***

Betyg: 2/5

Djurgården hade ett stark budskap men sämre hantverk. Det ser ut som en 11-åring gjort det i Clip-art. För att vara en sådan stark förening med anor över tre århundraden, så var detta ett hafsverk av supportrarna. Bättre kan ni, Järnkaminer.

***

Betyg: 3/5

Röglefans lyssna nu: "If it aint broken - dont fix it". Kanske har ni missat detta konstråd. Av ett fint tifo har ni styckat det i tre delar - och gjort synintrycket splittrat. Det var ett onödigt tilltag, vilket drar ner betyget. Håll ut och håll ihop nästa gång - tack på förhand.

***

***

Betyg: 4/5

North Power har gjort ett ambitiöst tifot. Det var snyggt och stilrent som vanligt. Samtidigt kanske man hade kunnat vända sig något mer nytt i stil och budskap. Detta var ett säkert kort, och det är många timmars arbetet bakom detta verk. Men tifo-gruppen kan bättre - och det kommer mera tifon, räkna med det i kommande matcher!

***

Betyg: 4/5

Södertäljes supportrar presenterade en enkel och stilren bild. Bilden hade en klar koppling till klubbens kultur. Extra fint att få in det i ett hörn och hålla det till blå-gult. Det var kanske inte så fantasifullt - men ibland är det enkla det bästa också.

***

Betyg: 4/5

Växjö har en svårbedömd bild. Men det verkar vara ett mycket gott dagsverke Växjös fans gjort. Pluspoäng för att de har vävt i både klubbens färger, och historia - och en sammansatt bild i bra storlek.

***

Betyg: 2/5

HV71 hade ett tifo som var fyrkantigt och förutsägbart. Visst det funkar men det har noll unika egenskaper bortsett från klubbmärket. Att budskapet rimmar illa med klubbens status gör inte saken bättre.

Ta en ögonblicksbild av två hockeylag. Säg Leksand och Skellefteå. Leksand tappade världens viktigaste ledning med typ 10 sekunder kvar - Skellefteå gjorde tvärtom - kämpade in 3-2 med typ 10 sekunder kvar och visade mästarklass - på nytt.

Skillnaden är ingen slump. Skellefteå är byggt på att vara ett fyra kedjors lag. Naturligtvis med den bästa kedjan i SHL. Hugg, Lindberg, Aagaard som har rutinen och står som ett som ett fundament - alltid redo att visa vägen - på som utanför isen Denna afton - som så många gånger förr - spräckte de Skellefteås nolla.

Men som Skellefteå vann denna match så var det inte förstakedjans vägvisare som avgjorde. Fram klev istället vattenbärarna. Killar som Stefan Grahn, Jonathan Davidsson, Max Krogdahl och Lars Bryggman. De tog laget på sina axlar och låg bakom två av tre mål - och punkterade matchen i sista bytet.

Någonstans är det kombinationen av vattenbärare och vägvisare som smälter samman till – vinnarkulturen! Den som gör att Skellefteå kväll efter kväll vinner matcher i både med- och motvind.

Vänder man på steken är det avsaknaden av vattenbärare och vägvisare som gör att Leksand nu får leta åt spillrorna av sig själva i Hockeyallsvenskan.

Du måste pricka rätt i båda spelarkategorierna för att vara framgångsrik över tid i SHL som lag. Det har Leksand lärt sig den svåra vägen nu, medan Skellefteå gjort sin läxa och tuffar vidare som favorittippade i slutspelet.

Uträknade, utskåpade, uthängda i tre grundserier. HV71 har hängt på repen länge. Men alltid rest sig på nio. Det är ruggigt starkt med tanke på vad som står på spel i en playout-serie.

När HV71 kvitterade i slutsekunderna och avgjorde i sudden-death, så sjönk axlarna på alla blågula fans med sisådär 20 kg. Vägen hit har inte imponerat på någon. Men vägen ut imponerar däremot betydligt mer.

Mitt i stormen, bland media, supportrar, sportchef och styrelse, så har HV71-tränaren Anton Blomqvist visat att han kunde ena gruppen när det som mest betydde något. Det behöver inte vara den bästa soldaten som ska leda dig i krig. Men väl den med störst hjärta och ett mod att springa först mot fiendens linjer - precis som Anton.

Nu har HV71 förbrukat många av sina extraliv de senaste säsongerna. Men likt katten så tycks klubben leva med minst nio liv. De såg döden i vitögat - men klarade sig undan med blott förskräckelsen. Det gjorde ni bra trots allt, så grattis HV71!

Det är mänskligt att fela. Men när både domarna på isen och situationsrummet granskar samma sekvens och ändå landar i samma felaktiga beslut, då är det inte ett misstag – det är konsensus.

Det avgörande 3–2‑målet för Djurgården illustrerar bara hur varken spelare, ledare eller domare verkar veta vad som faktiskt gäller när en spelare befinner sig i målgården.

