Den 21 juni 2017 kommer en så kallad expansionsdraft att hållas, där Golden Knights kommer att plocka en spelare från varje nuvarande NHL-lag för att bygga sin trupp. Hur kommer ett sådant lag att se ut? I tre delar kommer bloggen att ta fram förutsättningarna för Las Vegas, med vilka spelare som kommer vara tillgängliga och hur de nuvarande NHL-lagen tänker. I del fyra kommer sedan en så kallad ”Mock Draft” att ske, där bloggen bygger en trupp utifrån de premisser som tagits fram. Nedan följer del 2, från Detroit Red Wings till New York Rangers.

Huvudsakliga regler för expansionsdraften

* De nuvarande NHL-klubbarna får välja mellan att skydda sju forwards, tre backar och en målvakt, eller åtta utespelare och en målvakt.

* Alla spelare som har en ”No Movement”-klausul (NMC) måste skyddas av klubbarna.

* Alla spelare i sitt första eller andra år som proffs är automatiskt skyddade.

* Klubbarna måste erbjuda en back som har kontrakt över säsongen 2017-2018 och har spelat minst 40 NHL-matcher under nuvarande säsong, eller sammanlagt minst 70 NHL-matcher under förra och nuvarande säsongen.

* Klubbarna måste erbjuda två forwards som har kontrakt över säsongen 2017-2018 och har spelat minst 40 NHL-matcher under nuvarande säsong, eller sammanlagt minst 70 NHL-matcher under förra och nuvarande säsongen.

* Klubbarna måste erbjuda minst en målvakt som har kontrakt över säsongen 2017-2018.

Brasklapp: Förutsättningarna för expansionsdraften kommer självfallet ändras genom att klubbarna byter spelare med varandra eller skriver nya kontrakt med spelare. Bloggen kommer att diskutera hypotetiska trades och ta med dessa i beräkningen.

Detroit Red Wings

Måste skyddas: Frans Nielsen.

Red Wings har länge varit ett topplag i NHL, vilket inte minst deras 25 raka slutspel bevisar. De har hela tiden lyckats hålla en jämnhet genom att drafta smart och sent och utveckla spelare i AHL. De senaste åren har de varit som en sårad best som kämpar för att överleva, fast slutet är oundvikligt. De måste, liksom Stars i förra delen, välja vilken väg de ska gå. För organisationens bästa kommer därför den gamla, svenska kärnan, med Kronwall, Zetterberg och Ericsson, lämnas oskyddade. Zetterberg har även givit indikationer på att inom en snar framtid pensionera sig, och frågan är om Vegas vågar chansa med honom?

Skyddas:

Målvakt: Mrazek.

Backar: Green, Dekeyser, Marchenko.

Forwards: Nielsen, Tatar, Nyquist, Athanasiou, Helm, Abdelkader, Mantha.

Notabla oskyddade: Zetterberg, Sheahan, Glendening, Kronwall, Ericsson, Smith, Howard.

Edmonton Oilers

Måste skyddas: Milan Lucic, Andrej Sekera, Cam Talbot.

Eftersom Oilers har ett så pass ungt lag är många av deras spelare automatiskt skyddade från expansionsdraften. Det innebär att Oilers har en relativt behaglig uppgift när det gäller att skydda spelare. Troligtvis väljer de att skydda fyra backar och fyra forwards. Då får de med de forwards som är ”måsten” att skydda, samt fixar en backplats till nyttige Brandon Davidson.

Skyddas:

Målvakt: Talbot.

Backar: Sekera, Klefbom, Larsson, Davidson.

Forwards: Lucic, Draisaitl, Nugent-Hopkins, Eberle.

Notabla oskyddade: Maroon, Pitlick, Pouliot, Hendricks, Beck, Fayne, Reinhart, Brossoit.

Florida Panthers

Måste skyddas: Keith Yandle.

Florida Panthers har en ung kärna av talangfulla forwards, där de tyvärr är lite för gamla för att klara sig från expansionsdraften. Det betyder att Panthers måste skydda sina spelare enligt 7-3-1-modellen och lämna en talangfull back oskyddad.

När det gäller målvaktssituationen så kommer de troligen skydda Reimer, eftersom risken att Golden Knights plockar in Luongo är liten. Varför förklaras bra här.

Skyddas:

Målvakt: Reimer.

Backar: Yandle, Ekblad, Demers.

Forwards: Barkov, Trocheck, Bjugstad, Smith, Huberdeau, Marchessault, Jokinen.

Notabla oskyddade: Jagr, Sceviour, Petrovic, Pysyk, Luongo.

Los Angeles Kings

Måste skyddas: Anze Kopitar.

Marian Gaborik närmar sig säsongsdebut efter skadan han fick i World Cup, och hans status är en avgörande faktor i hur Kings väljer att skriva sin lista av skyddade spelare. Kings har nämligen fyra forwards som är givna, och lägger de till Gaborik till den samlingen så får de bara skydda tre backar. Av backarna är Doughty och Muzzin viktigast, men Kings skulle gärna skydda både Martinez och McNabb, då den sistnämnde har växt ut till en stabil partner till Doughty.

