Del 1:

1. Martin Lundberg - Växjö (34 år)

Martin Lundberg är en udda fågel i detta sällskap, som enda 90-talist. Han har 17 säsonger med SHL-spel, och 5 SM-guld. Då är man rutinerad trots att man är född på nittiotalet.

****

2. Markus Eriksson - Skellefteå AIK (38 år)

Markus Eriksson visar att ålder bara är en siffra, och skriver sitt första SHL-kontrakt som 38 åring. Detta blir ett intressant elddop för denna poängstarka forward som går från Hockeyallsvenskan till SHL, och dessutom till de regerande svenska mästarna Skellefteå AIK. På sämre vis kan man avrunda sin elitkarriär på ålderns höst.

***

3. Per Åslund - Färjestad (37 år)

Per Åslund har haft ynnesten att få spela för sin klubb i hjärtat en hel seniorkarriär, med undantag för en säsong i Tyskland. Annars har han varit Färjestad trogen. Med klubben har han vunnit 3-SM guld. Med ett utgående kontrakt kan detta vara det sista vi ser av Per Åslund, som nog kan räkna med att få sitt tröja hissad upp i taket den dagen karriären är över.

****

4. Linus Omark - Luleå (37 år)

Linus Omark är 37 år gammal, men fortfarande drivs han av att sätta pricken över i:et på sin karriär. Det saknas en guldmedalj med Luleå i samlingen, och det är vad som driver honom vidare. Med ett utgående kontrakt vet man aldrig om detta blir den sista säsongen i karriären för Övertorneås största bidrag till hockeyvärlden.

***

5. Nicklas Lasu - Frölunda (35 år)

Nicklas Lasu är 35 år gammal och ett ånglok som tuffar på i Frölunda. I Frölundas har funnits de sexton senaste säsongerna. I klubben har han vunnit guld i J-20, CHL och SM-slutspelet. Och han är fortfarande en spelare som håller hög klass, och bidrar med ledarskap och poäng i minst två säsonger till innan en fantastisk karriär kanske är över.

Silly season är i full gång för de svenska klubbarna. Dessa fem målvakter med utgående kontrakt har anknytning till Sverige, och går en oviss framtid till mötes? Sportbloggare har synat fem målvakter som kan spela i SHL igen.

*****

1, Joni Ortio

Joni Ortio har inte kommit upp i sin högsta nivå I HV71, och klubben har meddelat att han inte spelar i HV71 den kommande säsong. Var han ska ta vägen är oklart. Han är bara 33 år och det är ingen ålder för en målvakt. Erbjudanden lär komma från många klubbar i Europa - frågan är om ett nytt utlandsäventyr väntar eller om Joni väljer att vända hem till Finland.

***

2, Strauss Mann

Strauss Mann gjorde en kanonsäsong i Skellefteå säsongen 2021-2022. Men efter två tyngre säsonger i Nordamerika är framtiden oviss för Strauss som inte nosat på NHL-spel under sina två säsonger i San Joses farmarlag i AHL/ECHL. En återkomst till Europa och SHL kanske skulle vara en bättre väg än spel i ECHL.

***

3, Oskar Dansk

Oskar Dansk har spelat två säsonger i AHL utan att få chansen i NHL. Han är en målvakt som säkert är intressant både för klubbar i Nordamerika och hemma i Sverige. Han är bara 30-år gammal och har gott om rutin för att kunna gå som förstamålvakt i ett topplag i någon Europeisk klubb.

***

4, Johan Gustafsson

Johan Gustafsson är bara 32 år men har fyllt sitt bagage till max med mästerskapssegrar och värdefull rutin. Karriären har nått sin topp, men en frisk och skadefri Johan borde vara intressant för många klubbar i Europa som behöver en andramålvakt med rutin och vinnarskalle.

5, Felix Sandström

Felix Sandström har tillbringar tiden i Nordamerika i limbo mellan NHL och AHL. Och denna säsong var inte en av de starkare i hans karriär så långt. Därmed blir frågan om Felix väljer att pröva lyckan på nytt, eller blickar han mot Europa? Vid en ålder av 27 år så står fortfarande många dörrar öppna för Felix, frågan är bara vilken han anser är den rätta för nästa säsong?