Domaren Christoffer Holm hänvisade till att Djurgårdens spelare ”inte hade en signifikant position i målområdet” och att Malmö‑målvakten Oscar Blomgren ”inte försökte ta sig längre ut från målet”. Båda påståendena bygger på argument som vilken tioåring som helst kan skjuta hål på. Det krävs ingen djupare analys för att se hur ihåligt resonemanget är med andra ord.

Detta stinker mest

Det som verkligen stinker mest i den sörja som lämnades kvar efter gårdagens felaktiga domslut är domarchefens fega – ja, i efterhand rent av förkastliga – agerande. I ett uttalande säger Thomas Thorsbrink:

”Det ska inte vara mål och det är djupt beklagligt att det blir fel. Det är tillåtet att göra en screening i toppen av målområdet under en kort begränsad tid där man är i rörelse. Däremot situationer när du som anfallande spelare tydligt är i målområdet, hindrar målvakten och befinner dig där när skottet går ska inte vara mål, som det var i det här fallet. Vi kan bara beklaga att det blev fel. Det handlar om mänskliga faktorer och vi ser över rutinerna.”

Styrkedjan brister

Det här uttalandet visar bara att den ena handen inte vet vad den andra gör i domarleden – eller att det finns grava brister i regelbokstolkningen som omedelbart måste täppas till hos SHL‑domarna. Beslutet på isen var inte Thorsbrinks. Men ansvaret för att det blev fel ligger i allra högsta grad på honom - oavsett hur felet uppstår.

Thorsbrink kastar domarna under busssen

Att han dessutom väljer att be om ursäkt i ett pressmeddelande är lika fel som fegt, särskilt med den förklaring som gavs. Det här är ingen amatörturnering med pojklagsdomare. Det här är en miljardindustri – och då kan man inte kasta sin egen personal under bussen och kalla det ledarskap. Det är ett brutalt dåligt agerande, punkt.

Och om det här händer igen, borde Thorsbrink i ärlighetens namn sig själv under bussen. För då handlar det varken om otur eller ”mänskliga faktorer”, utan om avsaknad av en fungerande ledning.

1. Jonathan Dahlens tårfyllda farväl

Jonathan Dahlen har burit Timrå på sina axlar hela säsongen. När den summerades hade han gjort 30 mål och vunnit skytteligan. Det var därför en märkbart rörd Dahlen som pratade med TV4 och tackades av efter matchen. Med blanka ögon sa han att han älskat varje sekund av sin tid i Timrå-tröjan. Nu väntar spel utomlands ett par år, men sedan planerar Dahlen att komma tillbaka till klubben!

**

2. Brendan Shinnimin filmade - igen

Brendan Shinnimin avslutade serien med ett riktigt magplask i dubbel bemärkelse. Han slängde sig efter en tilltrasslad situation på ett sådant sätt att det var uppenbart att han filmade. Det var femte gången som Shinnimin fälls för filmning i SHL, vilket är allt annat än en smickrande merit för en sådan duktig hockeyspelare.

**

3. Linköpingfansens bryska budskap

Linköping slutade säsongen på elfte plats. Det var ytterligare en missräkning för ett lag som var bättre på pappret än på isen. Missräkningen fick topplocket att flyga hos fansen. ”År efter år av fiaskon – ni förtjänar inte vårt stöd. 52 omgångar utan att tävla. Ni är en skam för Linköping”, stod det på banderollerna som hölls upp efter slutsignalen. Det var ord och inga visor - nu får LHC ta nya tag med: nya tränare - och nya fans som kan hoppas på för mycket?

**

4. Luleå och Djurgårdens utsålda matcher

Djurgården och Luleå hade utsålda läktare i samtliga 26 hemmamatcher. Det är en bedrift som imponerar i en liga där många lag tävlar om uppmärksamheten och att få tillräckligt med hemmapublik på sin läktare. Varje extra krona i publikintäkt kan i längden vara skillnaden mellan guld och silver i en stentuff liga.

**

5. Klasens sista SHL-match - och straff!?

Linus Klasen gjorde kanske sin sista SHL-match hemma på Hovet mot Skellefteå. Han fick då chansen att visa sitt artisteri när han fick lägga en straff som kan vara den sista i SHL-karriären. Den tog han med ett försök till dubbla läckra dragningar mellan sina egna skridskor, men avslutet blev svagt och Klasen bommade chansen att bli målskytt.

Målvakt: Strauss Mann

Strauss Mann spelade mest och bäst av alla målvakter i ligan. Han satte SHL-rekord med tio nollor och slutade säsongen med 31 segrar, vilket bara överträffats av en annan målvakt i högsta serien. Mann har visat att han är bra nog att vara etta i seriesegrarnas lag, och hans insatser i slutspelet ska bli spännande att följa då Skellefteå har en knivskarp målvaktskonkurrens.

****

Back: David Quenville

David Quenville slutade tvåa i backarnas poängliga. Sett till spel med lika många spelare på isen så var han etta. Och han slog till med två matchvinnande mål. Hans betydelse för att Örebro till slut kunde vända på säsongen och gå till en åttondelsfinal har varit helt enorm.