Skyddas:

Målvakt: Quick.

Backar: Doughty, Muzzin, Martinez, McNabb.

Forwards: Kopitar, Carter, Toffoli, Pearson.

Notabla oskyddade: Gaborik, Lewis, Clifford, Forbort.

Minnesota Wild

Måste skyddas: Zach Parise, Mikko Koivu, Jason Pominville, Ryan Suter.

Wild har många bra backar, och kommer troligtvis tvingas att göra två skickliga backar disponibla. Ryan Suter är given, Jared Spurgeon är tvåa. Det innebär att Wild måste välja mellan Brodin, Scandella och Dumba om vem som får den sista platsen på listan.

Eric Staal har varit en positiv injektion i Wild, och därmed är det troligt att de skyddar honom och sannolikt låter Jason Zucker vara tillgänglig för Golden Knights. Det kan också vara en taktisk idé använda Zucker som lockbete för att kunna behålla sina backar. Zucker är den enda spelaren i NHL som kommer från just Las Vegas, och Golden Knights general manager George McPhee sägs vara sugen på att plocka in Zucker.

Målvakt: Dubnyk.

Backar: Suter, Spurgeon, Dumba.

Forwards: Parise, Koivu, Pominville, Coyle, Granlund, Niederreiter, Staal.

Notabla oskyddade: Zucker, Brodin, Scandella, Kuemper.

Montreal Canadiens

Måste skyddas: Jeff Petry, Carey Price.

Tomas Plekanec och Andrei Markov kommer troligtvis att göras tillgängliga för Golden Knights, med tanke på den nya generationen spelare som behöver skyddas, plus att det inte är så sannolikt att Vegas skulle vilja plocka någon av dem. I övrigt så kommer Canadiens säkert behöva lämna Alexei Emelin oskyddad, och han är nog en spelare som Golden Knights kommer överväga noggrant.

Skyddas:

Målvakt: Price

Backar: Petry, Weber, Beaulieu.

Forwards: Galchenyuk, Radulov, Pacioretty, Shaw, Gallagher, Byron, Danault.

Notabla oskyddade: Plekanec, Desharnais, Markov, Emelin.

Nashville Predators

Måste skyddas: Pekka Rinne.

Med tanke på den unga kärna av skickliga backar som Nashville Predators gärna vill behålla, kommer de sannolikt att använda sig av 8-1-modellen och skydda fyra backar. Problemet är att de kommer behöva lämna ett par värdefulla forwards oskyddade och garanterat förlora en sådan.

Skyddas:

Målvakt: Rinne

Backar: Subban, Josi, Ekholm, Ellis.

Forwards: Johansen, Forsberg, Neal, Smith.

Notabla oskyddade: Wilson, Järnkrok, Arvidsson, Bitetto.

New Jersey Devils

Måste skyddas: Ryane Clowe.

New Jersey Devils har nog en relativt lätt uppgift framför sig. De kan skydda alla forwards de vill, och lämnar säkert Mike Camalleri utaför listan i hopp om att bli av med hans lön. Det enda som skulle kunna vara lite intressant är om Devils väljer att skydda kaptenen Andy Greene, eller någon yngre förmåga. Att förlora Greene skulle vara jobbigt för Devils, men det är förmodligen inte en spelare som Golden Knights kommer att plocka.

Skyddas:

Målvakt: Schneider.

Backar: Severson, Moore, Merrill.

Forwards: Clowe, Hall, Zajac, Palmieri, Henrique, Bennett, Boucher.

Notabla oskyddade: Camalleri, Greene, Quincey.

New York Islanders

Måste skyddas: John Tavares, Andrew Ladd, Johnny Boychuk.

Islanders har ett dilemma med Ryan Pulock. Hur bra kommer han att bli? Just nu har de tre backar som bör skyddas, i form av Boychuk, Leddy och Hamonic, och frågan är om de värderar Pulock tillräckligt högt för att offra flera forwardsplatser. Mitt tips är att de offrar honom för att kunna skydda flera av sina viktiga forwards.

Skyddas:

Målvakt: Halak.

Backar: Boychuk, Leddy, Hamonic.

Forwards: Tavares, Ladd, Cizikas, Bailey, Nelson, Strome, Lee.

Notabla oskyddade: Kulemin, Pulock, De Haan, Greiss.

New York Rangers

Måste skyddas: Rick Nash, Marc Staal, Dan Girardi, Henrik Lundqvist.

Hos Rangers är det givet att använda 7-3-1-modellen, eftersom de har många forwards som är för viktiga för att förlora. Men troligtvis måste de ändå offra en av dem. Samtidigt har Vegas lite flexibilitet med Rangers-valet. Det finns både forwards, backar och en målvakt i Antti Raanta, som skulle föra med sig något positivt.

Skyddas:

Målvakt: Lundqvist

Backar: Staal, Girardi, McDonagh.

Forwards: Nash, Zibanejad, Kreider, Zuccarello, Miller, Stepan, Hayes.