1. Lasse Lehtinen (MoDo)

Lasse Lehtinen var precis den spelare som MoDo behövde längst bak. Hans magnifika säsong var en starkt bidragande anledning till att nykomlingarna kunde klara sig kvar i SHL med god marginal. Lasse spelade flest matcher av alla målvakter, och gjorde näst flest räddningar av samtliga målvakter - därför kvitterar Lasse ut högsta betyg.

***

2. Maxime Lagacé (Färjestad)

Maxime Lagacé var stabil från start till mål, och gick god konkurrens om förstaspaden i Färjestad. Grundserien var toppklass, men den enda slutspelsmatchen han spelade kan vi glömma i sammanhanget. Detta är en nyckelspelare inför nästa säsong, som är i guldåldern för en målvakt.

***

3. Emil Larmi (Växjö)

Emil Larmi gjorde en till stabil säsong, särskilt i grundserien där han höll fyra nollor och var en bit över 90-procent i räddningar. Och han drog ett sort lass med mycket speltid. Slutspelet vill nog både han och Växjö glömma, men totalt sett en tillräckligt bra säsong för att ta plats på denna lista - och i det finska VM-laget.

***

4. Jonas Arntzen (Örebro)

Jonas Arntzen var bra i grundserien och lysande i slutspelet. Den norska stormålvakten kan kvittera ut ett väl godkänt för sin grundsäsong - och man förstår varför Örebro valt att knyta fast honom för ytterligare tre år mitt under säsongen.

***

5. Frans Tuohimaa (Frölunda)

Frans Tuohimaa var den bästa andramålvakten i serien, när han väl fick chansen spelade han bra. Nästa säsong kommer han spela i Södertälje i HockeyAllsvenskan, och kan mycket väl vara ligans bästa målvakt på förhand. Södertälje har fått en målvakt i både rätt ålder och med rätt erfarenhet.

1. Bobby Nardella (HV71)

Bobby Nardella gjorde 29 poäng från sin backplats i HV71, som var ett av ligans sämre lag. Och han fick bara -5 plus-minusstatistiken. Det är riktigt starka siffror för en back som bara gjort en säsong tidigare på liten rink i Europa. Han är står nu utan kontrakt inför nästa säsong, gissningsvis står många klubbar i Europa i ett budkrig om vem som ska få Bobbys tjänster nästa säsong.

****

2. Keegan Lowe (Växjö)

Växjös storvuxne nordamerikan stod återigen för ett stabilt jobb i båda ändarna av banan. Han blev trea i SHL:s plus-minusliga, och gjorde 12 poäng på 46 matcher i Växjös tröja. Även nästa år återfinns han i Växjö som assisterande lagkapten och en bärande spelare.

****

3. Osakri Laaksonen (Luleå)

Luleås Osakri Laaksonen gjorde en stark säsong i Luleå med sina 29 poäng, och han var inne på fler mål framåt än bakåt under säsongen. Den right-fattade backen kommer att göra stor nytta i Luleå även under den kommande säsongen.

****

4. Michael Kapla (Rögle)

Michael Kaplas flyttade från Skellefteå till Rögle - och gjorde succé. Han gjorde flest poäng av samtliga backar i laget, och var den back som var inne på flest mål offensivt. Till kommande säsong kommer han återigen att spela i Rögle. Och det blir spännande att se hur laget och Michael går vidare från denna säsong med höga berg och djupa dalar.

****

5. Axel Rindell (Timrå IK)

Axel RIndell har gjorde sin första fulla SHL-säsong, och satte starkt avtryck i Timrå. Där gjorde han 25 poäng på 50 matcher. Den finländske backen återfinns även i SHL till kommande säsong, eftersom att Leksand har skrivit fast honom på ett tvåårskontrakt.

1. Ty Rattie (Linköping)

Ty Ratties 47 poäng på 52 matcher gav en förstaplats i importernas poängliga och en andraplats i SHL:s totala poängliga. Rattie var den starkast bidragande faktorn till Linköpings starka säsong, och visade varför Linköping har en importspelare som kan dem långt under de kommande två säsongerna han har har kontrakt med klubben.