**

Back: Jonathan Pudas

Jonathan Pudas vann backarnas poängliga och gick på nytt upp över 40-poäng, därtill ledde han som kapten sitt lag till serieseger. Ett bättre betyg är svårt att få för Skellefteås spelmotor som sällan lämnar isen utan poäng. Under 2020-talet så är Pudas den poängbästa backen i ligan sett till både poängantal och poängsnitt.

Forward: Jonathan Dahlen

Jonathan Dahlens säsong var magnifik. Han tog i stort sett hela Timrå på sina axlar och bar fram dem. Tyvärr nådde inte Timrå slutspel denna säsong trots en mycket bra första halva av serien. Dahlen vann skytteligan (på bättre målsnitt) och slutade trea i poängligan. Det var ett värdigt avslut på Dahlens tid i Timrå. Han var ligans värdefullaste utespelare - även om konkurrensen är hård om titeln.

**

Forward: Oscar Lindberg

Oscar Lindberg är så bra att hans tränare saknar superlativ nog för att beskriva honom. Att han vann poängligan med elva poäng kanske säger mer än alla superlativ. Även om Lindberg inte slog poängrekord var det en upplevelse att se en spelare vara i en helt annan division, trots att det ändå är SHL-nivå han dominerade på. Att han blir kvar i SHL till 2028/2029 är bara att vara glad för som hockeyälskare.

**

Forward: Anton Frondell

Anton Frondell är så bra man kan vara som 18-åring. En säsong som slutade med att Djurgården blir kvar i SHL, JVM-guld och seger i juniorernas poängliga vittnar om hans betydelse oavsett lag och liga. Han kommer att bli en världsspelare i många många år i NHL och Tre Kronor. Och vi ska vara glada att vi får se honom spela åttondelsfinal och mäta sig i ett slutspel med de allra bästa inom kort.

Sportbloggare har tagit ut det sista veckans lag efter veckans tre omgångar som innehöll mycket dramatik och många individuella prestationer av toppklass.

Målvakt: Melker Thelin

Melker Thelin stod tre matcher och det slutade med tre segrar och sex insläppta mål. Tack vare segrarna kunde Färjestad säkra en femteplats i tabellen och slipa på slutspelsformen istället för att tvingas till att spela en energikrävande åttondelsfinal.

**

Back: Joey LaLeggia

Joey LaLeggia blev med sex poäng den offensivt bästa backen under veckan. Hans spel bidrog till att Djurgården avslutade starkt genom att vinna över Växjö och Frölunda, och bara förlora med ett mål på hemmaplan mot Skellefteå.

Back: Arvid Lundberg

Arvid Lundberg har varit strålande hela säsongen, så även denna vecka. Han spelade två matcher och gjorde två mål och var som vanligt urstark i defensiven. Även om Arvid sällan får de stora rubrikerna är han en spelare som gör Skellefteå bättre match efter match i alla spelformer.

**

Forward: Jonathan Dahlen

Jonathan Dahlen avslutade verkligen sin tid i Timrå på topp. Han gjorde sju poäng på sin tre sista matcher - bäst av alla SHL-spelare denna vecka. Med tre mål blev han vinnare av skytteligan på 30 mål (högst målsnitt). Det räckte inte till slutspel men hela vägen till veckans SHL-lag och en hjältestatus i Timrå.

Forward: Lars Bryggman

Lars Bryggman har succesivt tagit större plats i Skellefteås offensiv. Med sin styrka och spelsinne så kan han lyfta sin kedjekamrater till bra lägen. Att han avslutade veckan med fyra poäng på tre matcher visar vilken arbetskapacitet han besitter.

Forward: Anton Frondell

Anton Frondell avslutade veckan på topp med fyra poäng för sitt Djurgården, som tog sex av nio poäng. Totalt gjorde han 20 mål på 43 matcher vilket med god marginal gör honom till bästa målskytt i Djurgården. Det gör honom också till bästa målskytt i juniorernas poängliga denna grundserie.

Med en 5-2 seger mot Linköping så säkrade Skellefteå seriesegern. Att kunna vinna serien redan under sin första säsong i Skellefteå är imponerande av Skellefteås huvudtränare.

Men vad har då bäddat för denna serieseger enligt Hermansson? Sportbloggare ställde frågan under presskonferensen och fick följande svar:

1. Revanschlustan i gruppen

I Skellefteå finns en stor revanschlusta hos spelarna vilket smittat av sig i sättet gruppen förberett sig för säsongen och hur det symboliserat lagets prestationer. Det har i sin tur präglat hur gruppen driver sig framåt hela tiden och tacklat serien i sin helhet, inledde Hermansson sin analys med att framföra.

2. Kvalitén i spelartruppen

Skellefteå har några av SHL:s bästa spelare i sitt lag, vilket gör att laget är väldigt väldigt bra. Inte minst har man Oscar Lindberg, sa Hermansson och tillade att superlativen inte räcker till för att beskriva sin MVP som är ett fullblodsproffs.

3. Olika sätt att vinna även sämre matcher

Skellefteå har vunnit matcher med flera olika vinnande vapen. I bland bara tack vare sitt powerplay, ibland bara på grund av sitt målvaktsspel och ibland tack vare sitt boxplay. Det gör att laget kunnat vinna matcher även när 5-5 spelet inte varit så bra, enligt Hermansson.

