Skellefteå – Luleå

Speltips: 1

Skellefteå vann den första matchen lagen emellan och vinner även torsdagens match. Skellefteå har fått ett stort psykologiskt övertag på Luleå med tanke på att laget lyckades vinna rekord- och maratonmatchen senast. Skellefteå fick flera positiva besked under match ett: Mann i målet var stabil, powerplayspelet fungerade finfint och spelare som Stjernborg, Lundberg och Bryggman klev verkligen fram. Skellefteå dominerade även tekningsstatistiken kraftigt, vilket medförde att många offensiva lägen kunde skapas relativt enkelt. I Luleå var både Sellgren och Allard åter i backuppställningen. Det var både nödvändigt och viktigt. Dessutom var hela förstakedjan med Shinnimin - O’Neill - Hedqvist välfungerande för första gången i slutspelet.

Växjö – Rögle

Speltips: 1

Växjö har en vass förstakedja med Ågren- Rasmussen – Elvenes. Växjö har även fått bra fart på Reid Gardiner, vilket medfört att laget fått den nödvändiga breddproduktionen på plats. De senaste två matcherna mellan Växjö och Rögle har gått till övertid, matchserien lär bli jämn. Växjö vinner match ett på hemmaplan, mycket tack vare en bra skotteffektivitet och en bra målvakt. I Rögle har spelare som Sundsvik, Zaar och LaDue varit riktigt bra i slutspelet. Det blir viktigt för Rögle att hålla sig på banan, då Växjö har ett bra PP.

Brian O’Neill är en kvalitetsgubbe. När alla andra gnäller på domarna dels för att sätta press på domarkåren, dels för att de rent allmänt är gnällpellar kör O’Neill på oavsett domslut. Han säger kloka saker och följer därefter vad han själv sagt. Genom att aldrig förstärka och aldrig gnälla sticker han verkligen ut i svensk elithockey. Han är inte längre än tre äpplen hög, men tvekar aldrig att köra över spelare med utedass-liknande kroppsform som Frölundas Folin och Brynäs Larsson. Om O’Neill skulle äga en skärmmössa från 1980-talet skulle texten på den mest troligen vara ”Liten men tuff”.

Brian O’Neill själv åkte på en del tuffa smällar mot Frölunda i kvartsfinalerna. Han fick exempelvis en cross-checking i munnen framför Luleås bås i match 5, utan att det blev en utvisning. I stället för att falla in i klagokören valde han att hylla domarna i en intervju med SVT. O’Neill menar att både tränare och spelare är ”gnällspikar” som gnäller på allt domarna företar sig. I intervjun berättar O’Neill vidare att han uppskattar att domarna förklarade sin syn på situationen och att de överlag gör ett klassjobb, trots att domaruppdraget är omöjligt att utföra helt korrekt.

I den sjätte, och avgörande matchen, mellan Luleå och Frölunda fick O’Neill en hög klubba i visiret. I stället för att slänga huvudet bakåt för att tigga sig till en utvisning spelade O’Neill vidare. Många som satt hemma och såg matchen på TV kunde både se och höra att klubban verkligen small till i hjälmen. Det enda problemet med den hederligheten är att utvisningen uteblev, men det känns befriande att det fortfarande finns hedersknyfflar inom ishockeyn.

Tyvärr har O’Neill inte riktigt stått att känna igen prestationsmässigt på senare tid. Det hårda jobbet står han alltid för men han är inne i en anmärkningsvärt lång måltorka med 23 (!) mållösa matcher. Om Luleå ska ha en chans mot Skellefteå måste O’Neill så klart vara bättre än han hittills varit i slutspelet. Det vet naturligtvis O’Neill om. Huruvida O’Neill lyckas prestera bättre på isen är omöjligt att veta, men man kan vara trygg med att han verkligen kommer att försöka vända trenden. Oavsett vad vet man att han kommer stå trygg i sina värderingar och bete sig som en vuxen i situationer där många utvecklas till förvuxna gnällspikar.

