Joakim Lindström är beviset för att man kan bli profet i sin hemstad. Från denna dag hänger hans tröja i templets tak. Ingen kommer någonsin bära #10 igen i Skellefteå AIK.
Lindströms arv kommer att sväva i luften i Skellefteå Kraft Arena, för att sätta sin prägel på kommande generationers framtid i klubben. Som en evig påminnelse om vem som tog staden från grumliga drömmar till två SM-guld.
När Skellefteå AIK tackade av Joakim Lindström var det en ceremoni som gick helt i Jockes tecken. Det var proffsigt förberett, proffsigt genomfört och känslosamt på alla sätt. Inte ett öga var torrt.
Jocke inledde sitt tacktal med att beskriva hur allt började. Som bisittare till sin pappa Lennart som alltid radiorefererade matcherna i Skellefteå.
Att det som började där i radiohytten skulle sluta med att han får sin tröja hissad och pensionerad efter en guldkantad karriär beskrev Jocke själv som "helt overkligt"
Rakryggat och retoriskt jobbade sig Jocke med stadig röst och fast blick genom alla som varit en del av hans hockeykarriär. Utan dem skulle inte karriären kunnat bli vad den blev - exceptionell.
Jocke nämnde särskilt Bud Holloway, Jimmie Ericsson och sin vapendragare Oscar Möller, som extra betydelsefulla för den karriären han ikväll summerade och blev hyllad för.
Sist men inte minst öppnade Jocke sitt hjärta och tackade av familjen som lagt grunden till hans framgångar.
Hans tre barn, sin hustru Laura och brodern Jens, tillsammans med mamma Britt-Marie och pappa Lennart. Utan deras kollektiva stöttning skulle vi inte uppleva denna kväll, påminde Jockes oss om.
Matchen som spelades ikväll kommer vi glömma fort. Men denna ceremoni kommer, precis som Joakim Lindströms arv, att vara ett minnen för livet av en spelare som gjort mer för en stad och ett lag än vad vi vi kunde föreställa oss. Att Jockes tröja hissat till taket gör att kommande generationer alltid kan se upp till hans odödliga arv, och påminnas om hans eviga storhet.
@AddeBeck