Skellefteås backklippa Arvid Lundberg har stått stadig i defensiven och fått islossning i offensiven. Mot Linköping kom säsongens åttonde mål. Med tre SM-guld och tre SM-guld har Lundberg chansen att vinna sitt fjärde guld i det kommande slutspelet.

Hur ser du på denna match där ni säkrade seriesegern?

Ja, men det var såklart jätteskönt att vi kunde göra det vi pratat om. Inför matchen sa vi att vi ville vinna seriesegern på hemmaplan - och det fick vi göra. Så det var skönt att det blev som vi tänkt.

Vad är nycklarna till att de gått så bra för er denna säsong?

Ja, jag skulle säga att målvaktsspelet definitivt är en avgörande faktor. Det vinner matcher - och det gör det så mycket enklare för oss i försvarsspelet. Sedan har ju även powerplay-spelet varit bra matchen igenom i det offensiva spelet.

Du har varit en klippa bakåt i vanligt ordning, men även fått stor islossning framåt och gör din poängbästa säsong med nytt målrekord.

Det känns som vi har varit puckförande till stor del i många matcher samtidigt som vi backar varit involverade i spelet i stor utsträckning. Då blir det som ikväll, att man lägger puckar på mål och med trafik framför målet så underlättar det målskyttet. Kvällens mål var precis ett sådant mål.

En match återstår sedan drar slutspelet igång; klassisk fråga: hur känns det?

Ja, men det ska bli väldigt väldigt roligt att få göra det med det här laget och med tanke på den sits vi satt oss i och med seriesegern.

1. Oscar Lindbergs kontraktsförlängning

Skellefteå AIK presenterade inför matchstart att Oscar Lindberg skrivit på ett nytt kontrakt som sträcker sig till och med säsongen 2028/2029. Bättre förlängning kan man inte begära. Trots att Oscar inte var framträdande lämnade han isen med nya poäng och en serieseger.

**

2. Skellefteås dubbla powerplay-mål

Skellefteå AIK utnyttjade att Linköping drog på sig två onödiga utvisningar i andra perioden. Rikard Hugg och Valter Lindberg stod för varsitt mål i powerplay. Totalt har Skellefteå gjort 47 mål i powerplay.

**

3. Linköpings reduceringsmål

En dålig hockeymatch blev lite bättre tack vare Markus Ljunghs snabba reducering i tredje perioden. Knappt hann publiken sätta sig innan han gjorde 1-4 efter 12 sekunders spel. Sen gjorde man 4-2 i mitten av tredje perioden och satte lite nerv i matchen.

4. Skellefteås publikrekord

Även Skellefteås sista hemmamatch blev välbesökt. Det bidrog till att Skellefteå kunde sätta ett nytt publikrekord- vilket såklart är en stor förklaring till varför Skellefteå säkrade seriesegern i sin sista hemmamatch.

5. Det dubbla Maxmålet

Max Krogdahl jobbar hårt och på gränsen till fult. Ikväll fick han göra kvällens första mål. Vad kan vara mer passande än att kvällens första målskytt alltid sponsras av Max Hamburgare. Norrmannen kan gott unna sig ett maxmål där och fira seriesegern.

Oscar Lindberg har förlängt kontraktet till och med säsongen 2028/2029. Det behöver knappast beskrivas hur viktig Lindberg är, hur bra han är, eller hans betydelse för föreningen. Ett välbetalt långtidskontrakt är en investering som är värd varje krona som går ner i Lindbergs ficka.

Oscar Lindberg började sin resa i Skellefteå AIK som ungdomsspelare, och tog sedan stabila kliv upp i U18 och U20, följt av seniorlaget. Han spelade sina första seniormatcher redan som U20 spelare under säsongen 2009/2010.

- Det är en sådan stor ära och stolthet att få spela i föreningen där allt började för mig och min karriär. Det är här jag är uppväxt och fostrad, och det är verkligen en ära, säger Lindberg i Skellefteås pressmeddelande.

Två gånger om har han vunnit SM-guld med Skellefteå. Och det finns goda skäl att tro att han kan göra det en tredje gång redan säsong.

Med två omgångar kvar är det klart att HV71 ska spela playout medan Djurgården är klara för åttondelsfinal. I övrigt kan nästan allt hända i tabellen.

Kampen om plats 1-2:

(Skellefteå 102 p, Frölunda 98 p)

Skellefteå och Frölunda förlorade gårdagens match. Därmed skiljer det fyra poäng och tre plusmål mellan lagen med sex poäng kvar att spela om.

Skellefteå har kvar Linköping (h) och Djurgården (b) på schemat. Medan Frölunda har kvar Djurgården (H) och Malmö (h). Skellefteå behöver därmed bara vinna en av sina matcher på full tid för att hålla undan och behålla serieledningen över mållinjen.