2. David Tomasek (Färjestad)

David Tomasek vann poängligan i Färjestad med 45 poäng på 52 matcher. Nu spelar han hockey-VM med Tjeckien på hemmaplan. Och där har han ögonen på sig från NHL-klubbar, så det är lite osäkert om han kommer tillbaka till Karlstad nästa säsong.

***

3. Janne Kuokkanen (Malmö)

Janne Kuokkanens 44 poäng på 43 matcher gav ett poängsnitt som skulle gett honom segern i poängligan om han spelat 52 matcher i Malmö. Var han återfinns nästa år är oklart, räkna med att många storklubbar i Europa är intresserade av den finländske stjärnforwardens underskrift.

***

4. Lauri Pajuniemi (Malmö)

Lauri Pajuniemi är en till en importspelare som lyckades i Malmö. Med 35 poäng på 43 matcher bidrog han starkt till att Malmö höll sig på säker mark i tabellen efter 52 omgångar. Dock verkar han inte spela i Malmö nästa år. Intresse för honom kan finnas på båda sidor av Atlanten.

***

5. Kalle Kossila (Växjö)

Kalle Kossila gjorde en stark säsong i Växjö med 34 poäng på 40 matcher. Men det blev ingen succe i slutspelet detta år, och nu kommer det finländska finsnidaren att återfinnas i Bern nästa säsong.

-----------------

Rankningen 6-10

6. Peter Cehlarik (Leksand)

39 poäng på 52 matcher - och SHL:s bästa plus-minusstatistik. Ytterligare en kanonsäsong av denna slovak som återfinns i Leksand även under de två kommande säsongerna. Med tanke på att han är under 30 år finns även här mer att ge på hög nivå.

****

7. Marek Hrivik (Leksand)

Marek Hrivik gjorde 26 poäng, och slutade på + 27 i +/- statistiken, och visade varför han är en av seriens bästa tvåvägspelare. Trots det känns det som att den storvuxen slovaken har mer att ge sina kommande två år i Leksand.

***

8. Dylan Sikura (Skellefteå)

Dylan Sikura var osynlig under hösten, men kom igång när det blev mörkt och kallt i Skellefteå. Pigga ben, mjuka händer och gott spelsinne la grunden för en stark säsong - som trots allt var hans första i SHL - som slutade med SM-guld.

***

9. Max Veronneau (Leksand)

***

Max Veronneau var återigen en levererande importspelare i Leksand. Han gjorde 36 poäng på 50 matcher, och var en del av den import-trio som levererade stort i Leksand under denna säsong. Men han var trots det en bit från noteringen på 60 poäng från 2021/2022-säsongen.

***

10. Patrick Russell (Linköping)

Patrick Russell var en stark bidragen orsak till att Linköping tog sig till kvartsfinal denna säsong. Med sina 33 poäng på 49 matcher var den right-fattade backen dansken en murbräcka i den import-präglade offensiven, som bar laget genom grundserien

Plats: 1-5
-----------

1. Axel-Sandin Pellikka (Skellefteå)

Axel-Sandin Pellikka återfinns mest troligt i Skellefteå även nästa säsong enligt Erik Forssell, och de röster som hörs från Detroit organisation. Vi bör räkna med att hans utveckling kan ta fart ytterligare ett snäpp som sistaårsjunior, med några kilo till innanför västen - och lite mer rutin. Grabben har alla verktyg för att göra många spektakulär saker de kommande femton åren.

****

2. Michael Brandsegg-Nygård (Skellefteå)

Michael Brandsegg-Nygård går in som sistaårsjunior i SHL. Förväntningarna på honom är stora, men detta är ett spelare som kommer att tas tidigt i sommarens draft, och han spelar redan spelar senior-VM med gott betyg. För Skellefteå är detta ett jättekap, och en spelare som man säkert kan utveckla mycket till en relativt billig lön.