Notabla oskyddade: Grabner, Pirri, Lindberg, Holden, Klein, Raanta.

Den 21 juni 2017 kommer en så kallad expansionsdraft att hållas, där Golden Knights kommer att plocka en spelare från varje nuvarande NHL-lag för att bygga sin trupp. Hur kommer ett sådant lag att se ut? I tre delar kommer bloggen att ta fram förutsättningarna för Las Vegas, med vilka spelare som kommer vara tillgängliga och hur de nuvarande NHL-lagen tänker. I del fyra kommer sedan en så kallad ”Mock Draft” att ske, där bloggen bygger en trupp utifrån de premisser som tagits fram. Häng med!

Huvudsakliga regler för expansionsdraften

* De nuvarande NHL-klubbarna får välja mellan att skydda sju forwards, tre backar och en målvakt, eller åtta utespelare och en målvakt.

* Alla spelare som har en ”No Movement”-klausul (NMC) måste skyddas av klubbarna.

* Alla spelare i sitt första eller andra år som proffs är automatiskt skyddade.

* Klubbarna måste erbjuda en back som har kontrakt över säsongen 2017-2018 och har spelat minst 40 NHL-matcher under nuvarande säsong, eller sammanlagt minst 70 NHL-matcher under förra och nuvarande säsongen.

* Klubbarna måste erbjuda två forwards som har kontrakt över säsongen 2017-2018 och har spelat minst 40 NHL-matcher under nuvarande säsong, eller sammanlagt minst 70 NHL-matcher under förra och nuvarande säsongen.

* Klubbarna måste erbjuda minst en målvakt som har kontrakt över säsongen 2017-2018.

Brasklapp: Förutsättningarna för expansionsdraften kommer självfallet ändras genom att klubbarna byter spelare med varandra eller skriver nya kontrakt med spelare. Bloggen kommer att diskutera hypotetiska trades och ta med dessa i beräkningen.

Anaheim Ducks

Måste skyddas: Corey Perry, Ryan Getzlaf, Ryan Kesler och Kevin Bieksa.

Ducks står inför ett dilemma. De har just nu fyra backar som de väldigt gärna vill skydda, Lindholm, Fowler, Despres och Vatanen, men är tvingade att skydda Bieksa. Möjligheten att skydda alla fem finns, men då inte skydda någon forward utöver de tre som måste skyddas. Det innebär att Rakell, Silfverberg och Cogliano måste göras tillgängliga för Golden Knights.

Just nu är Simon Despres långtidsskadad, men när han kommer tillbaka kommer Ducks att vara över lönetaket, vilket betyder att de måste skeppa iväg någon av sina backar. Det har länge ryktats om att Fowler kommer att lämna och det ser ut som den rimligaste möjligheten för tillfället. Senaste dagarna har det ryktats om att Hurricanes är intresserade av Fowler, men Ducks har inte ett bra förhandlingsläge, och frågan är vad de kan få i utbyte?

Skyddas:

Målvakt: Gibson.

Backar: Lindholm, Vatanen Bieksa.

Forwards: Perry, Getzlaf, Kesler, Rakell, Silvferberg, Cogliano, Vermette.

Notabla oskyddade: Despres, Stoner, Manson, Etem.

Arizona Coyotes

Måste skyddas: Alex Goligoski.

När det gäller Coyotes backar är valen ganska givna. Alex Goligoski måste skyddas, Oliver Ekman-Larsson är en av NHL:s bästa backar och ledningen gillar Connor Murphy så pass att de gav honom ett långt och relativt välbetalt kontrakt. Det betyder att Michael Stone lämnas utanför. Även om Stone är en skicklig back i en bra ålder, så har han under en tid ryktats vara tillgänglig för en trade. Dessutom har han ett utgående kontrakt, så det är nog ingen större förlust enligt Coyotes ledning.

Målvaktsfrågan hos Coyotes är intressant. De har en veteran med ett stort kontrakt i form av Mike Smith och en yngre förmåga i Louis Domingue. Domingue tog stora kliv framåt förra säsongen, men har börjat den nuvarande lite trevande. Samtidigt är det ett par år kvar innan Coyotes ska börja utmana om topplaceringar och när den tiden kommer är det nog troligare att Domingue är bättre än Smith än tvärtom.

Skyddas:

Målvakt: Domingue.

Backar: Goligoski, Ekman-Larsson Murphy.

Forwards: Hanzal, Rieder, Richardson, McGinn, Duclair, Martinook Samuelsson.

Notabla oskyddade: Stone, Schenn, Connauton, Vrbata, Doan.

Boston Bruins

Måste skyddas: Patrice Bergeron, David Krejci, David Backes, Zdeno Chara.

Bruins har egentligen bara ett problem, de kommer bli av med Malcolm Subban. Även om Subban inte har varit strålande i AHL hittills i år så räknas han fortfarande som en framtidsman, och Bruins vill nog gärna behålla honom i sin organisation. Men eftersom Tuukka Rask är för bra för att ens tänka tanken på att släppa honom så kommer Subban inte att skyddas, och Golden Knights kommer nog vara sugna på att plocka in Subban som antingen andremålvakt eller utvecklingsprojekt.

