Tung förlust avslutar första rundan i grundserien

Nej det ville sig inte för Skellefteå i sista matchen före uppehållet. Ytterligare en förlust adderades till till raden när hemmalaget vann med 3-2. Med fyra raka förluster avslutar laget första kvarten av serien väldigt svagt. Det lämnar många frågetecken som laget behöver analysera under det tio dagar långa uppehållet som nu väntar. Några viktiga punkter måste förbättras för att lagets prestation ska nå en jämnare nivå över tid. Det känns som laget har stor potential - men det krävs att mer än en kedja, som gjort dundersuccé, kan bidra offensivt.

Tunn backsida

Gårdagens förlust blev ytterligare ett bevis på att Skellefteå inte lyckas förvalta spelövertag. Mot Örebro kom laget ut väldigt hårt och hade ett puckövertag i första halvan av inledningsperioden. Men utdelningen uteblev och sen kunde Örebro förvalta sitt första läge och tar ledningen. Hemmalaget kommer in i matchen och trycker ner Skellefteå resten av perioden. Trots en till synes stark sistaperiod kunde Örebro stå emot Skellefteås jakt på en kvittering.

Sen ska det sägas att Örebro är väldigt starka på puck och är ett bra lag. Skellefteå fick stundtals jaga väldigt mycket puck. Att förlora borta mot Örebro svider. Men det är ingen lätt match. Men några saker blev uppenbara i matchen. För det första att laget har en backsida som saknar bredd.

Med Arvid Lundberg på sjuklistan - blir det väldigt tydligt att backsidan blir väldigt sårbar. Backtrion Burström, Broberg och Granberg har inte kommit upp en nivå som speglar deras kapacitet och speltid.

Med en tunn backsida har laget inte fått det defensiva spelet att stämma i slutet. Och till synes enkla mål har duggat tätt.

En klyfta i poängproduktionen

För det andra är det tydligt att udden framåt saknas när inte landslagstrion chippar in. Topptrion Fröden-Wingerli-Berggren har tillsammans stått för 40 poäng. Medan en annan offensiv trio Möller-Lindström-Johnsson stått för 12 poäng vilket visar på den klyfta som finns mellan de spelare producerat över förväntan och de som inte producerat enligt förväntan.

Skellefteå kan inte förlita sig enbart på en kedja. Därför måste fler spelare visa att de kan bidra framåt. Att Jocke Lindström och Oscar Möller bara gjort två mål tillsammans på nittio skott på mål vittnar om att de båda haft onormalt dålig utdelning.

Men det visar även att de inte tagit sig till de klara målchanser som vi är vana att se duon förvalta. I kombination bidrar dessa två faktorer till ett målmässigt utfall som sticker ut i negativ bemärkelse.

Coacha mer !?

Det jag och enligt min uppfattning mer än mig efterlyser är aktivare coachning. Våga ge heta spelare mer speltid i avgörande lägen. Våga minska speltiden på spelare som inte når sin potential. Oavsett vad dom heter, eller vilken status dom har, eller vad tidigare gjort.

Om det så innebär att minska Jockes speltid, låta Berggrens lina spela mer i powerplay. Låta Arvid Söderblom spela fler matcher i rad, eller låta en formsvag Broberg spela mindre och Oscar Nilsson mer. Den senare fick rättmätigt mest istid mot Örebro.

Sen ska det till coachernas försvar sägas att sjukdomar i truppen bidragit till att begränsa handlingsutrymmet. Men alldeles oavsett tycker jag att det över tretton matcher coachas alldeles för konservativt.

Sänd signaler

Det är den typen av coachning jag efterlyser mer av. En coachning som sänder signaler. Sen är största fördelen med en tränartrio också den största svagheten. Det finns sex ögon som ser allt. Men det är tre personer som under brinnande match ska samverka om vad nästa drag är, även om alla har sina vart fall på förhand givna roller. Därför saknar jag en tydlig ledare utan förminska någon av nuvarande trios kompetens. Men ibland behöver någon peka med hela handen när spelet haltar.

Lägligt uppehåll

Uppehållet kommer lägligt. Det finns mycket som kan bli bättre som sista fyra matcherna gestaltat sig. En svajig defensiv och en offensiv där många spelare haft en motig säsongsinledning poängmässigt har kastat grus i maskineriet. Så detta blir en välbehövlig tio dagars time-out där Skellefteå laget justera både träning och taktik samtidigt som dom slickar såren efter denna förlustsvit.

Efter uppehållet hoppas jag laget komma tillbaka till ett spel med en högre lägstanivå - och som ger fler poäng per match, där fler spelare bidrar framåt. En mörk årstid väntar - men jag hoppas Skellefteå kan avsluta året med fler ljusglimtar när denna time-out är över. Potentialen i laget ser jag som minst lika bra som förra året, men förhoppningen är att fjolårets hastigt omväxlande prestationer under första halvan av serien inte skulle göra sig mer påminda denna säsong.