Det finns kvällar då ett lag visar exakt varför det hamnat i kval – och exakt varför det är så svårt att peka ut en enkel väg framåt. HV71:s senaste veckor har varit just sådana.

Efter gårdagens strafförlust mot Linköping talar mycket för att det blir tredje säsongen i rad som HV71 får kvalspela. Jönköpingslaget ser ut stundtals ut att ha hittat någon form av struktur, för att i nästa byte falla tillbaka i samma gamla mönster.

Mitt i stormen står Anton Blomqvist. Anton är rak i ryggen men det är mycket lite värt när laget inte radar segrarna som de måste ta för att rädda en fiaskosäsong från att bli ett historiskt fiasko där laget trillar ner i Hockeyallsvenskan.

Rätt man på rätt plats?

Frågan som alla ställer sig – men få vågar formulera rakt – är om han verkligen är rätt person att leda HV71 in i det mest nervpåfrestande som finns i svensk hockey: kvalspelet.

I kval handlar det inte om långsiktig kulturbyggnad. Det handlar till viss del om att om att stå stadig, men framförallt om att vinna matcher. Att Blomqvist klarat ett kvalspel är visserligen starkt, men ingen merit som lugnar HV71 när det blåser motvind för tredje året i rad.

Blomqvist har pratat om processer hela säsongen. Men i kval finns inga processer. Bara resultat. Och där blir hans lugn både hans största tillgång och hans största svaghet. För vad händer när lugnet tolkas som passivitet? När tålamod blir till handlingsförlamning?

Samtidigt måste man ge honom något: spelargruppen verkar fortfarande lyssna. En tränare som tappat omklädningsrummet har inte den sorts intensitet vi ändå ser i vissa matcher. Men räcker det? Räcker lojalitet när spelet i egen zon fortfarande läcker som ett trasigt stuprör?

Är Anton Blomqvist den som bäst hanterar ett kval även denna säsong? För i kval finns inga omtag. Eller ska HV71 rycka plåstret och börja med en ny röst i båset redan när kvalet börjar? I Jönköping sitter ingen säker i dessa tider där tiden snart runnit ut för att kunna ro skeppet i hamn med SHL-kontraktet i behåll.

Det återstår fem omgångar av serien. Kvartetten som nu ligger på under strecket, eller strax ovanför, är: Linköping (58p), Örebro (55p), HV71 (53) och Leksand (50p). Detta är 10 spelare som behöver höja sitt spel - eller titta kvalspöket djupt i ögonen där SHL-kontraktet är i farozonen.

**

1. David Bernhardt - Linköping

David Bernhardt första säsong i LHC har inte varit lyckosam. Det har bara blivit lite mer än hälften av poängen han gjorde i MoDo, och minusmålen har rasat in bakåt. Ett poäng på sina fem senaste matcher är underkänt. Linköping behöver mer än så av Bernhardt för att hålla sig på säker mark.

**

2. Felix Sandström - HV71

Felix Sandström värvades för att lyfta HV71. Men någon frälsare har han visat sig bli. Han har vunnit hälften av sina matcher och står med 89 procent i räddningsprocent. Ska HV71 klara sig undan kval måste han stå på huvudet och omedelbart vinna fler matcher

**

3. Filip Berglund - Örebro

Filip Berglund håller landslagsklass i sina bästa stunder. Denna säsong har hans spel varit betydligt sämre. Blyga sex poäng från en tvåvägsback är för dåligt. Ska Örebro hålla sig ovanför strecket är Berglunds spel något som kan göra störst skillnad för laget.

**

4. Luke Martin - Örebro

Luke Martin står på noll mål de senaste tio matcherna. Det är en bidragande faktor till att Örebro ligger i farozonen för att spela play-out. Med ett utgående kontrakt kan både han och Örebro står utanför SHL nästa säsong om det vill sig riktigt illa.

**

5. Matt Caito - Leksand

Matt Caito har en svag säsong. Poängen har nästan halverats och hans plus-minusstatistik har gått från 0 till -23 till denna säsong. Nu behöver han höja sig eller vara en av spelarna som bidrog till att laget måste kvalspela för sin överlevnad.

**

6. Mattias Tedenby - HV71

Mattias Tedenby har en poäng på sina tio senaste matcher. Det är signifikativt för HV71:s prekära läge med fem matcher kvar. Det här kan bli karriärens fem sista SHL-matcher för honom. Kan han höja sig får HV71 bättre odds att slippa playout-spelet.

**

7. Max Veronneau - Leksand

Max Veronneau måste vara en ledande spelare i Leksand. Det är för dåligt med ett mål på de senaste tio matcherna. Här måste man kunna ställa högre krav - eller förbereda sig för ett oönskat och ovisst kvalspel som Leksand skulle vara tippade att förlora med dunder och brak.

