Ishockeyns CHL är en turnering som bör läggas ner omgående.
Ambitionen att skapa en ishockeyns motsvarighet till fotbollens Champions League är extremt enfaldig.
I CHL deltar lag från Nordirland och Polen, med lag och spelare som nästintill ingen utanför den innersta hockeybubblan hört talas om. Detta står i bjärt kontrast till stjärnglansen i fotbollen där profiler som Mbappe och prispengar i massor återfinns.
Fansen som har lag med i turneringen blir oftast besvikna över att komma med. När matcherna väl spelas ekar läktarna tomma och merparten av lagens supportrar önskar att laget åker ut. CHL har liknande status som landslagsuppehållen dvs. extremt låg.
Luleås läktare som brukar sprudla av energi, liknar en mer en ödslig bakgata än en lyxig Boulevard under de kvällar som CHL-vankas. Biljetter får skänkas bort för att några stackare ska dyka upp.
När Luleå gick vidare mot tjeckiska Brno i åttondelsfinalen skickade tjeckerna knappt en enda ordinarie spelare till bortamatchen i Luleå. När de trots detta lyckades hålla Luleås trubbiga anfall stången, bytte de ut målvakten som räddade många puckar mot en som knappt räddade några puckar alls. I många andra sammanhang och sporter skulle detta betraktas som klockren läggmatch och spelbolagen och CHL själva borde rimligtvis reagera kraftfullt.
Men inget händer. Ingen bryr sig.
Ishockeymatcher där inte spelarna, klubbarna eller ens CHL själva bryr sig gynnar inte ishockeyn som sport.
Lägg ner.