Skyddas:

Målvakt: Rask.

Backar: Chara, Krug, Colin Miller.

Forwards: Bergeron, Krejci, Backes, Marchand, Pastrnak, Spooner, Beleskey.

Notabla oskyddade: Subban, Hayes, McQuaid, Kevan Miller.

Buffalo Sabres

Måste skyddas: Kyle Okposo.

Buffalo är ett sådant lag som säkert vill skydda minst femton spelare för att känna sig något sånär bekväma. Tyvärr så är det omöjligt. De som är givna att skydda är anfallarna Okposo och O’Reilly samt backen Ristolainen. Utöver dessa vore det optimalt för Sabres att skydda ytterligare fyra backar och sju forwards, vilket gör att de står inför ett dilemma. Sabres har en ganska bred grupp av talangfulla forwards, så om de skulle tappa någon av dem är det inte en jättekatastrof. Därför är min gissning är att Buffalo kommer att skydda fyra backar och fyra forwards för att behålla sin kärna av unga backar.

Skyddas:

Målvakt: Lehner.

Backar: Ristolainen, Bogosian, McCabe, Kulikov.

Forwards: Okposo, O’Reilly, Ennis, Girgensons.

Notabla oskyddade: Franson, Gorges, Kane, Moulson, Foligno, Larsson, Deslauriers.

Calgary Flames

Måste skyddas: Ingen.

Flames lista över skyddade spelare bygger sig självt ganska lätt. De har tre backar som är klart viktigare att behålla i Giordano, Brodie och Hamilton och egentligen inte fler än sju forwards som är vitala för deras lag. Möjligtvis måste de lämna Emile Poirier oskyddad, men de kommer klart lindrigare undan än de flesta lag.

Målvakt: Elliot.

Backar: Giordano, Brodie, Hamilton.

Forwards: Gaudreau, Monahan, Bennett, Brouwer, Frolik, Backlund, Shinkaruk.

Notabla oskyddade: Stajan, Poirier, Chiasson, Wideman, Jokipakka, Wotherspoon.

Carolina Hurricanes

Måste skyddas: Ingen.

Om det var relativt lätt för Flames så är det nästan svårt för Hurricanes. Att komma upp i det antal spelare som är värda att skydda det vill säga. På backsidan finns det egentligen bara Justin Faulk som ”behöver” skyddas, eftersom deras andra tongivande backar är för unga och skyddas automatiskt. På forwardssidan är fem spelare givna och Di Giuseppe, Nordström och Nestrasil slåss om de sista två platserna.

Det enda som skulle kunna vara ett problem för Hurricanes är målvakterna. Rent krasst så är det frågan om Eddie Läck inte redan gått om Cam Ward, men Ward har fortfarande en stark anknytning till organisationen. Om de väljer att skydda Eddie Läck är det inte troligt att Golden Knights väljer att satsa på Cam Ward. Men det kan tänkas att Hurricanes ledning väljer att skydda Ward på ren ”goodwill” och därmed riskerar att tappa Läck.

Skyddas:

Målvakt: Läck

Backar: Faulk, Carrick, Murphy.

Forwards: Staal, Skinner, Lindholm, Rask, Teraväinen, Nordström, Di Giuseppe.

Notabla oskyddade: Stempniak, Nestrasil, McGinn, Hainsey, Dalhbeck, Ward.

Chicago Blackhwaks

Måste skyddas: Jonathan Toews, Patrick Kane, Marian Hossa, Artem Anisimov, Duncan Keith, Brent Seabrook, Niklas Hjalmarsson, Corey Crawford.

Blackhawks har flest spelare med NMC i hela NHL. Det innebär att de bara har antingen tre forwardsplatser eller en backplats kvar att använda. Som det ser ut nu så skulle de behöva lämna Marcus Krüger och Ryan Hartman oskyddade för nå kravet på kontrakt och antal matcher, men vi får räkna med att de skriver nya kontrakt med några andra forwards innan juni.

Antingen så väljer Blackhawks att skydda en av backarna Trevor Van Riemsdyk eller Ville Pokka och riskerar att bli av med den andra eller att bli av med någon av Krüger och Panik. Eller så väljer de att skydda Krüger och Panik tillsammans med ytterligare en forward och offrar den av Van Riemsdyk eller Pokka som intresserar Golden Knights mest. Allt beror på hur högt de värderar Van Riemsdyk eller Pokka.

Skyddas:

Målvakt: Crawford

Backar: Keith, Seabrook, Hjalmarsson.

Forwards: Toews, Kane, Hossa, Anisimov, Krüger, Panik, Hartman.

Notabla oskyddade: Pokka, Van Riemsdyk, Desjardins.

Colorado Avalanche

Måste skyddas: Erik Johnson, Francois Beauchemin.

Likt Buffalo Sabres har Colorado Avalanche många backar de vill behålla, och i och med att Beauchemin har en NMC blir det ännu svårare för dem att få ihop det. Förmodligen kommer de att välja fyra backar och fyra forwards för att i alla fall rädda en back extra. Det innebär visserligen att de kanske får offra en skicklig forward, men samtidigt har de ett rätt hyggligt djup på forwardssidan.