**

8. Michael Lindqvist - Leksand

Michael Lindqvist har gjort det okej under sin första säsong i Leksand. Det måste däremot bli närmare en poäng per match om hans lag inte ska riskera att trilla ur SHL. Med sin rutin kan Lindqvist bidra betydligt mer och visa varför han har nästan 400 matcher i SHL när serien tar slut.

**

9. Nicola Pasic - HV71

Nicola Pasic har bara gjort två poäng på sina tio senaste matcher. Det finns betydligt mer att hämta hos honom. Ska HV71 klara sig undan kvalet är det hög tid att han visar mer av sitt offensiva register eller går en kvalfylld vår till mötes i Småland.

**

10. Waltteri Ignatjew - Linköping

Waltteri Ignatjews målvaktsspel kommer att behöva bli ett snäpp bättre. Annars är risken att det säsongen kan få ett olyckligt slut. Står han ikväll mot HV71 har han chansen att vinna en sexpoängmatch, eller göra dramatiken ännu större i tabellen.

Tänk dig att spela en final som bara vinnaren bryr sig om. Lite så känns det när CHL gick i mål med Jere Innalas avgörande i powerplay – en seger som ekade högt i Scandinavium och engagerar de närmast sörjande i övrigt.

”Löntagarfonder är ett jävla skit, men nu har vi baxat dem ända hit”, sa den socialdemokratiske finansministern Kjell Olof Feldt. Lite så känns det med CHL. Ingen ville riktigt ha den, men när man ändå släpat den hela vägen till final får man väl spela klart den för sakens skull.

Visst, det är säkert fest i någon pittoresk alpby eller i en tysk industristad som får besök av ett SHL-lag vart femte år under gruppspelet. Men är det verkligen Frölundas och Luleås uppdrag att agera fadder åt övriga Europas hockeystudenter?

Nåväl. När vi ändå baxat turneringen ända hit kunde man åtminstone hoppas på en final värd namnet.

Och det fick vi. Två riktiga lag. Inte ett hopplock av avdankade stjärnor och deltidsproffs som kombinerar backcheck med Ben & Jerry’s. På ena sidan fanns spets: Omark, Gustafsson, Brome. På den andra sidan stjärnor som, Stenberg, Tömmernes, Innala.

Frölunda tog ledningen två gånger med Robbans offensiva finlir. Luleå kvitterade lika många gånger. Det var disciplinerat, plikttroget och stundtals lika känslosamt som en årsredovisning från Bulans manskap.

I förlängningen fick Luleå sina chanser. De tog dem inte. När Mattias Bromé förlorade en närkamp framför mål och åkte ut blev det fyra mot tre – och då behöver man inte mer än en sekunds obeslutsamhet. Jere Innala behövde mindre än så. 3–2. Ridå.

Så blev allt guld värt för Frölunda. Och allt annat en parentes. För det är ju så med CHL: man minns vinnaren. Och knappt det. Turneringen är hockeyns svar på en konferensresa – intensiv i stunden, suddig i efterhand.

Så grattis Frölunda. Ni vann Europas minst prestigefyllda mästerskap. Imorgon är det SHL-tabellen som gäller igen. Och där bryr sig folk på riktigt.

Hur kan en mållös match vara både långtråkig och alldeles underbar i 65 minuter? Händelserik och händelsefattig på samma gång? Efter Skellefteås straffseger i mot Luleå kan vi se matchen ur två helt olika perspektiv.

För på sätt och vis hände ingenting under stora delar av den här matchen. Det var tillknäppt, chanssnålt och blekt ur ett rent underhållningsperspektiv. Två lag som stängde ner varandra och närmast vägrade bjuda på något som ens liknade en a‑chans.

Men samtidigt – det kokade under ytan; från början till slut i båda lagen.

Slagsmål, tjuvnyp, brottningsmatcher i fristil och något som mest liknade norrlandsmästerskapen i tröjdragning. Allt användes för att försöka få motståndaren ur balans. Förgäves.

Efter 60 minuter stod 71 utvisningsminuter på protokollet och närmare 14 minuter hade spelats i powerplay. Ändå fick ingen hål på motståndarens målvakt.

Däremot fick Brendan Shinnimin hål på Andreas Falks tålamod - med råge.

Den vanligtvis så polerade och behärskade svärmorsdrömmen i Skellefteås bås tappade fattningen och hamnade – till synes på eget initiativ – i handgemäng med Shinnimin under den första pausvilan.

Som isolerad händelse är det förstås inte försvarbart. Men det var paradoxalt nog också det som är mest värt att minnas innan matchen tog slut.

Att matchen till slut avgjordes genom att Arvid Lundberg – en av Skellefteås mer lågmälda profiler – klev fram och stänkte dit en straff, kändes nästan symboliskt. En kväll där ingenting hände, tills något trots allt gjorde det i skuggan av bråkstakarna.

En annan typ av straff lär dock Andreas Falk vänta sig. Händelsen i pausvilan var inte bara en parentes. Det var en en spegelbild för vad som kan vänta om de här två lagen stöter på varandra i ett slutspel.