Kampen om plats 3-4:

Här kommer Växjö (91 p) Rögle (87 p)

Denna kamp mellan Växjö och Rögle blir mest av akademisk betydelse eftersom båda lagen kommer att få hemmaplansfördel i kvartsfinalen oavsett utgång. Men Rögle har tuffast utgångsläge eftersom de möter Luleå först och sedan Leksand som måste vinna.

**

Kampen om plats 5-9:

Brynäs (77 p), Luleå (77 p), Färjestad (74p), Malmö (74 p) (Djurgården 70 p)

Bäst utgångsläge har trots allt Brynäs som möter ett avsågat HV71 i en av matcherna, medan Luleå det näst bästa med två hemmamatcher kvar, där en av dom är Färjestad som jagar en kvartsfinalplats; en så kallad sexpoängsmatch.

**

Kampen om plats 10-14

(Timrå 63 p, Örebro 62 p, Linköping 62 p, Leksand 59 p, HV71 54 p)

Det kommer att bli streckdramatik då Linköping och Örebro möts i den sista omgången, där Örebro har sju plusmål just nu.

Leksand har kvar Rögle och Malmö - vinner de båda matcherna kan det räcka för att slippa kval om stjärnorna står rätt under lördagen.

HV71 slutar som bäst på 13:e plats men slutar mest sannolikt på 14:e plats.

Räkna med att placeringarna 10-14 blir en nagelbitare när slutsingnalen ljuder på lördagen efter 52 omgångar.

Det bjöds på stor dramatik och många enskilda höjdpunkter under denna veckas SHL-matcher. Detta är vad som stack ut i mängden under veckans två omgångar.

1. Dahlens efterlängtade målrekord

Jonathan Dahlen slog till med säsongens 27:e mål efter tio raka mållösa matcher. Med målet är han Timrås främsta målskytt under en enskild SHL-säsong. Timrå är nu på en tionde plats och det blir en kamp in på mållinjen för att behålla platsen. Var Timrå slutar i tabellen kommer till stor del att avgöras av Dahlens fortsatta målskytte.

**

2. Per Åslunds hyllning och hattrick

Per Åslund gjorde sin 1000:e SHL-match i Färjestad under torsdagen. Sedan följde han upp det med att göra karriärens första hattrick I Färjestad i sin 1001:a match. Det blev en minnesvärd vecka minst sagt för veteranen som sitter på ett utgående kontrakt och blir 40 år i sommar.

**

3. Vilda-western matchen i Malmö

Skellefteå och Malmö slog till med ett SHL-målrekord redan i första perioden; den slutade 4-4. Lagen turades på handbollsmaner om att göra mål på varannat anfall. Över 20 spelare hade gjort poäng efter första perioden. Det var en helt osannolik utveckling med tanke på att Skellefteå nollat sina moståndare i elva matcher.

**

4. HV71 (nya) mardrömsvecka

HV71 förlorade både sina matcher och tog bara ett av sex poäng. Laget är nu sist i tabellen med tre omgångar kvar att spela. Precis allt talar för att HV71 får spela ytterligare en playout-serie under våren. HV71 kan ge sig ut på tränarmarkanden i slutet av säsongen. I alla fall om man får tro Anton Blomqvist. Den kritiserade huvudtränaren öppnar nu upp för en förändring, enligt Jönköpingsposten.

**

5. Leksands (nya) drömvecka

Leksand vann mot Luleå med 3-1. Sedan vann man måstematchen mot HV71 med 4-3. Leksand har fortfarande en rimlig chans att slippa kvalspel med tre poäng upp till en 12:e plats och ett lag som har ett nyvunnet självförtroende. Detta blev den sjunde raka matchen med poäng.

Målvakt: Adam Åhman

Adam Åhman stod två matcher och vann båda för sitt Växjö. Han räddade totalt 46 av 49 skott på två matcher, vilket gav han en räddningsprocent på 93,88. Det var bäst av alla målvakter som stod två matcher. Efter nyår har Åhman var lysande och vunnit 10 av 13 matcher för Lakers.

**

Back: Brogan Rafferty

Brogan Rafferty stod för två mål och två assist; ett av målen blev matchvinnande. Med det blev han enda backen med fyra poäng. Med över 23 minuters speltid per match så är det en back som Växjö har nytta av i alla spelformer. Det är imponerande statistik för att vara hans första säsong utanför Nordamerika.

Back: Oscar Fantenberg

Oscar Fantenberg comeback har visat sig vara enormt betydelsefull för Linköping. I ett pressat läge vann LHC på straffar borta mot HV71 och på övertid mot Brynäs. Med tre poäng denna vecka har Fantenberg gjort nio poäng på sju matcher. Med segrarna har LHC närmare upp till en åttondelsfinal än ner till playout-spel.

Forward: Felix Nilsson

Felix Nilsson gick ifrån veckan med tre poäng och +3 i plus-minusstatistiken. Det speglade även av sig i den underliggande statistiken där han snuddade på 70 procent i Corsi. Trots att veckan bara slutade med ett poäng för Rögle så är laget på en mycket säker fjärde plats i tabellen.