Det stora problemet, utespelarna till trots, är målvakterna. Calvin Pickard har visat sig vara en väldigt bra målvakt som har åldern och lönen på sin sida och därmed kan Varlamov vara den som är överflödig. Och är Varlamov tillgänglig är det högst rimligt att han blir Golden Knights förstemålvakt, speciellt eftersom George McPhee är general manager i Vegas-laget och har bra koll på Varlamov sedan deras gemensamma tid i Capitals.

Skyddas:

Målvakt: Pickard

Backar: Johnson, Beauchemin, Barrie, Zadorov.

Forwards: MacKinnon, Landeskog, Duchene, Söderberg.

Notabla oskyddade: Varlamov, Grigorenko, Colborne, Iginla, Gelinas, Wiercioch.

Columbus Blue Jackets

Måste skyddas: Brandon Dubinsky, Scott Hartnell, Nick Foligno, Sergei Bobrovsky.

I och med att Dubinsky och Hartnell har NMC:s kommer Blue Jackets sannolikt vara tvungna att använda 7-3-1-systemet för att skydda alla forwards de vill. Det innebär att de kommer behöva offra en av deras top-4-backar. Seth Jones är given att ha kvar, likaså Ryan Murray. Det innebär att valet står mellan Jack Johnson och David Savard. Det valet behöver inte vara så svårt. Jack Johnson är både äldre och har högre lön. Dessutom är han vänsterskytt och i och med supertalangen och vänsterskytten Zach Werenskis framfart i år är Johnson överflödig.

Skyddas:

Målvakt: Bobrovsky.

Backar: Jones, Murray, Savard.

Forwards: Dubinsky, Hartnell, Foligno, Saad, Atkinson, Jenner, Wennberg.

Dallas Stars

Måste skyddas: Jason Spezza, Jamie Benn.

Stars har känts väldigt starka de senaste åren, trots ett tvivelaktigt målvaktspar. Men det verkar på något sätt som att musten runnit ur dem och att laget känns spretigt. Kanske är det årets start som framkallar den känslan och man ska ha i åtanke att de har haft väldiga skadebekymmer, men visst känns de sämre än på länge. Har de fortfarande chansen att vinna innan Sharp och Spezza blir för gamla? Frågan blir extra viktig till kommande expansionsdraft, där Stars måste välja mellan att offra veteraner som Hamhuis och Oduya eller framtidsnamn som Lindell eller Johns. Troligtvis kommer de gå en medelväg och hålla tummarna för att Golden Knights gör ett misstag och väljer en målvakt från dem.

Skyddas:

Målvakt: Niemi

Backar: Klingberg, Hamhuis, Lindell.

Forwards: Spezza, Benn, Seguin, Eakin, Hudler, Roussel, Faksa.

Notabla oskyddade: Sharp, Ritchie, Oleksiak, Nemeth, Johns, Lehtonen.

Efter att röken kring World Cup har lagt sig har fokus börjat läggas vid nästa stora internationella turnering, de olympiska spelen i Pyeongchang 2018. Men om NHL kommer skicka sina spelare till ett sjätte raka OS återstår att se. IIHF:s ordförande Rene Fasel träffade i onsdags NHL-chefen Gary Bettman och spelarfackets (NHLPA) ordförande Don Fehr för att diskutera saken.

– Jag är 50-50 på att NHL-spelarna kommer att delta, sa Fasel till sportsnet.

Grundproblemet

Även om det finns många faktorer som spelar in så bottnar sig frågan i pengar. Sedan Nagano 1998 har Internationella olympiska kommittén (IOK) stått för kostnaderna för NHL-spelarna, när det gäller resor, boende och försäkringar. Även om NHL och dess ägare har spelat svåra eftersom de inte gillar att göra ett avbrott mitt i säsongen eller riskera skador på sina spelare så har de till slut gått med på att låta spelarna åka. Den här gången har IOK sagt att de inte kommer betala, eller i alla fall betala mindre (lite otydligt hur det är tänkt), vilket har gjort ägarna motvilliga.

– Jag kan inte tänka mig att ägarna kommer att betala för att stänga ner ligan under 17 dagar, sa Gary Bettman tidigare i veckan.

Ägarnas perspektiv

Första prioritet för ägarna är NHL. De vill tjäna pengar och skapa en bra produkt för fansen. Vad ett deltagande i OS innebär ur deras perspektiv är:

Sjutton dagar utan NHL-hockey, som betyder sjutton dagar utan marknadsföring och en NHL-säsong med flera matcher på färre dagar.

En ökad skaderisk, både på grund av det komprimerade spelschemat, men också själva OS-deltagandet.

Kostnader. I och med att IOK drar ner på bidraget behöver pengarna komma någonstans ifrån. IIHF:s Rene Fasel har försäkrat NHL om att han kommer lösa problemet med pengar genom att både fråga de olika nationernas olympiska kommittéer eller att bidra med pengar från IIHF.