Förhoppningsvis kan ett kommande derby vara minnesvärt för vad som skedde både på och utanför isen. Det är mycket roligare så, oavsett vem som vinner kampen.

Målvakt: Strauss Mann

Strauss Mann blev med sin tionde nolla för säsongen ny rekordhållare. Amerikanen kom som en nödlösning men hans målvaktsspel har varit fenomenalt under hela säsongen. Frågan är om Skellefteå kan behålla honom eller om det kommer finnas allt för lockande NHL-anbud på bordet?

**

Back: Oscar Fantenberg

Oscar Fantenbergs comeback kan vara det som håller Linköping utanför kvalspelet. Med fyra assist denna vecka var hans offensiv på nytt ett vapen för LHC som har lika många poäng upp till en åttondelsfinal som ner till en playout placering. Säsongens fem viktigaste matcher återstår nu för dem.

Back: Max Krogdahl

Max Krogdahl fick en betydligt större roll när Skellefteå gick kort på backar under veckan. Han visade med besked att han växer med ansvaret. Med vårdat spel med pucken -och på gränsen till ovårdat utan pucken- så bidrog han till att Skellefteå nollade både Luleå och Frölunda.

**

Forward: Robin Kovacs

Robin Kovacs uppträdande på isen pendlar mellan geni och idioti som vanligt. Denna vecka blev inget undantag. Tre mål och tre förstaassist kombinerades med 5+20 utvisningsminuter. Kovacs är het på alla sätt just nu för sitt Linköping.

Forward: Luke Philip

Luke Philip fick veckans bästa poängsnitt med fem poäng på två matcher när Färjestad fick med sig fem av sex poäng. Han är inne i en bra streak med 11 poäng på sina tio senaste matcher, vilket bidrar till att FBK är med i jakten på en direktplats i kvartsfinalen med fem matcher kvar.

Forward: Anton Frondell

Anton Frondell ångar på som en stark kandidat till att utses till årets junior i SHL. Med två mål på matcher så bidrog han till att Djurgården tog tre nya poäng denna vecka. Hans underliggande siffror visat att laget DIF är närmast parkerade i offensiv zon när han är på isen. 17 SHL-mål som 18-åring visar varför han kommer blir en seniorspelare i världsklass.

SHL var tillbaka med matcher både torsdag och lördag. Det börjar verkligen dra ihop sig till spurtsträckan då serien ska avgöras. Varje poäng och mål kan ha en helt avgörande betydelse i jämn tabell. Tre poäng kan vara skillnaden mellan åttondelsfinal eller kvartsfinal.

**

Målvakt: Marcus Gidlöf

Marcus Gidlöf hade en strålande vecka. Leksand vann både torsdag och lördag. På torsdagen hoppade han in mot Skellefteå och tog en skrällseger. Sedan fick han spela mot Örebro och då motade han alla skott över 60 minuter. Fem livsviktiga poäng gjorde att det finns chans för Leksand att slippa kvalspel - om laget fortsätter att vinna förstås.

**

Back: Alfons Freij

Alfons Freij stekhet denna vecka med fyra poäng. Han bidrog till att Timrå var tryggheten själv på sin hemmaplan och segrade i veckans båda matcher. Med dubbla segrar är Timrå med racet om en direktplats i kvartsfinalen med sju matcher kvar att spela. Men då behöver också de rödvita rada upp fler segrar på bortaplan. Salo är en av ligans MVP.

Back: Robin Salo

Robin Salo fortsätter att vara tungan på vågen som håller Malmö på en sjätteplats. Med två nya poäng denna vecka har Salo gjort 33 poäng i Malmö. Han dessutom att logga väldigt många minuter. Denna vecka snuddade speltiden nästan 25 minuter/match.

**

Forward: Mikkel Agaard

Mikkel Agaard var tillbaka från sitt OS-äventyr. Två poäng på två matcher blev det denna vecka. . Agaard får inte de stora rubrikerna, men han är en av måltjuv av den högre skolan. På runt 20 procent av sina skott gör han mål. Denna vecka var inget undantag på den punkten.

Forward: Patrik Karlkvist

Patrik Karlkvist gjorde fyra poäng denna vecka. Då passerade han på nytt 40-poängsgränsen och närmade sig snittet på en poäng/match i SHL. Möjligheterna för Örebro att klara sig undan ett kvalspel ligger bokstavligen i Karlkvists händer till stor del. Han har nio poäng ner till tvåan i den interna poängligan.

Forward: Erik Walli-Walterholm

Erik Walli-Walterholms vecka bjöd på lika många mål som assist för totalt fyra poäng. Det var väldigt betydelsefullt, inte bara för att det bidrag till två vinster. Det viktiga var att Timrå får igång fler forwards som kan bidra offensivt, laget kan inte bara förlita sig på sina två-tre toppspelare framåt.