****

3. Otto Stenberg (Malmö)

Otto Stenberg har öst in poäng på alla juniornivåer - inklusive det senaste junior VM:et. Förra årets säsong blev lite skadedrabbad - och i SHL lyfte det riktigt aldrig poängmässigt i Frölundas tröja. Håller hans sig skadefri blir detta en spelare som kan explodera och göra stor nytta i Malmö, dit han är utlånad kommande säsong.

****

4. Luka Radivojevic (Örebro)

Luka Radivojevic är född 2007 (!!) och spelade förra säsongen junior-VM med Slovakien, med spelarna som kunde vara tre år äldre än honom. Han är en liten men spelskicklig back som redan noterats för sex SHL-matcher för Örebro. Han går en mycket spännande framtid till mötes i Örebro, där han gjort en snabb resa från U16-laget till SHL-laget.

5. Oscar Fisker Mølgaard (HV71)

Oscar Fisker Mølgaard kommer att göra sin tredje raka SHL-säsong. Förra året var han en av HV71:s bästa spelare. Det finns ingen anledning att tro att han kommer att göra denna säsong till något sämre. Med sin seniorrutin och sin potential förväntas han trots sin ålder vara en ledande spelare i HV71 kommande säsong.

(Se plats 6-10)

Plats: 6-10
-----------

6. Theo Lindstein (Brynäs)

Theo Lindstein var ruggigt bra under det senaste junior-VM:et. Nu får han sin stora chans i SHL, där han redan spelade för två år sedan. Brynäs får stor användning av denna backklippa som trots sin blyg ålder delvis spelat seniorhockey i tre år.

****

7. Isac Hedqvist (Luleå)

Isac Hedqvist har spelat bra i juniorlandslag, och J-20 serien. Men det stora SHL-genombrottet väntar han på i Luleås tröja. Det kan mycket väl komma nästa år, då han även är en man för junior-VM.

****

8. Oskar Vuollet (Skellefteå AIK)

Oskar Vuollet var poängkung i J-20, han tog SM-guld med J-20 och SHL-laget. Efter en sådan drömsäsong fick han a-lagskontrakt, och nu blir han en mycket spännande spelare att följa. Plus i kanten för att det är en egen produkt som är en poängforward.

****

9. Lucas Pettersson (MoDo)

Lucas Pettersson är nyss fyllda 18 år men är en stortalang som säkert kan gå i en av de första rundorna i sommarens draft. MoDo kan mycket väl få honom att blomma ut nästa säsong om de hittar ett lugn i sitt spel och ger Lucas mer förtroende.

10. Noah Dower-Nilsson (Frölunda)

Noah Dower-Nilsson hade ett tungt fjolår med mycket skador, men det finns en talang redo att explodera. Räkna med att han och Frölunda kommer ruggigt revanschsugna till säsongen.

Som följande använde SHL-klubbarna sig av egna juniorspelare under säsongen:

--------------------------------------

Totalt spelade 89 juniorer i SHL denna säsong med en registrerad speltid. Av dessa var 84 utespelare och 5 av dem målvakter. Hur mycket lagen använde sig av juniorer varierade väldigt mycket. Spannet låg mellan 1-9 spelare.

-----------------

Topp tre

1-2. Skellefteå och Malmö: 9 spelare

(8 utspelare - 1 målvakt)

3. Luleå 8 spelare

(8 utespelare)

-----------------

Botten tre

1. MoDo: 1 spelare

(1 utespelare)

2. Timrå: 3 spelare

(3 utespelare)

3. Frölunda: 5 spelare

(5 utespelare)

1. Jonathan Pudas (+4 år)

Jonathan Pudas är kapten och kulturbärare, och SM-guldvinnare. Då passade han på att krita på en förlängning av sitt kontrakt med ytterligare fyra säsonger till - och ser att bli Skellefteå trogen resten av karriären.

*****

2. Martin Lundberg (+1 år)

Martin Lundberg är en ålderman i SHL, trots sin blygsamma ålder. Sjutton SHL-säsonger, och 13 slutspel. Och totalt 5 SM-guld - är svindlande siffror. Nu blir det ett minst ett år till i Växjö för veteranen.