Men även om problemet med pengar blir löst på olika håll så har NHL och ägarna ytterligare ett stort problem med IOK. Att de ska låna ut sin produkt till IOK, utan att IOK behöver kompensera marknadsmässigt, samtidigt som NHL inte får marknadsföra sin produkt under OS. Självfallet innebär ett deltagande i OS en enorm plattform och även om NHL inte får marknadsföra sig på plats så kommer det naturligtvis pratas om deras närvaro på olika sätt.

Spelarnas perspektiv

Från spelarhållet är det generellt sett positiva vindar när det gäller OS och de spelar gärna. Alexander Ovechkin har till och med sagt att han kommer spela OS vad NHL än säger, vilket är ett tydligt ställningstagande. Frågan är hur NHL ska hantera spelarnas vilja? Bland annat sägs det att NHL har erbjudit spelarna en deal. De får spela OS, om de förlänger det nuvarande avtalet (CBA) mellan spelarna och ligan, och på så sätt skjuter upp kommande förhandlingar och eventuell ny lockout. Men vissa menar att detta är ett PR-trick som inte ska tas seriöst.

Samtidigt som man vill spela i OS finns förståelse för NHL och de ekonomiska villkoren, i alla fall enligt NHL:s chefsjurist Bill Daly:

– Jag tror till och med att Don Fehr har sagt att han inte kan rekommendera spelarna att åka om de ekonomiska villkoren inte möts, har Daly sagt.

Så vad kommer avgöra OS-frågan? Om NHL blir nöjda med de ekonomiska villkoren så tror jag att vi kommer få se NHL-spelare i OS 2018. Troligtvis kommer det vara svårt för ligan att stå emot om Ovechkin och andra säger att de kommer spela och det skulle sannolikt föra med sig lite dåliga vibbar inför ett nytt CBA om några år, vilket ligan absolut inte vill. Hur som helst så kan vi bara vänta och se till januari, när beslutet ska presenteras.

Inför säsongen var det många experter som tippade att New York Rangers skulle få det svårt och kanske missa slutspel för första gången sedan 2010. Forna storspelare som Rick Nash och Dan Girardi (nåväl) hade svårt förra säsongen, och Henrik Lundqvist blir nuförtiden ett år sämre snarare än ett år bättre för varje säsong som går. Men hittills har Rangers slagit hål på experternas tips och ligger för närvarande tvåa i ligan, med bara strålande Montreal Canadiens framför sig. Låt oss ta en titt på varför.

När Alain Vigneault tog över Rangers efter John Tortorella inför säsongen 2013-2014, ärvde han ett lag som var format efter Tortorellas lite mer destruktiva sätt att spela. Med spelare som Ryan Callahan, Brian Boyle och Derek Dorsett, hade Vigneault svårt att implementera hans vision om snabb, offensiv hockey. Efter en trög start under första säsongen 2013 var många kritiska, eftersom Rangers inte visade några tecken på en förbättrad offensiv.

– Jag har en plan om hur jag vill att vi ska spela, men just nu har vi inte en trupp som passar för den typen av spel, sa Vigneault då till CBS.

Han fortsatte:

– Så just nu är mitt jobb att hitta det bästa sättet att spela utifrån de spelare som finns tillgängliga.

Den säsongen lyckades Vigneault och Rangers att anpassa sitt spel så pass bra att de gick till final i Stanley Cup, och säsongen efter lyckades de gå till final i Eastern Conference.

Men Vigneault såg de långsiktiga bristerna, och började succesivt forma om laget. Äldre och trögare forwards, som Martin St Louis eller Brian Boyle eller Brad Richards fasades ut, och gav plats till yngre, snabbare spelare som Kevin Hayes eller Chris Kreider. Nu har Rangers en väldigt direkt spelstil, med en så kallad ”run-and-gun-hockey”, och det ger resultat.

De tre spelarna som ligger först i Rangers interna poängliga exemplifierar detta. Varken JT Miller, Kevin Hayes eller Michael Grabner får speciellt mycket tid i numerärt överläge, dessutom har de alla övervägande många starter i egen zon. Dessa är spelare som bygger sitt spel på snabba spelvändningar och går rakt på mål, vilket har gjort dem och laget framgångsrika.

Rangers har en ganska låg Corsi efter de inledande matcherna, vilket innebär att de inte är det laget som styr matcherna i form av puckinnehav eller skapade chanser. Detta beror till stor del på just deras offensiva spelstil som ofta för med sig är att laget får försvara sig och att målvakten utsätts för hög belastning. Detta blir extra tydligt när statistiken visar att Rangers har tredje flest skottförsök mot sig i hela ligan. Därför är det extra viktigt för dem att de har just Henrik Lundqvist i mål, både en målvakt som spelarna litar på och en målvakt som klarar av press och hög belastning.