Sverige åkte ut mot USA och blev utan medalj. USA blev numret för stort och vann med 2-1 i övertiden. Dessa fem spelare stack ut:

**

Fem: Jacob Markström

Jacob Makström gjorde en stark insats mot ett starkt motstånd. USA låg på i alla perioder och vann skotten med god marginal. Men den storvuxna målvakten visade varför är en av Sveriges mest rutinerade målvakter i sin generation. Tyvärr räckte det inte till seger.

**

Fyra: Lucas Raymond

Lucas Raymond var på nytt en viktig pusselbit för Sverige. När allt stod på spel med minuten kvar och ett mål ledning för USA var det han som spelade fram Zibanejad för 1-1. En sanslöst snygg framspelning som kunde vara skillnad mellan underkänt och godkänt. Han lämnar turneringen med ett bra betyg.

***

Tre: Mika Zibanejad

Mika Zibanejad var ett stor hot matchen igenom. Med sin blick för spelet och mjuka handleder får han det mesta att mycket enkelt ut. Det syns att motståndarna har mycket respekt för honom - vilket dom har med all rätt. Hans projektil till skott vid kvitteringsmålet bar en målkungs prägel. Tyvärr blev hans mål Sveriges enda.

**

Två: Elias Pettersson

Elias Pettersson var en av få spelare i Tre Kronor som verkligen hotade när han var inne på isen. Han har fått ut mycket av den istid som han fått och visade varför hans kreativitet i spelet med puck är i världsklass. Kankse ångrar Sam Hallam att han inte fick störe förtroende tidigare?

**

Ett: Rasmus Dahlin

Rasmus Dahlin var sin vana trogen en härförare på isen. Han har precis alla egenskaper som Sverige behöver förr att bygga ett lag runt honom. Han är så lugn och trygg i alla spelformer - förhoppningsvis får vi se honom vinna med Tre Kronor en annan gång.

Sverige är vidare till en kvartsfinal i det mästerskap som håller alla hockeyfans på tå. Lettland hade inte skuggan av en chans när Sverige var numret för stora.

-----

Fem: Erik Karlsson

Erik Karlssons hockeyskills är lika djupa som breda. Han är fortfarande en världsspelare som kan avgöra en match på egen hand. Förarbetet till 3-1 målet var så mycket hockeygodis du bara kan se i en åttondelsfinal. Det är bara se och njuta av denna hockeyartist.

**

Fyra: Lucas Raymond

Lucas Raymond var syndabock senast med en onödig utvisning i slutminuten. Denna match var han också pigg i offensiven och såg till att göra kivet surt för lettländarna, som drog kortaste strået efter 60 minuter. Han var direkt inblandad i flera mål som visade varför hans offensiv är i världsklass.

**

Tre: Jakob Markström

Jakob Markström tog revansch från det dråpliga slutet på den förra matchen. Nu stod han att känna igen - och fick omdömet stabil av Henrik Lundqvist, det gjorde att han kunde hjälpa laget att ta ett kliv närmare medaljerna.

**

Två: Victor Hedman

Victor Hedman såg till att Sverige kom ut som ett lag och vann som ett lag. Efter några tveksamma insatser var han tillbaka på ett bättre spår denna match.

**

Ett: Adrian Kempe

Adrian Kempe var på nytt med i målprotokollet - precis som hans roll förutsätter. Han är den forward som hittils satt den svenska offensiven på kartan - som en del av en svensk toppfemma.

Frölunda och Växjö spelade veckans enda match; slutresultatet blev 1-2. Man kan nästan säga att Växjö stal tre poäng eftersom hemmalaget vann skotten med 35-19, men det blev bortaseger ändå.

**

Målvakt: Ludvig Persson

Ludvig Persson var skillnaden mellan vinst och förlust. Han räddade 33 av 34 skott. Hans form är på uppåtgående - och det behövs två starka målvakter om Växjö ska gå långt i ett kommande slutspel.

**

Back: Samuel Johannesson

Samuel Johannesson är tillbaka i SHL. Mot Växjö gjorde han sitt första mål och kom upp i 20 minuters speltid. Han vässar definitivt Frölundas backsida till det bättre med sitt kreativa spel.

Back: Brogan Rafferty

Brogan Rafferty var på nytt en bidragande faktor i Växjös offensiv. Med 29 poäng på 39 matcher är han ett av säsongens bästa nyförvärv på backsidan med sitt starka tvåvägsspel. Mot Frölunda kom säsongens sjunde mål i power-play, som även blev det matchvinnande målet.

**

Forward: Ivar Stenberg

Ivar Stenberg låg tillsammans med sina kedjekamrater bakom det mesta i offensiven. Det blev inga poäng men statistiken visar att spelet nästan parkerade i offensiv zon när han var på isen.

Forward: Max Lindholm

Max Lindholm är ett ånglok i Frölundas superkedja. Han bidrog med en assist till Frölundas enda mål. Detta blev hans 30:e poäng i Frölunda som fortfarande har serieledningen på bättre målskillnad.