*****

3. Brian Cooper (+2 år)

Brian Cooper trivs bra i Småland, tydligen så bra att han ville stanna två år till. Och få revansch för den misslyckade fjolårssäsongen där säsongen tog slut redan i semifinalen.

*****

4. Dylan McLaughlin (+2 år)

Dylan McLaughlin var bra i grundserien, men svagare i slutspelet. Nu väntar minst två år till när han förväntas vara en bärande spelare i Växjö, som sin vana trogen satsar på stort på importspelare.

*****

5. Oscar Vuolett (+2 år)

Oscar Vuolett var dominant i J-20 som vann SM-guld, det gav honom chansen att spela i A-laget. Där återfinns han från start nästa år - och kommer blir otroligt spännande att följa denna målspottare.

Målvakt: Linus Söderström - Skellefteå AIK

Linus Söderström kom in i säsongen med en tagg kvar i kroppen. Den satt kvar efter det att Emil Larmi sopade banan med honom i fjolårets finalserie. Men detta år var Linus tur att vara som bäst när det gäller, och blev den enskilt största anledningen till att Skellefteå AIK kunde vinna SM-guldet.

*****

Back: Elias Salomonsson - Skellefteå AIK

Elias Salomonsson klev fram som en bärande utespelare, trots sin ringa ålder. Och gjorde ett storstilat slutspel rakt igenom - såväl offensivt som defensivt. Nu fick han kröna sin (första) tid i Skellefteå AIK med ett SM-guld, och nästa säsong återser vi honom i Winnipeg, som Skellefteås nästa NHL-export.

Back: Arvid Lundberg - Skellefteå AIK

Jere Innala - Frölunda HC

Jere Innala vann både skytteligan och poängligan i slutspelet, det säger det mesta om hans slutspel. Att Frölunda pressade Skellefteå i sju matcher var till största del Jeres förtjänst. Och där blir han livsfarlig nästa säsong.

Rodrigo Abols - Rögle BK

Rodrigo Abols hade en svag grundserie. Men precis som hela Rögle gjorde han ett urstarkt slutspel. Rodrigo slutade tvåa i poängligan, och kunde lätta ett stort ok från både sitt och lagets axlar. Och fann något att bygga vidare inför nästa säsong.

Andreas Johnson - Skellefteå AIK

Andreas Johnsson kom in under säsongen och gav laget ytterligare en vinnarskalle. I slutspelet mäktade han med att göra fem mål, fyra av dem blev matchvinnande - och fick vinna ett nytt SM-guld, och denna gång med sin bror (!!)

• Pär Lindholm

5 SM-silver, 2 JSM-silver, Pär Lindholm hade inte vunnit något innan slutsignalen gick i Skellefteå. Men denna gång fick Pär sluta som vinnare. Som lagkapten och ledande spelare.

***

• Jonathan Pudas

3 SM-silver, och flera individuella utmärkelser. Men kronan på verket har saknats för Pudas. Som äntligen fick vinna – och förpassa silvret till byrålådorna. Och guldhjälmen till bokhyllan.

***

• Linus Lindström

2 SM-silver, 1 JSM-silver, 2 JVM-silver, Linus Lindström har varit med länge, men inte vunnit något sedan TV-pucken. Men nu var det mycket tack vare Linus som Skellefteå kan möta sommaren med guldglans.

• Gustaf Lindvall

2 SM-silver, 1 JSM-silver, och en rad fina utmärkelser. Men Lindvall har aldrig fått vinna någon SM-guldmedalj. Men nu skrev Lindvall in sig i historien – som hemmasonen med en guldhjälm.

Skellefteå tog guldet hem till Guldstaden

I år är det hundra år sedan man fann guldfyndigheter vid Fågelmyran utanför Boliden. Det blev startskottet på en utveckling som satt sin prägel på en hel bygd, som blev en stor stad, som växte samman med en hockeyförening - som vi känner som Skellefteå AIK.

Vad kunde då vara mer passande än att cirkeln slöts. Skellefteå AIK tog guldet hem till Västerbotten - och satte guldyra i en hel stad på nytt; genom att vinna guldet på sin egen hemmaplan för första gången i historien.

