Skellefteå tog guldet hem till Guldstaden
I år är det hundra år sedan man fann guldfyndigheter vid Fågelmyran utanför Boliden. Det blev startskottet på en utveckling som satt sin prägel på en hel bygd, som blev en stor stad, som växte samman med en hockeyförening - som vi känner som Skellefteå AIK.
Vad kunde då vara mer passande än att cirkeln slöts. Skellefteå AIK tog guldet hem till Västerbotten - och satte guldyra i en hel stad på nytt; genom att vinna guldet på sin egen hemmaplan för första gången i historien.
Som bäst när det gällde som mest
Guldet vann Skellefteå tacka vare förmågan det genom att vara som bäst i avgörandets stunder. Mot såväl Linköping, Frölunda och Rögle var man aldrig så överlägsna som när de vann gulden 2013 och 2014. Då var det individuell skicklighet över fyra femmor då - men nu så var det mer av en kollektiv beslutsamhet.
Ett dödat slutspelsspöke
Skellefteå hade inte vunnit en slutspelsmatch på hemmaplan på nästan tio år när slutspelet började. Men nu visade man att historien inte behöver upprepa sig. Och slog mer ur ett smärre underläge än smärre överläge.
Att förhandsrösterna pekade på Färjestad, Växjö, Rögle. Det gav Skellefteå andrum . Och fogade samman en grupp; som sattes på flera svåra prov - och klarade dem alla.
Vägran att förlora igen
Egenfostrade spelare som Jonathan Pudas, Pär Lindholm, Linus Lindström hade alla metaller i byrålådan förutom den ädlaste. Och det var kanske viljan att inte förlora en gång till som blev det till styrkan att vägra förlora en gång till.
Ibland vinner laget som varit överlägsna - men i år vann laget som övertygade sig själv, och andra att vara som bäst när det gäller - och det var guld värt.
Pudas fick lyfta bucklan som kapten/Foto: Ola Westerberg