Försäsongen summeras - utropstecken, frågetecken, eller kommatecken ?

Försäsongen är över för denna gång, och allt som återstår till den kommande säsong är en vecka av väntan, en sista matchvila innan SHL-premiären. Med försäsongen i backspegeln kan vi titta tillbaka och skönja konturerna av det som utvecklas till ett frågetecken, utropstecken och kommatecken. Ungefär i betydelsen vad som varit bra eller mindre bra - eller varken eller. Dock ska sägas att svårigheten med matcher inte sänts på "ordinarie tider och kanaler" och den rådande publikrestriktionen medför att jag mest har fått förlita mig på det som skrivits i andra medier och allehanda och det blir mer av en andrahandsanalys. Men låt gå ändå, det får bära eller brista. En bedömning kan aldrig vara fel, men det kan vara fel att göra en bedömning, som en arbetskamrat och tillika inbiten Skellefteå-supporter brukar säga i arbetsrelaterade sammanhang när frågetecken ska omvandlas till utropstecken. Nog om det stickspåret. På fem matcher är detta facit:

En intetsägande resultatrad...

Resultaten omvandlat till fiktiva poäng vore 8 av 15 möjliga. Inte ett jättestarkt facit, men inget som ger anledning till skrämselhicka. Försäsong är försäsong och resultaten kan betyda allt och inget, i synnerhet när det inte ens finns bråkdel av den ordinarie publiken som kan ge en inramning åt en betydelselös träningsmatch, och AIK har inte chansat med spelare - utan hellre låtit juniorer få chansen om det funnits minsta antydan till skadekänning. Resultatraden kan nog arkiveras med en axelryckning, och utan fotnoter i marginalen.

Utropstecken för...

Först av allt vill jag ge en shoutout till två nyförvärv som Erik Forsell gjort inför denna säsong. Arvid Söderblom och Tyler Morley. Söderblom har visat sig varit riktigt bra av det jag har sett av rapporteringen och utifrån den bild som statistiken ger. Gustav Lindvall var ruggig förra året, men saknade en backup som kunde stå utan att laget påverkades alltför negativ. Söderblom är ung och hungrig, och kan utvecklas starkt under Krister Holm. Morley är en center som ger indikationen på att han kan vara en tillgång som en stabil tvåvägscenter med en offensiv uppsida som kan styra ett Power-play. Dessutom är han en god tekare. Sist men inte minst - Philip Broberg har av allt att döma haft en bra utveckling sista halvåret, inte minst i det fysiska, som kommer att göra honom till ett större hot i takt med att hans självförtroende växer och SHL-kostymen skräddarsys efter hans uppsida och möjlighet att bidra i alla spelformer.

Kommatecken för...

Gustav Lindvall har inte riktigt den formkurva han hade under större delen av förra säsongen, allt annat vore omänskligt. Men i år kommer också större förväntningar från honom själv, och från omgivningen, än dom som han rimligtvis fanns när säsongen 2019/2020 inleddes. Men här handlar det också om att vara bäst när det gäller och i avgörande skeenden, så hans formkurva tror jag kommer stiga. I övrigt ser jag väl att effektivitet sett till skottstatistiken gärna fått varit bättre, i synnerhet mot allsvenskt motstånd. Jocke Lindström har rent poängmässigt varit helt i linje med förväntningarna. Men att han missat matcher och haft en del skavanker gör mig allt lite orolig. Hel och frisk är han ovärderlig, men han fyller 37 år i december och blir inte mindre skadekänslig.

Frågetecken för...

Försäsong är försäsong, men jag hade velat se mer av Jonathan Johnsson. Han kommer förstås till en roll i Skellefteå AIK som inte är en rak linje från den roll han hade i MODO. Men några större avtryck har han ännu inte gjort i Skellefteå. Men förhoppningsvis ger han och laget ömsesidigt den tid han behöver för hitta sitt spel i ett nytt lag och sedan anpassa det efter till SHL-nivå. Med ett allsvensk poängrekord på meritlistan förväntas han leverera kontinuerligt med poäng. Så även i Skellefteå för eller senare. Frågetecken blir det även för vem eller vilka av Skellefteås unga spelare som kommer att få stanna kvar eller utlånas (eller spel i J-20), i synnerhet när Nowick kommer till spel. Jag tror inte att speltiden kommer att vara tillräcklig för firma Robertsson, Olofsson, Sundsvik att dela på tre om det inte finns långtidsskador. Så hur Forsell väljer att disponera nämnda trio blir ett frågetecken. Sen är det ett ämne i sig om hur SHL ska förhålla sig till pandemin även om den just i Skellefteå är under god kontroll, men SHL spelas från Skåne till Norrbotten - och antalet kontaktytor mellan alla som på ett eller annat sätt är en del av SHL: organisation, kommer att bli i en helt annan dimension när serien på allvar drar igång.

Summering...

Försäsongen har inte gett några speciella indikationer på Skellefteås status. Laget har bara spelat fem matcher, och det har med undantag för storförlusten mot Luleå varit spridda skurar. MODO och Björklöven har visserligen lagts på rygg, men de är allsvenska (topplag) så det ger ingen särskild fjäder i hatten även om en vinst mot Björklöven alltid är av godo. Allting som sker i dessa tider är så stämplat med prägeln att de största frågetecknen för lagen inte primärt är det som händer på isen just nu, vart fall inte fram tills det har blivit någon form av fasta ramar över hur SHL och Covid-19 ska kunna existera utan att vara på varandras planhalvor. Men Forsell förfogar både över ett lag som får anses som välbyggt, och han har visat på fingertoppskänsla i flertalet värvningar, vilket bygger förtroendekapital. På isen är ju såklart mycket som kretsar kring Jocke Lindström - hur kommer hans kropp att svara på spel i 52 omgångar. Med tiden kommer det visa sig - men tills dessa får vi helt enkelt vänta och se. Men min samlade bedömning, oavsett försäsongsresultat, att Skellefteå står längre fram i sina positioner än vad dom gjorde för ett år sedan. Om bara viruset kunde backa in till sin egen till en obefintlig påverkansposition vore det mycket mer angenämt att blicka fram mot seriepremiären. För nu är inte mycket sig likt - och det är vart fall ett säkert utropstecken som i sig sätter punkt för denna summering!