövde en längre startsträcka för att etablera sig i SHL slog Andreas igenom tidigt i Frölunda, och tog senare en plats i NHL, efter att ha vunnit SM-guldet 2016. Men förra säsongen återförenades bröderna i Skellefteå , och de vann direkt ett SM-guld ihop.

Ronny Andersson

(Mikael Andersson, Niklas Andersson, Thomas Andersson)

Ronny Andersson var målvakt i Västra Frölunda mellan 1967-1972. Hans tre söner följde samma väg. Såväl Niklas som Mikael Andersson fick en lång och fin karriär, både i Frölunda och i NHL. 2003 vann de SM-guld tillsammans för Frölunda, med Mikael som kapten.

Niklas son, Lias Andersson, har även spelat för Frölunda en säsong.

Äldsta brodern Thomas Andersson smällde in fem mål i debuten för Frölunda, men det blev det aldrig mer än sex matcher och åtta poäng i Frölunda för honom.

Ronnie Sundin

(Albin och Anton Sundin)

Ronnie Sundin var en nyckelspelare i Frölunda under en lång tid. Bortsett från ett år i Nordamerika var han Frölunda trogen mellan 1992 och 2009.

På sexton säsonger i Elitserien gjorde han 705 matcher och 204 poäng i grundserien. I slutspelet blev det ytterligare 114 matcher och två vunna SM-guld. Utöver det vann han både VM- och OS-guld med Tre Kronor.

Sönerna Albin och Anton Sundin kopplas även till Frölunda. Anton har spelat J-18 och J-20 med Frölunda. Lillebror Albin spelade så mycket i a-laget förra säsongen att han fick skriva på ett rookiekontrakt med Frölunda, som sträcker sig över den kommande säsongen.

Linus Fagemo

(Samuel Fagemo)

Linus Fagemo spelade fem säsonger i Frölunda. På fem säsonger i Elitserien blev det 170 matcher och 40 poäng i Elitserien. Han vann ett J-20 SM-guld för klubben, men kom aldrig närmare än ett SM-silver för Frölunda från slutspelet i Elitseriens SM-slutspel 1995.

Linus Fagemo har fyra hockeyspelande söner. Än så länge är det bara Samuel Fagemo som spelat för Frölunda. Med Frölunda har Samuel vunnit guld i J-18, CHL och SHL-slutspelet. Utöver det har han vunnit poängligan i JVM.

Samuel Fagemo skrev i tidigare i somras på för Los Angeles Kings, kontraktet sträcker sig över nästa säsong. Frölundas GM Fredrik Sjöström blev då snuvad på en drömvärvning.

Sportbloggare har granskat SHL-klubbarna, och funnit ett antal kopplingar där äpplet fallit nära trädet. Där sonen eller sönerna följt sin pappas fotspår i hockeylivet.

****

Fäder och söner - i Brynäs

Brynäs är en av de klubbar som förlitar sig mest på att den anrika tröjan vandrat från fadern ner till sonen. Vi tittar närmare på några (inte alla) kända Brynäs-profiler som har söner som följt deras fotspår, sett till livet och laget på hockeyisen.

---------------

Jan-Erik-Silfverberg

(Joakim och Jakob Silfverberg)

Familjen Silverbergs historia i Brynäs går närmare 45 år tillbaka i tiden. Både Jan-Erik och Jakob har vunnit SM-guld med klubben. Både Jan-Erik (4-SM-guld) och Jakob (1 SM-guld) har gjort det i rollen som lagkapten. Jan-Erik har även tre år som Brynäs ordförande under tre säsonger, 2013/2014 till 2015/2016.

Jakob Silfverberg återser vi till kommande säsong i SHL, efter hans 13 år i Nordamerika. Det är ingen vild gissning att Jakobs son Theo kommer att spela i Brynäs en vacker dag.

****

Ove Molin

(Emil Molin och Linus Molin)

Ove Molin fick sonen Emil i februari 1993, två månader senare vann han SM-guld med Brynäs. Emil har sex SHL-säsonger med Brynäs. Medan lillebror Linus (född 2004) spelade med Brynäs J-20 förra säsongen. Ove själv är assisterande SHL-tränare i Brynäs kommande säsong.

****

Andreas Dackell:

(Tim och Oliver Dackell)

Andreas Dackells söner har båda spelat upp till J-20 med Brynäs. Tim Dackell vaktade båsdörren i några SHL-matcher, men är numera målvaktstränare i Örnsköldsvik. Oliver Dackell spelar fortfarande, och skrev på för Huddinge i HockeyEttan inför kommande säsong.

****

Pär Djoos

(Christian Djoos)

Pär Djoos slog igenom i Brynäs i ung ålder. Han spelade 11 säsonger i Elitserien med dem. Han gjorde 401 matcher i Elitseriens grundserie, och var en bärande spelare i det Brynäs-lag som vann SM-guld 1999.

Sonen Christian Djoos med 145 matcher i högsta serien för Brynäs har just återvänt hem. Han skrev ett femårskontrakt med Brynäs, och kan nog passera pappa i matchstatistiken.

****

Mikael Lindholm

(Oliver och Elias Lindholm)

Mikael Lindholm gjorde fem säsonger i Elitserien med Brynäs. Hans söner Elias och Oliver har också spelat i Brynäs. De är födda -92 respektive -94, men spelade tillsammans i J-20 senast säsongen 2011/2012. Då vann Elias lagets poängliga före Emil Molin.

Oliver Lindholm slutade relativt tidigt som senior, utan SHL-matcher för Brynäs. Men han fortsatte som fystränare i föreningen. Elias Lindholm blev en stjärna i SHL och NHL. Han har ett nyskrivet sjuårskontrakt med Boston Bruins, värt 54 miljoner dollar.