Forward: Félix Robert

Félix Robert gjorde sitt trettonde mål för säsongen när han gjorde 1-0 för Växjö. Fyra av målen han gjort blev matchvinnande. Det är precis en sådan spelare som Växjö blir livsfarliga med i ett kommande slutspel.

Sverige vann med 5-3 mot Slovakien. Men det räckte i slutändan inte till en direktplats i kvartsfinalen. Sverige tvingas nu till en oviss åttondelsfinal där en eventuell förlust skulle vara ett fiasko. Detta var Sveriges fem bästa spelare denna eftermiddag i Italien.

***

5. Elias Pettersson

Elias Pettersson gjorde det Sverige behövde mest med sina två mål. Trots att han matchas fortsatt sparsamt visade han varför han är en stjärna i NHL och har skills i överflöd. Förhoppningsvis kommer han få mer speltid i nästa match.

**

4. Rasmus Dahlin

Rasmus Dahlin hade överlägset mest istid av alla - med all rätt. När han har pucken så är Sverige ett spelförande lag i alla spelformer. Han låg bakom ett mål i powerplay där hans spelsinne och passningsspel kommer till sin fulla rätt.

**

3. Erik Karlsson

Erik Karlsson gjorde sina bästa match hittills och hade två assist och fyra skott på mål. Ska Sverige gå till kvartsfinal är det minst denna nivå han behöver hålla. I täta matcher som ofta avgörs i powerplay är hans spetskvalitéer helt avgörande för Sveriges framtid i turneringen.

**

2. Adrian Kempe

Adrian Kempe fick mest istid av alla forwards och förvaltade den väl. Han lämnade isen med både assist och mål. Direktskottet i powerplay var precis den typ av mål han ska göra och Sverige behöver.

**

1. Joel Eriksson Ek

Joel Eriksson Ek var produktiv framåt med mål och plus i tekningsstatistiken och näst mest speltid av alla forwards. Såhär långt har han totalt sett varit en av få spelare som kommit upp nära sin högstanivå.

1. Rasmus Dahlin

På nytt var Rasmus Dahlin i en klass för sig. Han gjorde Sveriges enda mål, hade mest speltid, och hade fler aktioner som visade att han är klart bäst i det svenska laget så här långt in i turneringen, vilket inte kommer som en överraskning - trots konkurrensen.

**

2. William Nylander

William Nylander har en klar stjärnaura på och utanför isen. Backhand-flippen till Rasmus Dahlins var det världsklass på. Med honom på isen har Sverige alltid ett stort hot så fort han har pucken i offensiv zon. Med denna förlust ökar pressen på honom att leverera mera av sitt artisteri.

**

3. Joel Eriksson Ek

Joel Eriksson Ek gjorde gjorde ett stort arbete även denna afton. Han hade flest skott på av Sveriges forwards och näst mest istid. Den storvuxne forwarden kommer till sin rätt i fysiska matcher där mycket av spelet handlar om att komma in på mål.

**

4. Adrian Kempe

Adrian Kempe jobbar hårt framåt. Med lite tur med sig hade han fått med sig poäng till både sig och laget. Att han fick mest istid av alla forwards visar att Sam Hallam har stort förtroende för honom - med all rätt. Förhoppningsvis kommer utdelningen i nästa match, som spelas mot Slovakien i morgon.

**

5. Gustaf Forsling

Gustaf Forsling gjorde en bra match i skuggan av sin backpartner Rasmus Dahlin. Forsling är en spelare som Sverige behöver spela så mycket som möjligt för att gå långt. Han är världsklasspelare som kan göra skillnaden när allt står på spel i nästa match.

Det finns ögonblick i sportvärlden då man stannar upp, tittar på nyhetsflödet och tänker: ”Herregud, är ingenting heligt längre?” Men det har ju aldrig varit.

Den här vintern har gett oss just en sådan rad av besked – där band till klubbikoner klipps, där lång och trogen tjänst väger lätt, och där tabellen är den enda raden som aldrig ljuger.

Först föll Jörgen Jönsson

Ikonen. Ansiktet för Färjestads själ. Mannen som mer än någon annan burit klubbens färger med stolthet.

Ändå stod han där, plötsligt utan uppdrag, efter en tung höst och fyra raka förluster. Färjestad låg sjua i tabellen efter 34 omgångar när klubbledningen drog i nödbromsen.

Sportdirektören Rickard Wallin uttryckte respekt – det gör man alltid – men orden ändrar inte sanningen: även en klubblegend är förbrukningsbar i en resultatbaserad bransch.

Jönsson gick från självklart namn på tränarbänken till ytterligare ett offer för tabellens tyranni. Och det är då man inser hur tunna banden egentligen är, även i klubbar som älskar att prata om kultur, arv och kontinuitet.

Sedan var det dags för Peter Jakobsson

Med tretton matcher kvar av grundserien valde Linköping att kapa banden med sportchefen Peter Jakobsson.