Källa SVT: https://www.svt.se/sport/ishockey/hyllar-domarna-efter-misstaget-de-gor-ett-klassjobb

Skellefteå- Luleå

Speltips: X

Skellefteå är seriens bästa lag och har en märklig förmåga att få ut mycket av lite. Jonathan Davidsson, Viktor Grahn och Max Krogdahl är alla exempel på spelare som i andra lag uppfattats som begränsade, men samtliga spelar verkligen bra i just Skellefteå. Luleå har inte lyckats vinna mot Skellefteå sedan den 26 november 2024. Det är illavarslande för Luleå. Samtidigt har Luleå fått en välbehövlig vila och några spelare som Bromé, Omark och Levtchi har visat på spets framåt. Om Luleå ska ha en chans att hota Skellefteå i hela matchserien behöver spelare som O’Neill, Andreasson, Gustafsson och Nurmi vara betydligt bättre än de hittills varit. Matchen blir jämn och tät och kommer avgöras efter ordinarie matchtid.

Rögle – Färjestad

Speltips: 1

Rögle har ett mentalt övertag som de kommer att förvalta. Zaar och Bristedt ser piggare och piggare ut, det är goda tecken för Rögle. Färjestad har, märkligt nog, dribblat med målvakterna vilket skapat en osäkerhet. Färjestad skulle gett Larmi fullt förtroende för att öka chanserna att vinna. Fokuset på domarna har också medfört att laget tappat konceptet. Färjestads förhoppning består främst av Tomaseks fina spel och Åslunds ”gubben- i – lådan” aura.

Luleå har numera en tro på att laget kan segra, trots att spelet ofta ser skruttigt ut. Spelare som Omark och Bromé är viktiga i det mentala spelet. Omark är bättre i det här slutspelet än förra året. Hans kedja är den enda som egentligen fungerar och ofta är just Omark tungan på vågen när matcherna står och väger. Han är långsammare än någonsin och visst tappar han oförklarligt pucken då och då. Faktum kvarstår, han själv anser att han kan göra skillnad och det gör han verkligen. Passningsspelet och förmågan att täcka pucken håller fortfarande hög klass. Kedjekamraten Bromé kan åka runt och vara relativt osynlig under en hel match, bara för att sedan dyka upp och avgöra. Märkligt nog får Bromé som mest fart på grejerna när han spelar i boxplay. Då ser han ut som i fornstora dagar.

Luleå har en bra målvakt och det är Matteus Ward. Ward har svajat något under grundspelet, men nu i slutspelet ser han så där bekväm och lugn ut som bara han kan göra.

Anton Levtchi har vaknat. Efter en grundserie där han åkt runt på en skridsko och inte gjort någon människa glad, är han nu sylvass när han får lägen. Trots att han ständigt ser ut att glida runt med en cigg i mungipan, som tränaren Klas Östman en gång uttryckte det, är han en matchvinnare. Levtchi har även en oefterhärmlig förmåga att ingå i vinnande lag.

Finnduon Laaksonen och Leskinen spelar otroligt mycket och gör det oftast mycket bra. Laaksonen har en vass skridskoåkning och ett bra skott. Problemet med honom är att han är hispig och drar på sig en eller två utvisningar per match, kryddat med några högriskpassningar som får det att ila längs ryggraden på luleåpubliken. Leskinen är inte riktigt bra på något, men inte heller riktigt dålig på något. Han är stabil och pålitligt, vilket är särskilt viktigt i slutspel och han passar ypperligt tillsammans med Laaksonen.

Tränarstaben med Bulan och kompani har haft tålamod med spelare som inte levererat exempelvis Levtchi. Det har lönat sig i slutspelet. Bulan har även byggt upp en trovärdighet över tid, som bidrar till att det inte blåser riktigt lika våldsamt kring honom när laget spelar som sämst. Tränarstaben har prioriterat en defensiv gnethockey under slutspelet, vilket medfört många viktiga segrar. Kanske är det en direkt nödvändighet med tanke på att Allard och Sellgren saknats och skapat stora hål i Luleå backuppsättning?

En tro på den egna förmågan, individuell briljans och ett spel anpassat för slutspel grundlade segern mot Frölunda.