Frågan är om Rangers kommer hålla i det långa loppet och utmana om Stanley Cup i år? Att de går till slutspel känns högst troligt, även om de kanske inte kommer att sluta tvåa i ligan när 82 omgångar är spelade. Vad som talar för Rangers är att de har fyra relativt jämna kedjor, där alla kan bidra offensivt. Dessutom har de en Henrik Lundqvist som fortfarande kan vinna matcher på egen hand. Men jämför man Rangers med exempelvis Penguins eller Capitals känns det fortfarande som att de har en bit kvar i sitt lagbygge. Hur som helst ska det bli intressant att följa dem under resten av säsongen och se om Alain Vigneault kan förädla sitt intressanta projekt.

NHL är mästare på statistik, och är du nördig nog kan du sitta timmar och hitta otroliga mängder på deras hemsida. Du kan filtrera och jämföra in på detaljnivå. Sedan ungefär 7-8 år tillbaka har mycket ny och avancerad statistik växt fram och det talas om “underliggande siffror”. Bland dessa finns saker som PDO, Fenwick eller Corsi. Numera används speciellt Corsi, av tyckare och experter, i lika stor utsträckning som vilken annan statistik som helst. Och visst har det ett värde.

Corsi kom till efter att en anonym bloggare som kallar sig Vic Ferrari, efter en av komikern Andy Kaufmans karaktärer, hörde Buffalo Sabres dåvarande general manager, Darcy Regier prata om att mäta och analysera skottförsök i en radiointervju. Han inspirerades och skapade sin nya statistik och tänkte först döpa den efter Regier. Men han tyckte inte att det lät bra, så till slut gick han in på Buffalo Sabres hemsida och kollade på bilder på deras ledarstab. Han såg en bild på Sabres målvaktstränare Jim Corsi och valde namnet Corsi, helt på måfå. Föga visste han då, att det var just Jim Corsi som hade börjat arbetet med att mäta och analysera skottförsök i syfte att förbättra sina målvaktsadepter. Ett otroligt sammanträffande!

Vad statistiken försöker göra är att beskriva puckinnehav i fem mot fem-spel genom att mäta alla skottförsök för och alla skottförsök emot ett lag. Ett skottförsök innefattar skott på mål, missade skott och blockerade skott. Om ett lag har fler skottförsök för än emot så har de högre Corsi, och därmed högre puckinnehav, vilket i sin tur tyder på att de styr matchen. För att mäta statistiken för enskilda spelare används lagets Corsi när den enskilde spelaren är på isen.

Vad kan vi lära oss av Corsi och annan avancerad statistik? För att illustrera ska vi ta en titt på två spelare, Matthew Tkachuk och Evgeni Malkin.

Matthew Tkachuk har spelat tolv matcher den här säsongen. Han har gjort tre mål och tre assist och har ett plus-minus på +3. Evgeni Malkin har spelat fjorton matcher och har gjort sju mål och sju assist. Han har ett plus-minus på 0. Baserat på den statistiken säger vi att Evgeni Malkin har haft en bättre säsongsstart än Matt Tkachuk.

Men så tittar vi på deras underliggande siffror. Malkin har ett Corsi på under 50%, alltså har hans lag, med honom på isen, färre skottförsök för än emot. Dessutom har Malkin startat nästan 75% av sina byten i offensiv zon. Jämför detta med Matt Tkachuk, som har ett Corsi på nästan 59% och har startat över 75% av sina byten i defensiv zon, så får vi en annan bild av spelarna och förstår innebörden av dessa underliggande siffror.

Att använda Corsi för att analysera spelare har fått en del kritik, och rent krasst är det svårt att dra några slutsatser av enbart Corsi, eftersom den kan påverkas av andra faktorer som exempelvis hur bra med- eller motspelare spelaren har, eller hur riskfyllt tränaren sagt åt spelare att spela. Men tillsammans med annan statistik som ger lite mer kött på benen, exempelvis offensiva kontra defensiva zonstarter, är Corsi mer användbart och bidrar till mer sannolik statistik.

PDO är en annan intressant statistik, som mäter “slump”, eller “tur”. Den mäts genom att jämföra lagets skottprocent (mål/skott på mål) och lagets räddningsprocent (också mål/skott på mål) i fem mot fem-spel. Med hela ligan som måttstock kommer räddningsprocenten och skottprocenten tillsammans automatiskt bli 100%, och därmed är ligans snitt-PDO 100. Exempelvis så har årets “turligaste” lag hittills, Chicago Blackhawks, en PDO på 106,2, medan de med mest “otur”, Colorado Avalanche, har 95,4.

Slutsatserna som kan dras av PDO är främst att se om lag, eller spelare är heta eller inte. Om ett lag eller en spelare har ett PDO på 105 efter 10 matcher, kommer det sannolikt vara närmare 100 efter 20 matcher, och tvärtom om ett lag har en PDO på 95, så kommer den närma sig 100 ju längre tid som går.

Malkin och Tkachuk då? Malkin har en PDO på drygt 103,3, och Tkachuk har en PDO på 101,2.