Forward: Nick Shore

Nick Shore klev fram när det som mest behövdes med fem poäng för Linköping. Mot HV71 avgjorde han med en iskall straff som la sig som en våt filt över HV71 och sänkte LHC-fansens blodtryck till en mer hälsosam nivå. Shores LHC har nu allt att vinna.

Forward: Jonathan Davidsson

Jonathan Davidsson är en av SHL:s hårdast jobbande spelare och snabbaste skridskoåkare. Med ett bättre avslut hade han kunnat spela i en toppkedja. Men det hårda jobbet är imponerande. Mot Malmö fick han äntligen lite utdelning och stod för såväl ett fint mål som vackert assist.

Det finns kvällar då ett lag visar exakt varför det hamnat i kval – och exakt varför det är så svårt att peka ut en enkel väg framåt. HV71:s senaste veckor har varit just sådana.

Efter gårdagens strafförlust mot Linköping talar mycket för att det blir tredje säsongen i rad som HV71 får kvalspela. Jönköpingslaget ser ut stundtals ut att ha hittat någon form av struktur, för att i nästa byte falla tillbaka i samma gamla mönster.

Mitt i stormen står Anton Blomqvist. Anton är rak i ryggen men det är mycket lite värt när laget inte radar segrarna som de måste ta för att rädda en fiaskosäsong från att bli ett historiskt fiasko där laget trillar ner i Hockeyallsvenskan.

Rätt man på rätt plats?

Frågan som alla ställer sig – men få vågar formulera rakt – är om han verkligen är rätt person att leda HV71 in i det mest nervpåfrestande som finns i svensk hockey: kvalspelet.

I kval handlar det inte om långsiktig kulturbyggnad. Det handlar till viss del om att om att stå stadig, men framförallt om att vinna matcher. Att Blomqvist klarat ett kvalspel är visserligen starkt, men ingen merit som lugnar HV71 när det blåser motvind för tredje året i rad.

Blomqvist har pratat om processer hela säsongen. Men i kval finns inga processer. Bara resultat. Och där blir hans lugn både hans största tillgång och hans största svaghet. För vad händer när lugnet tolkas som passivitet? När tålamod blir till handlingsförlamning?

Samtidigt måste man ge honom något: spelargruppen verkar fortfarande lyssna. En tränare som tappat omklädningsrummet har inte den sorts intensitet vi ändå ser i vissa matcher. Men räcker det? Räcker lojalitet när spelet i egen zon fortfarande läcker som ett trasigt stuprör?

Är Anton Blomqvist den som bäst hanterar ett kval även denna säsong? För i kval finns inga omtag. Eller ska HV71 rycka plåstret och börja med en ny röst i båset redan när kvalet börjar? I Jönköping sitter ingen säker i dessa tider där tiden snart runnit ut för att kunna ro skeppet i hamn med SHL-kontraktet i behåll.

Det återstår fem omgångar av serien. Kvartetten som nu ligger på under strecket, eller strax ovanför, är: Linköping (58p), Örebro (55p), HV71 (53) och Leksand (50p). Detta är 10 spelare som behöver höja sitt spel - eller titta kvalspöket djupt i ögonen där SHL-kontraktet är i farozonen.

**

1. David Bernhardt - Linköping

David Bernhardt första säsong i LHC har inte varit lyckosam. Det har bara blivit lite mer än hälften av poängen han gjorde i MoDo, och minusmålen har rasat in bakåt. Ett poäng på sina fem senaste matcher är underkänt. Linköping behöver mer än så av Bernhardt för att hålla sig på säker mark.

**

2. Felix Sandström - HV71

Felix Sandström värvades för att lyfta HV71. Men någon frälsare har han visat sig bli. Han har vunnit hälften av sina matcher och står med 89 procent i räddningsprocent. Ska HV71 klara sig undan kval måste han stå på huvudet och omedelbart vinna fler matcher

**

3. Filip Berglund - Örebro

Filip Berglund håller landslagsklass i sina bästa stunder. Denna säsong har hans spel varit betydligt sämre. Blyga sex poäng från en tvåvägsback är för dåligt. Ska Örebro hålla sig ovanför strecket är Berglunds spel något som kan göra störst skillnad för laget.

**

4. Luke Martin - Örebro

Luke Martin står på noll mål de senaste tio matcherna. Det är en bidragande faktor till att Örebro ligger i farozonen för att spela play-out. Med ett utgående kontrakt kan både han och Örebro står utanför SHL nästa säsong om det vill sig riktigt illa.

**

5. Matt Caito - Leksand

Matt Caito har en svag säsong. Poängen har nästan halverats och hans plus-minusstatistik har gått från 0 till -23 till denna säsong. Nu behöver han höja sig eller vara en av spelarna som bidrog till att laget måste kvalspela för sin överlevnad.

**

6. Mattias Tedenby - HV71

Mattias Tedenby har en poäng på sina tio senaste matcher. Det är signifikativt för HV71:s prekära läge med fem matcher kvar. Det här kan bli karriärens fem sista SHL-matcher för honom. Kan han höja sig får HV71 bättre odds att slippa playout-spelet.

