Wenger öppnade plånboken, slog klubbrekordet för att värva Lacazette och få in den anfallare Arsenal så länge saknat. Men mer än så krävs om Arsenal ska kunna utmana konkurrenterna.
Äntligen. Efter flera år, flera somrar där varken spelare som Gonzalo Higuaín eller Karim Benzema har klaffat, har Arsenal nu lyckats värva den där klassanfallaren de så länge ropat efter. Igår bekräftades värvningen av Alexandre Lacazette - även han en spelare som Arsenal tidigare har försökt, men misslyckats, värva - från Olympique Lyon för den interna rekordsumman på 52 miljoner pund.
Fransmannens facit talar sitt tydliga språk. Förra säsongen gjorde Lacazette 36 mål, säsongen innan 23 och ytterligare en säsong tidigare 29. Totalt har Lacazette gjort 100 ligamål på strax över 200 matcher för sitt Lyon, således ett målsnitt strax under 0.5. Lägg därtill ännu flera mål om man räknar in europaspelet och att han gör dem på alla sätt och vis så får du en anfallare av högsta rang.
Att Lacazette kommer göra mål för Arsenal är därför ingen hemlighet, i honom har "The Gunners" en möjlig utmanare till skytteligatiteln och ett alternativ som kommer höja förväntningarna på Arsenal.
Men räcker det? Räcker det för att passera konkurrenterna och utmana om titeln?
Ser vi enbart till lagbygget ser Arsenals startelva i och med värvningen av Lacazette lovande ut. Backlinjen stärkt av nyförvärvet Sead Kolašinac från Schalke 04 ser stabil ut, mittfältet som vanligt spelskickligt och om Alexis Sánchez och Mesut Özil också stannar ser offensiven ruggigt fin ut.
Men hur är det med bredden?
Bakom startspelarna saknas det nämligen betydligt mer kvalité. Inget illa om spelare som Danny Welbeck eller Rob Holding, men ska Arsenal bräcka konkurrenterna måste truppens styrka ökas på djupet. Annars kommer laget - och därmed resultaten - lida när spelschemat och de för Arsenal årliga skadeproblemen tätnar. Där fyller ju värvningen av Lacazette en funktion, förutsatt att den ivägryktade Olivier Giroud stannar.
Men Arsenals stora problem förra säsongen - och egentligen de senaste åren - har inte enbart suttit i bristen på kvalité, inte i första hand. Istället har det varit att laget inte har lyckats lyfta sig när det verkligen behövs.
För Arsenal blev detta tydligast förra säsongen i matcherna mot toppkonkurrenterna, där Arsenal endast vann två av de tio matcherna mot de övriga topp sex-lagen. Då fanns inte spetsen, då fanns inte psyket. I efter hand var det där som platsen till Champions League gick förlorad.
Den korta slutsatsen att dra därifrån blir då att Arsenal måste vinna toppmatcherna för att ta det stora steget, tillbaka till Champions League och mot titeln, och det är ju en del av lösningen. Men anledningen till att Arsenal inte vunnit de matcherna handlar i första hand inte om avsaknaden av en målskytt. Istället är det avsaknaden av vinnarmentalitet som saknats och gjort det länge.
På den punkten räcker det inte med att få in Lacazette. För att förändra ett helt lags, en hel klubbs, mentaliteten krävs mer än en spelare. Framför allt krävs det tid och i Arsenals fall troligtvis även ett managerbyte.
Vad värvningen av Alexandre Lacazette ger Arsenal är dock spets, förutom de tidigare nämnda målen ger 26-årige Lacazette även framtidstro. Samtidigt är det den viktiga pusselbit - den anfallare - som de så länge har behövt för att kunna utmana om titeln på allvar igen, nu är den biten på plats.
Jag är dock rädd för att det krävs mer, mycket mer, än så för att Arsenal ska ta nästa steg.
@LoHagerfelth