Anaheim Ducks är i Columbus för att möta Blue Jackets under natten mellan onsdag och torsdag, svensk tid. En efterlängtad Hampus Lindholm har äntligen anslutit till truppen efter långa, utdragna kontraktsförhandlingar, där många menade att han sålde sig för billigt i förhållande till sitt marknadsvärde. Om han spelar i natt, efter en lång flygning från Sverige, återstår att se. Men Lindholm påstår sig vara redo, och det verkar som att han får som han vill.

– Det slutgiltiga beslut är upp till honom själv, sa tränaren Randy Carlyle till NHL.com.

Precis innan den nuvarande säsongen skulle starta stod flera lags viktiga pjäser utan kontrakt, men som så kallade “restricted free agents” (RFA) Det innebär att deras tidigare lag fortfarande har rättigheterna till spelarna, men att de ännu inte kommit överens. En RFA är en kontraktslös spelare som är under 27 år, eller har spelat under sju säsonger i ligan. Spelare som passade in på denna beskrivning var, utöver Hampus Lindholm, exempelvis Johnny Gaudreau, Nikita Kucherov, Rasmus Ristolainen och Jacob Trouba. Gaudreau, Kucherov och Ristolainen skrev alla på kontrakt innan säsongen startade, men för Trouba, likt Lindholm, drog förhandlingarna ut på tiden.

Kontraktsförhandlingar i NHL är ofta svåra, och spelare och deras agenter brukar peka på de villkor som spelare av samma typ och roll i andra lag har. För Trouba och Lindholm, båda unga skickliga backar fanns några prejudicerande fall, exempelvis Aaron Ekblads åttaårskontrakt med 7,5 miljoner dollar om året eller Seth Jones sexårskontrakt för 5,4 miljoner dollar. Ristolainen skrev ett likadant som Jones.

För Trouba, som skrev på sitt nya kontrakt för bara två dagar sedan, blev det ett tvåårskontrakt värt 3 miljoner dollar om året. En så kallad “bridge deal”, där lagen kommer överens om att skriva ett kortare kontrakt för lite mindre pengar, vilket kan innebära både för- och nackdelar. Jets får en spelare som närmar sig sin “prime” för en billigare peng i två säsonger, och kan låta honom gå utan större skada om han floppar. Trouba, å andra sidan, har chansen att visa sina kvaliteter och få ett långtidskontrakt värt bra mycket mer än han hade chansen att få just nu.

I Hampus Lindholms fall var det många som pekade på att han åtminstone skulle få kontrakt i linje med Jones och Ristolainen, om inte mer. Han har inte gjort lika många poäng, men hans underliggande siffror, positionsspel och hur han förbättrar sina lagkamrater tyder på att han är en viktigare spelare för sitt lag. Till slut landade kontraktet på sex år och 5,25 miljoner dollar. Men det viktiga för Hampus var att stanna kvar i ett lag som han anser har en bra chans att vinna Stanley Cup.

– Det är klart att jag hade kunnat få mer om jag varit någon annanstans, men jag är nöjd med att få leva och spela där jag trivs bra, sa han till viasatsport.se.

Just i fallet Ducks och Lindholm drog förhandlingarna ut på tiden på grund av Ducks lönetakssituation. De hade helt enkelt inte råd att kontraktera honom, utan att göra utrymme under lönetaket. Det pratades exempelvis om att byta bort Cam Fowler. Istället placerades Simon Despres, med återkommande problem med hjärnskakningar, på long time injury reserve, vilket innebar att Ducks hade råd att ta tillbaka Lindholm. Om Despres kommer tillbaka under den här säsongen kommer Ducks stå inför en del svåra beslut.

Den intressanta diskussionen kring spelare som är RFA, har under åren varit den om så kallade “offer sheets”. När en spelare är RFA har alla andra lag i ligan chansen att erbjuda den spelaren ett kontrakt i utbyte mot draftval till spelarens tidigare klubb. För att få behålla spelaren måste den tidigare klubben då matcha erbjudandet. Denna företeelse har nästan försvunnit ur ligan och den senaste som bytte klubb som följd av detta var Dustin Penner, som bytte från Ducks till Oilers år 2007. Senare har spelare som Shea Weber och Ryan O’Reilly skrivit på offer sheets, men de har matchats av deras tidigare klubbar. Frågan är, varför är det så sällsynt med offer sheets, när det uppenbart är ett sätt att röra om lite i grytan och störa sina konkurrenter? Exempelvis så kunde en klubb erbjudit Hampus Lindholm ett offer sheet och tvingat Ducks att göra rockader de uppenbarligen inte var bekväma med, till exempel att byta bort Cam Fowler.

Det talas om att det är ett sorts “gentlemen's agreement”, vilket alltså innebär att om ni inte stör oss med offer sheets, så gör vi inte det med er. TSN-reportern Pierre LeBrun berättade till exempel att en General Manager i NHL sa till honom att om någon ger min spelare ett offer sheet, så gör jag samma med hans spelare tio år framöver. LeBrun var noga med att påpeka att personen sa det som ett skämt, men frågan är om det ligger något i det? Hur som helst så är det tråkigt att en sådan strategisk del av arbetet i NHL inte utnyttjas mer, om inte annat än för att skapa roliga scenarier för oss fans.