Som bäst när det gällde som mest

Guldet vann Skellefteå tacka vare förmågan det genom att vara som bäst i avgörandets stunder. Mot såväl Linköping, Frölunda och Rögle var man aldrig så överlägsna som när de vann gulden 2013 och 2014. Då var det individuell skicklighet över fyra femmor då - men nu så var det mer av en kollektiv beslutsamhet.

Ett dödat slutspelsspöke

Skellefteå hade inte vunnit en slutspelsmatch på hemmaplan på nästan tio år när slutspelet började. Men nu visade man att historien inte behöver upprepa sig. Och slog mer ur ett smärre underläge än smärre överläge.

Att förhandsrösterna pekade på Färjestad, Växjö, Rögle. Det gav Skellefteå andrum . Och fogade samman en grupp; som sattes på flera svåra prov - och klarade dem alla.

Vägran att förlora igen

Egenfostrade spelare som Jonathan Pudas, Pär Lindholm, Linus Lindström hade alla metaller i byrålådan förutom den ädlaste. Och det var kanske viljan att inte förlora en gång till som blev det till styrkan att vägra förlora en gång till.

Ibland vinner laget som varit överlägsna - men i år vann laget som övertygade sig själv, och andra att vara som bäst när det gäller - och det var guld värt.

Skellefteå AIK har kopplat greppet om finalen - en vinst ikväll kommer att ge laget chansen att avgöra på hemmaplan på måndag. Men tas för givet - och det kommer att säkert bli en match med tighta marginaler. Här är de små skillnaderna som kan fälla ett stort avgörande.

****

1. Tekningarna i Skellefteås zon - livsviktiga

Skellefteå har vunnit 50 procent av tekningarna i offensiv zon, men bara 25 procent av tekningarna i defensiv zon. Den dåliga statistiken i Skellefteås zon kan bli till Rögles spjutspets - eller Skellefteås fall.

2. Spelet framför mål - måste vara hundraprocentigt

När Skellefteå släppte in 2-2 i match tre var det Oskar Nilsson som var svag framför eget mål. Nu vann Skellefteå ändå, men sådana moment måste vinnas i längden - oavsett vilket lag vi pratar om.

3. Onödiga utvisningar - har inget av lagen råd med

Skellefteå har en säsong med mycket utvisningar i bagaget, som även renderat i avstängningar. Joel Lundqvist trodde att det kan förklaras av den höga fart Skellefteå vill spela med - som krymper marginalerna i mellan det forcerande och det fula. Samma sak gäller för Rögle - som tagit utvisningar för sex man på bana.

4. Hålla hjärtat kallt - men huvudet varmt

Situationen mellan Jonathan Pudas och Daniel Zaar har vevats i media. Det är på gränsen. Men efterspelet har framförallt Skellefteå valt att spä på i media. Om det är medvetet eller av stundens hetta? Kanske både och. Men det lag som vill vinna måste hålla känslorna på rätt nivå.

5. Prestationen första 10 minuterna - kan bli matchavgörande

Rögle kommer säkert att komma ut framåtlutade - och sugna på ta initiativet. Det lag som klarar av de 10 första minuterna kan mycket väl. Allt kan mycket väl avgöras i längden på vad som sker alldeles till en början.

Elias Salomonsson spelar SM-final på nytt med Skellefteå. Efter 60 minuter spelade klev han av som vinnare. Och gav sin syn på händelserna till Sportbloggare.com och övriga medier på plats i Skellefteå Kraft Arenas katakomber.

Hur ser du på matchen?

- Skönt att vara igång direkt på. Men jag tycker det är två dåliga perioder vi gör. Men i tredje steppar vi upp i spelet. Och får även göra mål.

Var det jobbigt eller skönt att det är så tätt inpå den sista semifinalen?

- Det var skönt att kliva på igen direkt, nu är man som inne i det.

Skellefteå tog tag i taktpinne i tredje perioden och såg till att hålla Rögle utanför målet på betryggande avstånd. Med en nolla i kolumnen var Elias nöjd med defensiven.