**

7. Max Veronneau - Leksand

Max Veronneau måste vara en ledande spelare i Leksand. Det är för dåligt med ett mål på de senaste tio matcherna. Här måste man kunna ställa högre krav - eller förbereda sig för ett oönskat och ovisst kvalspel som Leksand skulle vara tippade att förlora med dunder och brak.

**

8. Michael Lindqvist - Leksand

Michael Lindqvist har gjort det okej under sin första säsong i Leksand. Det måste däremot bli närmare en poäng per match om hans lag inte ska riskera att trilla ur SHL. Med sin rutin kan Lindqvist bidra betydligt mer och visa varför han har nästan 400 matcher i SHL när serien tar slut.

**

9. Nicola Pasic - HV71

Nicola Pasic har bara gjort två poäng på sina tio senaste matcher. Det finns betydligt mer att hämta hos honom. Ska HV71 klara sig undan kvalet är det hög tid att han visar mer av sitt offensiva register eller går en kvalfylld vår till mötes i Småland.

**

10. Waltteri Ignatjew - Linköping

Waltteri Ignatjews målvaktsspel kommer att behöva bli ett snäpp bättre. Annars är risken att det säsongen kan få ett olyckligt slut. Står han ikväll mot HV71 har han chansen att vinna en sexpoängmatch, eller göra dramatiken ännu större i tabellen.

Tänk dig att spela en final som bara vinnaren bryr sig om. Lite så känns det när CHL gick i mål med Jere Innalas avgörande i powerplay – en seger som ekade högt i Scandinavium och engagerar de närmast sörjande i övrigt.

”Löntagarfonder är ett jävla skit, men nu har vi baxat dem ända hit”, sa den socialdemokratiske finansministern Kjell Olof Feldt. Lite så känns det med CHL. Ingen ville riktigt ha den, men när man ändå släpat den hela vägen till final får man väl spela klart den för sakens skull.

Visst, det är säkert fest i någon pittoresk alpby eller i en tysk industristad som får besök av ett SHL-lag vart femte år under gruppspelet. Men är det verkligen Frölundas och Luleås uppdrag att agera fadder åt övriga Europas hockeystudenter?

Nåväl. När vi ändå baxat turneringen ända hit kunde man åtminstone hoppas på en final värd namnet.

Och det fick vi. Två riktiga lag. Inte ett hopplock av avdankade stjärnor och deltidsproffs som kombinerar backcheck med Ben & Jerry’s. På ena sidan fanns spets: Omark, Gustafsson, Brome. På den andra sidan stjärnor som, Stenberg, Tömmernes, Innala.

Frölunda tog ledningen två gånger med Robbans offensiva finlir. Luleå kvitterade lika många gånger. Det var disciplinerat, plikttroget och stundtals lika känslosamt som en årsredovisning från Bulans manskap.

I förlängningen fick Luleå sina chanser. De tog dem inte. När Mattias Bromé förlorade en närkamp framför mål och åkte ut blev det fyra mot tre – och då behöver man inte mer än en sekunds obeslutsamhet. Jere Innala behövde mindre än så. 3–2. Ridå.

Så blev allt guld värt för Frölunda. Och allt annat en parentes. För det är ju så med CHL: man minns vinnaren. Och knappt det. Turneringen är hockeyns svar på en konferensresa – intensiv i stunden, suddig i efterhand.

Så grattis Frölunda. Ni vann Europas minst prestigefyllda mästerskap. Imorgon är det SHL-tabellen som gäller igen. Och där bryr sig folk på riktigt.

Hur kan en mållös match vara både långtråkig och alldeles underbar i 65 minuter? Händelserik och händelsefattig på samma gång? Efter Skellefteås straffseger i mot Luleå kan vi se matchen ur två helt olika perspektiv.

För på sätt och vis hände ingenting under stora delar av den här matchen. Det var tillknäppt, chanssnålt och blekt ur ett rent underhållningsperspektiv. Två lag som stängde ner varandra och närmast vägrade bjuda på något som ens liknade en a‑chans.

Men samtidigt – det kokade under ytan; från början till slut i båda lagen.

Slagsmål, tjuvnyp, brottningsmatcher i fristil och något som mest liknade norrlandsmästerskapen i tröjdragning. Allt användes för att försöka få motståndaren ur balans. Förgäves.

Efter 60 minuter stod 71 utvisningsminuter på protokollet och närmare 14 minuter hade spelats i powerplay. Ändå fick ingen hål på motståndarens målvakt.

Däremot fick Brendan Shinnimin hål på Andreas Falks tålamod - med råge.

Den vanligtvis så polerade och behärskade svärmorsdrömmen i Skellefteås bås tappade fattningen och hamnade – till synes på eget initiativ – i handgemäng med Shinnimin under den första pausvilan.

Som isolerad händelse är det förstås inte försvarbart. Men det var paradoxalt nog också det som är mest värt att minnas innan matchen tog slut.

Att matchen till slut avgjordes genom att Arvid Lundberg – en av Skellefteås mer lågmälda profiler – klev fram och stänkte dit en straff, kändes nästan symboliskt. En kväll där ingenting hände, tills något trots allt gjorde det i skuggan av bråkstakarna.