Klubben hade bara sex poäng ner till kvalstrecket och resultatkurvan pekade åt fel håll. Jakobsson, som tidigare sparkat tränare själv, fick nu känna av verkligheten från andra hållet: "den bästa vägen framåt" – klyschan som alltid gömmer en kall bedömning av missade mål och fallande poängsnitt.

Till sist kom beskedet om Thomas ”Tjomme” Johansson

Leksand ligger sist i SHL. Tio poäng från säker mark. Sju förluster på de åtta senaste. Och trots att kontraktet förlängdes till säsongen 2027/2028 så sent som 2024 valde klubben att trycka på stoppknappen och sparka sportchefen Thomas ”Tjomme” Johansson.

Styrelseordföranden Andreas Gärdsback kallade det en gemensam bedömning – ”den bästa lösningen för både föreningen och Thomas” – men verkligheten är tydlig: när tabellen skriker, lyssnar klubbarna. Alltid.

Sådär försvann ytterligare en kontinuitetsbärare, ytterligare en omtyckt sportchef, ytterligare en del av ett pågående projekt som aldrig blev det lyft som klubben drömmer om.

I SHL är resultaten allt - och inget är heligt. Dagens besked från Leksand blev ytterligare en påminnelse om denna oskrivna regel där ingen

Sverige vann en komfortabel seger i Vinterspelspremiären mot Italien. Slutresultatet blev 5-2 i en match där Sverige hade höga berg och några få djupa dalar. Men totalt sett var de blågula överlägsna efter 60 minuter.

Matchens fem stjärnor i Sverige var:

5: Rasmus Dahlin

Rasmus Dahlin visade sin klass från början till slut och var inblandad i tre av fem mål. Med kyla, spelsinne och lena handleder var han på en egen nivå denna kväll, där han stundtals hade lekstuga med italienarna.

**

4: Mika Zibanejad

Mika Zibenejad var finurlig i spelet med puck. Han satte upp Gabriel Landeskog till det viktiga kvitteringsmålet i första perioden. Han kan vara både avslutare och framspelare i en femma som var bra matchen igenom.

**

3. Erik Karlsson

Erik Karlsson hade några individuella prestatationer som fick alla hockeyälskare att slick sig runt munnen. Han har en sådan pondus och stjärnstatus att det inte går ta miste på att han är en OS-största stjärnor.

**

2. Gabriel Landeskog

Gabriel Landeskog satte an tonen direkt i rollen som kapten. Stenhårt jobb visade vägen redan i första bytet, och sen fick han göra det viktiga kvitteringsmålet som fick Sveriges nerver att släppa lite.

**

1. Victor Hedman

Victor Hedman har vunnit VM och Stanley Cup, men detta blev hans Vinterspelsdebut trots att han varit en världsspelare i femton år minst. Debuten blev med beröm godkänt. Hans lugn och rutin är ovärderlig.

Målvakt: Erik Källgren

Erik Källgren var fenomenal under veckan. Han höll nollan mot Färjestad och släppte bara in ett mål mot Leksand. Med segrarna är Brynäs nu ett lag på den övre halvan av tabellen när nio matcher återstår.

**

Back: Johannes Kinnvall

Johannes Kinvall slog till med fem poäng när Brynäs tog sex poäng under veckan. Han hade även näst mest istid av backarna, vilket visar hur betydelsefull han är för sitt lag som nu är uppe på en sjunde plats.

Back: Erik Gustafsson

Erik Gustafsson är Luleås starka ånglok. Denna vecka tog Luleå full pott och gjorde tolv mål. Erik var sin vana trogen en jätte i defensiven och en faktor framåt i offensiven. Summerar man de tio senaste matcherna är Gustafssons lag bäst i SHL-tabellen.

***

Forward: Rikard Hugg

Rikard Hugg ångar på i Skellefteås förstafemma. Nu gjorde han fyra nya poäng - som alla var assist. 14 mål och 33 assist är en poängrad som kommer väcka mer intresse från NHL. Hugg har bevisat att han är en av SHL:s mest komplettera forwards som kan spela i alla lägen i många minuter.

Forward: Filip Cederqvist

Filip Cederqvist gjorde tre nya mål under veckan i ett Frölunda som vann med 3-1 mot Växjö och storförlorade med 7-3 mot Luleå. Cederqvists tre mål innebär att han kliver upp på tredje plats i Frölundas interna skytteliga, och laget leder serien fortfarande.

Forward: Robin Kovacs

Robin Kovacs gör en jättestark säsong. Med tre mål denna vecka klev han upp på tredje plats i SHL:s skytteliga, samtidigt som han har ledningen i Linköpings mål- och skytteliga. Nu ryktas det om att han fått intresse från klubbar i Schweiz där han spelade säsongen 2023/2024.

Många skott - inget mål

SHL:s skytteligaledare har 28 mål, men det finns gott som spelare som inte gjort mål ännu. Sportbloggares sammanställning visar på en namnkunnig topp-tio lista på de spelare som har skjutit flest skott utan att göra mål med 11-12 matcher kvar att spela.

