New York Rangers hade under flera decennier varit det enda NHL-laget från The Big Apple, men 1972 ändrades det då Islanders kom med i ligan. Under de första åren var det ingen riktig hetta i New York-derbyna. Islanders var helt enkelt för dåliga. Under lagets första säsong slog man rekord i flest förluster, minst vinster och flest insläppta mål. Statistiken mot lokalrivalen var lika illa. Islanders förlorade alla matcher mot Rangers under premiärsäsongen. Laget var så dåligt att publiken i Long Island fick till vana att skandera ”We’re number eight”. Något som anspelade på lagets position i den östra divisionens tabell. En division som bestod av just åtta lag.
Lika illa var det med publikstödet. Något den nye coachen Al Arbour, som anställdes inför säsongen 1973–74, fick erfara bara en match in på försäsongen då laget mötte Rangers hemma i Nassau Coliseum. När Arbour ställde sig vid bänken upptäckte han att alla i publiken bakom honom hade på sig Rangerströjor, och under matchens gång blev han slagen i bakhuvudet av supportrarna. Den nye Islanderscoachen undrade med all rätt om han verkligen befann sig på Islanders hemmaarena eller om det var Rangers som hade hemmaplan.
Efter de två första säsongerna i ligan började det dock hända något med Islanders. Både spelmässigt och publikmässigt. Eftersom laget kommit sist under sin första säsong fick man möjlighet att välja först i 1973 års draft. Valet föll på den unge backtalangen Denis Potvin, som redan vid 14 års ålder beskrivits som ”den nye Bobby Orr”. Under de följande åren fyllde man på med forwards som Clark Gillies och Bryan Trottier samt målvakten Glenn ”Chico” Resch. Målsprutan Mike Bossy, som draftades 1977, blev pricken över i:et. Islanders hade blivit ett lag att räkna med. Rangersfansen fick vänja sig vid att matcherna mot Islanders inte längre innebar en automatisk vinst. När Islanders slog Rangers i en tuff match i Coliseum i mars 1975 hade de också till slut fått publiken med sig.
– När vi hörde dem skrika ”Goodbye Rangers” visste vi att majoriteten av fansen äntligen var på vår sida, berättade Denis Potvin i boken Rangers vs Islanders.
”Trodde vi vunnit Stanley Cup”
Islanders avslutade säsongen 1974–75 bra och lyckades för första gången i lagets historia nå slutspelet. I den första omgången ställdes man direkt mot ärkerivalen Rangers. Hockeyn i New York var hetare än någonsin.
Matchserien skulle avgöras i bäst av tre matcher med start i Madison Square Garden. I den första matchen hade Rangers ledningen med 2–0 inför den tredje perioden, men till allas förvåning lyckades Islanders hämta upp ledningen och vinna matchen efter tre mål i den tredje perioden. En seger som betydde mycket för Islandersspelarna. Jean Potvin, äldre bror till Denis, uttryckte det bättre än någon annan:
– Förutom när jag gifte mig är den här vinsten det största som hänt i mitt liv.
I den andra matchen tog dock Rangers en gruvlig revansch, då man slog Islanders borta i Nassau Coliseum med hela 8–3. Det var bäddat för Rangersvinst inför den tredje och avgörande matchen i Madison Square Garden. Men Islanders ville annorlunda. Efter två perioder ledde man med 3–0 och det verkade som att Rangers skulle få se sig besegrade av lillebror. En stark comeback i tredje perioden, gjorde dock att Rangers kunde ta sig upp till 3–3. Det var också resultatet efter tre spelade perioder. Matchen skulle komma att avgöras i sudden death. Väl där skulle det gå snabbt.
Islanders Jude Drouin vann tekningen som öppnade övertiden och efter några passningar lyckades Islandersspelarna dumpa pucken i ett hörn i Rangers zon. Trots att Rangers forward Steve Vickers var bra placerad hann Drouin före till pucken. Han spelade in den till Islanders vänsterforward J.P. Parisé som sköt in pucken i mål. Efter bara 11 sekunder av övertiden hade Islanders avgjort matchen och avancerat till slutspelets andra omgång.
– Jag trodde att vi hade vunnit Stanley Cup. Den matchserien fick oss att känna att vi uppnått samma typ av seger, genom att slå New York Rangers, sa Denis Potvin.
Islanderscoachen Al Arbour berättade att man efter målet hade kunnat höra en knappnål falla i Madison Square Garden.
– Det var som att vara i en kyrka. Det var så tyst, berättade Arbour.
Islanders seger fick stor uppmärksamhet. I en artikel i New York Times dagen efter matchen kunde man läsa följande: ”Cirkeln slöts i går kväll i Madison Square Garden. Precis som New York Mets, som kom att överglänsa Yankees i baseball; New York Jets, som utklassade de ärevördiga Giants i (amerikansk) fotboll; och New York Nets, som överglänste Knicks i basket, blev New York Islanders nummer 1 på hockeyscenen i New York och puttade ner de förbluffade Rangers. […] Den pinsamma elimineringen för ett av National Hockey Leagues ursprungliga sex lag kommer förmodligen att betecknas som den mest förödmjukande händelsen i Rangers 49-åriga historia. Det var ett av problemen: Rangers tog aldrig Islanders på allvar – tills det var för sent.”
