Sverige–Frankrike närmar sig. Jag konstaterar att det blir det tuffast testet ett svenskt landslag har haft på många år.
Mitt Trelleborgs FF avslutade vårsäsongen i fredags. 0–0 borta mot Kristianstad var kanske inget höjdarresultat, men om du sagt till mig inför säsongen att vi skulle fira sommar obesegrade med fem poängs serieledning – det hade varit ett drömscenario.
Det är otroligt skoj att det gått så här bra. Vi hade 17 nya spelare inför säsongen och jag tror att vi kommer att bli ännu bättre under hösten i Ettan Södra.
Nu ska jag vara lite ledig innan vi drar igång träningen igen – perfekt läge när utslagsmatcherna i VM drar igång.
Det blir mycket TV-tittande nu!
Kanada vann mot Sydafrika igår kväll. Även om det satt långt inne i den matchen (Eustáquio avgjorde i 92:a), tror jag att värdnationerna kan bli skrällarna i slutspelet.
Jag tror att Kanada, Mexiko och USA kan gå längre än vad de flesta tror.
Hur långt går Sverige då?
Ja, det är klart att det mesta talar för att vårt VM tar slut imorgon.
Frankrike har en otrolig spets i alla lagdelar. Vi behöver en 100-procentig maxprestation från alla spelare – och det kommer inte att räcka, utan det krävs samtidigt att Frankrike inte kommer upp på sin högsta nivå och att marginalerna är med oss.
Men Sverige har inget att förlora, all press ligger på Frankrike.
Redan när vi i landslaget mötte Frankrike i kvalet till VM 2018, som de sedan vann, var Didier Deschamps deras förbundskapten.
Vi förlorade 2–1 borta och vann 2–1 hemma.
Vi spelade egentligen bättre i bortamatchen än hemma. Jag minns att Oliver Giroud gjorde ett riktigt klassmål i Stockholm, men vi vände och vann. Sebastian Larsson gick upp och pressade målvakt Hugo Lloris på stopptid och så lade Ola Toivonen in bollen i tom bur – ett fantastiskt avgörande som gjorde att vi i praktiken säkrade playoff-platsen mot Italien.
Vi mötte ju många bra lag under de åren – Tyskland i 4–4-matchen 2012, Italien i det nämnda playoffet, England i VM-kvartsfinalen 2018 – men detta Frankrike var extremt starka. De hade något mer än de andra, de var lite spetsigare.
Idag är de dessutom ännu spetsigare – Mbappé, Dembele och Olise där framme…
Samtidigt har de stabilitet och balans i försvarsspelet. Om William Saliba är frisk (han missade Norge-matchen senast), blir det han som tampas med Viktor Gyökeres. Jag håller honom som världens bästa mittback.
Förhoppningsvis känner Gyökeres till hans svagheter – de spelar ju ihop i Arsenal.
Att Gyökeres fortsätter längst fram är ju ganska givet och jag tror att det blir med samma 5-2-3-upplägg som mot Japan, med Alexander Isak och Anthony Elanga på kanterna.
Hur gör Graham Potter med elvan i övrigt? Isak Hien är skadad och då är frågan om Victor Lindelöf får gå tillbaka till backlinjen (med Jesper Karlström eller Lukas Bergvall in i elvan på mitten), eller om Potter sätter in Carl Starfelt från start som mittback.
Min gissning är att Lindelöf blir mittback igen och att defensive Jesper Karlström går in bredvid Yasin Ayari på mittfältet.
Därmed tror jag att Potter ställer upp så här:
Jacob Widell Zetterström – Alexander Bernhardsson, Gustaf Lagerbielke, Victor Lindelöf, Gabriel Gudmundsson, Elliot Stroud – Yasin Ayari, Jesper Karlström – Anthony Elanga, Viktor Gyökeres, Alexander Isak.