1. Växjös trotjänare fick tröjan hissad

Erik Josefsson fick sin rättmätiga hyllning av klubben i hans hjärta, Växjö Lakers. Där har han spelat 15 säsonger, gjort 930 matcher och 250 poäng. Han var med och spelade upp klubben i SHL och vann fyra SM-guld med klubben - det är få klubbar förunnat att ha en sådan laglojal och viktig spelare som Erik Josefsson var för Växjö.

**

2. Skellefteå stjärnback slog målrekordet

Jonathan Pudas gjorde sex poäng under veckan. Därmed klev han på nytt över 40-poäng. Han är den enda backen i SHL som gjort 40 poäng eller mer i grundserien vid minst två tillfällen. Detta blev Pudas fjärde säsong över 40 poäng. Med sitt femtonde mål blev han även den bästa backen i Skellefteå AIK:s genom alla tider, sett till antalet mål under en grundserie.

**

3. Luleås stjärna blev avstängd och bötad

Frédéric Allard fick två matchers avstängning efter tacklingen på Joona Ikonen som såg ut mest som en olyckligt kollision. Detta fick Sanny Lindström att till och med be om ursäkt och skriva ett brev till Allard, eftersom han tyckte att avstängningen var felaktig. Men straffet stod kvar och Luleås viktiga back fick böta 29 500 kronor.

**

4. LHC fick en ny sportslig ledning

Peter Jakobsson lämnar som sportchef och Tony Mårtensson lämnar som assisterande sportchef. In som tillfällig lösning kommer Broc Little med stöttning av Jonas Junland. De ska hålla ställningarna under den tid som klubben jobbar för att hitta en mer långsiktig lösning i sportchefsrollen.

**

5. SHL:s poängkung var outstanding igen

Oscar Lindberg gjorde ett mål och fem assist denna vecka. Kvitteringsmålet mot Brynäs hade en målkungs prägel - medan assisten till övertidsmålet hade ett spelgenis kännetecken. Oscar Lindberg spelar just nu i en helt annan liga än övriga spelare i SHL.

Målvakt: Felix Sandström

Felix Sandström var denna vecka exakt det han värvades till HV71 för: en räddande ängel i målet. Med två matcher, segrar och insläppta mål kombinerat med 56 räddningar är han given i veckans lag.

***

Back: Jonathan Pudas

Med sex poäng denna vecka blev Jonathan Pudas delad etta i poängligan. Med sitt femtonde mål blev han även den back i Skellefteå som gjort flest mål under samma säsong i SHL:s grundserie.

Back: Filip Ross

Filip Roos visade fina offensiva takter denna veck som enda back med tre mål. Det var ett viktigt bidrag till en vecka då Färjestad slog både Örebro och Frölunda, vilket gör att Färjestad tagit sig upp på den övre halvan av tabellen efter en turbulent period.

**

Forward: Jonathan Johnsson

Jonathan Johnsson gnuggar på i en "fjärdekedja" - där poängen kommer med ojämna mellanrum. Denna vecka var ett styrkebesked med två mål och två assist, vilket bidrog till att Skellefteå kunde ta fem nya poäng och krympa ner avståndet upp till Frölunda som nu är tre poäng.

Forward: Oscar Lindberg

För Oscar Lindberg är de passande superlativerna slut. Med sex nya poäng (1+5) är han etta i skytteligan, delad etta i assistligan och överlägsen ledare i poängligan. Han leder också 2-minutersligan med 21 tvåor. Han är hela paketet och lite till vilket gör honom till ligans överlägset bästa spelare.

Forward: Jakub Vrana

Jakub Vrana har ögonen på sig - men på rätt humör är han en toppspelare i ligan. Denna vecka var han starkt bidragande till Linköpings viktiga uddamålsseger mot Frölunda med 4-3. Med 1+2 var han inblandad i tre av fyra mål i veckans enda match.

1. Färjestads dyrbara bottenapp

En vecka efter att Färjestad krossade Brynäs med 7–0 fick man plötsligt smaka på sin egen medicin. Under lördagen körde Timrå över värmlänningarna med hela 8–2. Det stora problemet för Cam Abbots lag är inte offensiven — den finns där — utan den låga lägstanivån i defensiven. Där läcker det för ofta, och det kostar dyrbara poäng.

**

2. Oscar Lindbergs fortsatta dominans

Oscar Lindberg fortsätter att spela som en MVP. Efter att ha avgjort mot Örebro med två sena mål gick han vidare och sänkte Frölunda med både en sen kvittering och ett övertidsavgörande under torsdagens toppmöte. Det är så man leder ett lag – och visar vem som är SHL:s mest värdefulla utespelare just nu.

***

3. Magnus Hellbergs monstermatch

Magnus Hellberg stod för en fantommatch när Djurgården sköts sönder och samman – 49–14 i skottstatistik mot Brynäs – men ändå lyckades få med sig en poäng. Hellberg har dessutom närmare 100 räddningar fler än någon annan målvakt i SHL. Klarar Djurgården kontraktet är det ingen tvekan om vem hjälten är.