En annan typ av straff lär dock Andreas Falk vänta sig. Händelsen i pausvilan var inte bara en parentes. Det var en en spegelbild för vad som kan vänta om de här två lagen stöter på varandra i ett slutspel.

Förhoppningsvis kan ett kommande derby vara minnesvärt för vad som skedde både på och utanför isen. Det är mycket roligare så, oavsett vem som vinner kampen.

Målvakt: Strauss Mann

Strauss Mann blev med sin tionde nolla för säsongen ny rekordhållare. Amerikanen kom som en nödlösning men hans målvaktsspel har varit fenomenalt under hela säsongen. Frågan är om Skellefteå kan behålla honom eller om det kommer finnas allt för lockande NHL-anbud på bordet?

**

Back: Oscar Fantenberg

Oscar Fantenbergs comeback kan vara det som håller Linköping utanför kvalspelet. Med fyra assist denna vecka var hans offensiv på nytt ett vapen för LHC som har lika många poäng upp till en åttondelsfinal som ner till en playout placering. Säsongens fem viktigaste matcher återstår nu för dem.

Back: Max Krogdahl

Max Krogdahl fick en betydligt större roll när Skellefteå gick kort på backar under veckan. Han visade med besked att han växer med ansvaret. Med vårdat spel med pucken -och på gränsen till ovårdat utan pucken- så bidrog han till att Skellefteå nollade både Luleå och Frölunda.

**

Forward: Robin Kovacs

Robin Kovacs uppträdande på isen pendlar mellan geni och idioti som vanligt. Denna vecka blev inget undantag. Tre mål och tre förstaassist kombinerades med 5+20 utvisningsminuter. Kovacs är het på alla sätt just nu för sitt Linköping.

Forward: Luke Philip

Luke Philip fick veckans bästa poängsnitt med fem poäng på två matcher när Färjestad fick med sig fem av sex poäng. Han är inne i en bra streak med 11 poäng på sina tio senaste matcher, vilket bidrar till att FBK är med i jakten på en direktplats i kvartsfinalen med fem matcher kvar.

Forward: Anton Frondell

Anton Frondell ångar på som en stark kandidat till att utses till årets junior i SHL. Med två mål på matcher så bidrog han till att Djurgården tog tre nya poäng denna vecka. Hans underliggande siffror visat att laget DIF är närmast parkerade i offensiv zon när han är på isen. 17 SHL-mål som 18-åring visar varför han kommer blir en seniorspelare i världsklass.

SHL var tillbaka med matcher både torsdag och lördag. Det börjar verkligen dra ihop sig till spurtsträckan då serien ska avgöras. Varje poäng och mål kan ha en helt avgörande betydelse i jämn tabell. Tre poäng kan vara skillnaden mellan åttondelsfinal eller kvartsfinal.

**

Målvakt: Marcus Gidlöf

Marcus Gidlöf hade en strålande vecka. Leksand vann både torsdag och lördag. På torsdagen hoppade han in mot Skellefteå och tog en skrällseger. Sedan fick han spela mot Örebro och då motade han alla skott över 60 minuter. Fem livsviktiga poäng gjorde att det finns chans för Leksand att slippa kvalspel - om laget fortsätter att vinna förstås.

**

Back: Alfons Freij

Alfons Freij stekhet denna vecka med fyra poäng. Han bidrog till att Timrå var tryggheten själv på sin hemmaplan och segrade i veckans båda matcher. Med dubbla segrar är Timrå med racet om en direktplats i kvartsfinalen med sju matcher kvar att spela. Men då behöver också de rödvita rada upp fler segrar på bortaplan. Salo är en av ligans MVP.

Back: Robin Salo

Robin Salo fortsätter att vara tungan på vågen som håller Malmö på en sjätteplats. Med två nya poäng denna vecka har Salo gjort 33 poäng i Malmö. Han dessutom att logga väldigt många minuter. Denna vecka snuddade speltiden nästan 25 minuter/match.

**

Forward: Mikkel Agaard

Mikkel Agaard var tillbaka från sitt OS-äventyr. Två poäng på två matcher blev det denna vecka. . Agaard får inte de stora rubrikerna, men han är en av måltjuv av den högre skolan. På runt 20 procent av sina skott gör han mål. Denna vecka var inget undantag på den punkten.

Forward: Patrik Karlkvist

Patrik Karlkvist gjorde fyra poäng denna vecka. Då passerade han på nytt 40-poängsgränsen och närmade sig snittet på en poäng/match i SHL. Möjligheterna för Örebro att klara sig undan ett kvalspel ligger bokstavligen i Karlkvists händer till stor del. Han har nio poäng ner till tvåan i den interna poängligan.

Forward: Erik Walli-Walterholm

Erik Walli-Walterholms vecka bjöd på lika många mål som assist för totalt fyra poäng. Det var väldigt betydelsefullt, inte bara för att det bidrag till två vinster. Det viktiga var att Timrå får igång fler forwards som kan bidra offensivt, laget kan inte bara förlita sig på sina två-tre toppspelare framåt.