**

4. Nicklas Lasus milstolpe – 1 000 matcher

Frölunda-ikonen Nicklas Lasu nådde en av sportens största individuella milstolpar: 1 000 spelade matcher i samma klubb. En karriär präglad av lojalitet och hårt jobb bakom stjärnorna har tagit honom långt.1000 matcher är en sällsynt prestation i dagens hockey, och värd all respekt.

**

5. Hemma bra – men borta bäst på lördagar

Den kanske märkligaste trenden just nu är hur flera lag verkar prestera bättre på bortais när det är lördagsomgång. Trots att det var uppdukat för hemmafest på lördagkvällen så tog Malmö, Brynäs och Luleå varsin viktig bortasegrar.

Målvakt: Magnus Hellberg

Magnus Hellberg hade en svettig arbetsvecka med sina 73 räddningar. Djurgården tog ett poäng mot Brynäs när Hellberg gjorde 49 räddningar, och de förlorade med 1-0 mot Malmö när Hellberg räddade 24 skott. Hur Djurgårdens säsong slutar kommer att vara i stort synonymt med hur väl Hellberg spelar.

**

Back: Per Svensson

Per Svensson i Timrå gjorde en ordentlig tempoväxling under veckan. Han slog till med 1+2 och var +4 i plus-minusstatistiken, när Timrå krossade Färjestad med 8-2 under veckans enda match för deras del.

Back: Lukas Ekeståhl-Jonsson

Lukas Ekeståhl-Jonsson Med veckans bästa corsi-statistik, 78 procent, så får han en given plats i veckans lag. I synnerhet efter matchen mot Skellefteå, då matchen slutade 5-0 efter en förstklassig insats av hemmalaget som är stabil trea i serien.

**

Forward:

Felix Nilsson

Felix Nilsson var fenomenal när Rögle krossade Skellefteå. Då gjorde han fyra poäng. Som förstaårssenior har han tagit stora kliv under Dan Tangnes som satt ihop honom med Fredrik Olofsson och Lubos Horky. Fortsätter Felix Nilsson på inslagen väg kommer han att få chansen i Nordamerika, där Nashville äger hans rättigheter som ett val i andrarundan.

Forward: Anton Lander

Anton Lander var på spelhumör i Timrå. Han lämnade isen med två mål mot Färjestad och såg till att tre mycket viktiga poäng hamnade på Timrås konto. Centern med ett C på bröstet gör en mycket stark säsong, och visar inga ålderstecken.

Forward: Kalle Kossila

Kalle Kossila kämpar på i Örebro som aldrig får fäste på den övre halvan av tabellen. I veckan kom två nya mål som visar att finländaren fortfarande är en av SHL:s bästa offensiva spelare när formen finns där och skadorna inte stör honom.

Lars Bryggman är med sin fysik, pondus och rutin en viktig kugge i den svart-gula lagmaskinen. Sportbloggare mötte upp honom efter segern mot Örebro, där hemmalaget vände och vann i slutminuterna.

Hur summerar den dramatiska matchen?

- Det var skitkul att vi kunde vinna till sist, jag tycker att vi på det stora hela gör mycket bra saker där ute på isen. Vi fick inte in pucken bara innan det nästan var för sent, men vi behöll tålamodet och fortsatta att spela matchen igenom. Att tro på sitt eget spel betyder mycket när man jagar mål.

Från bänken fick Bryggman se sina lagkamrater vända i sista sekunden. Och säkra tre nya poäng till Skellefteå när många hade tappat hoppet.

- Att det skulle bli utdelning med en och halv minut kvar, det kanske man inte trodde skulle hända. Men det är ju kul när det händer. Det är nog rätt många i publiken som ändå lämnade arenan och tycker det är rätt kul med hockey ändå. Dramtatiken de fick se är ju sport när den är som bäst.

Vad betyder segern för laget?

- Den betyder mycket till tilltron vi har med spelet och tålamodet i spelet, som leder oss till bra saker. Särskilt som Jani Lampinen fick vinna sin första SHL-match för oss. Han är en superkille som tränar på och kör.

Det såg ut som det var mycket riv och slit i matchen, och ett ganska tufft fysiskt spel som borde passa dig bra.

- Ja det var ganska fysiskt spel idag måste jag säga. Det kunde faktiskt ha varit mer utvisningar än vad det blev skulle jag säga. Jag hade gärna fått med mig någon utvisning. Men det kunde såklart även Örebro också fått.

Nu återstår cirka en fjärdedel av serien, hur ser du på lagets prestationer och denna upplaga av Skellefteå AIK?

- Det är en otrolig grupp att vara i. Vi har kul och trivs med varandra i gruppen, och det smittar av sig i spelet. Och vi är bra över fyra femmor, vilket gör oss svårslagna. Så vi har ett gott självförtroende i laget just nu.