- Från tredje perioden och sen från målet tycker jag att vi spelar grymt bra defensivt

Elias ser ut att trivas i det fysiska spelet, vilket han inte var sen att hålla med om.

-Jag gillar när det blir mycket fysisk spel, när man kan få smälla på lite.

Men Elias hade kunnat bli syndabock, två gånger om passade han bakåt utan att det fanns en målvakt där - eftersom Rögle hade en avvaktande utvisning.

-Ja, det var ett hjärnsläpp...jag höll på göra det två gånger om. Nu känns det som en kul grej - men det var tur att den inte gick in.

Vad säger du om slutet på matchen?

- Riktigt skönt att vi fick göra mål till slut, det var skönt att se den gå in. Det var bra timing på målet.

1. Skellefteå backbesättning präglades av ringrostighet

Skellefteå kom till spel utan Axel-Sandin Pellikka och Måns Forsfjäll. Samtidigt som Oskar Nilsson helt klart såg hämmad ut. Konskevenen blev att Skellefteå fick spela med en trött Oskar Nilsson, och två ringrostiga backar - Anton Olsson och Tim Barkemo. Det syntes att Skellefteås backar fick slita hårt, men förtjänstfullt matchen igenom.

2. Skellefteå djärva drag - blixitinkallade Oskar Vuollet

Skellefteå kom till spel utan Rikard Hugg. Då valde Skellefteå att satsa på Oskar Vuolett - som dominerar i det vinnande J-20 laget. Han fick åka hem från juniorlandslaget samling och spela SM-final istället. Oskar var en injektion och visade sin stora potential.

3. Everbergs skridskomiss får Sanny att skaka på huvudet

Dennis Everbergs skridsko gick sönder i andra perioden. Men något reservpar fanns inte med i packningen - något som fick Sanny Lindström att skaka på huvudet, eftersom det borde vara en självklarhet att packa minst två par på en bortaturné.

4. Linus Lindströms mål frälste hemmalaget - och toppar listan

Linus Lindström tog det sista ordet denna afton, och visade återigen vilka kvalitéer han har i alla delar av spelet. Linus har förtjänstfullt tagit en roll framför mål- där han ger och tar stryk, men gör viktiga mål- som det enda målet i denna finalmatch.

1. Linus Söderström - Lars Johansson

Vinnaren av målvaktsmatchen kommer med största sannolikhet vinna matchen. Ska Skellefteå vinna måste Linus Söderström spela nära sin högstanivå - och få bättre hjälp av sitt försvar. Lars och Linus är jämbördiga - men Lars har varit snäppet bättre de senaste två matcherna. Nu finns ingen tid för en plattmatch från någon av dem.

****

2. Andreas Falk - Anders Burström

Nollåttan Andreas och norrbottningen Anders har båda en friare roll i båset. Båda behöver se till att lagen matchar sina spelare effektivt, och se var motståndarna är som sårbarast för kvällen. Vem av de två kan finna den lilla detaljen som kan göra den lilla skillnaden som avgör matchen?

****

3. Petter Granberg - Christian Folin

Två urstarka fyrtorn -som drar ett stort lass i det defensiva jobbet. I rollen som laget sheriff. Men det krävs att de håller sig på rätt sida av det tillåtnas gräns. Inget av lagen har råd att sitta i utvisningsbåset mer än vad nöden kräver denna afton.

****

4. Nicklas Lasu - Pär Lindholm

Två SHL-veteraner som jobbar hårt, och har stort klubbhjärta. Tillsammans har de över 1000 SHL-matcher. Båda har plats i en 3-4 kedja, men är inte mindre betydelsefulla för det. Den av de två som gör sitt jobb i det tysta bäst - kommer att ge sitt lag chansen ikväll.

****

5. Dylan Sikura - Jere Innala

Två av SHL:s främsta importer denna säsong. Och framträdande spelare i i slutspelet. Båda är näsa för att göra poäng - och verkar besitta en outtröttlig skridskoåkning. Den som är bäst av de två kan mycket väl vinna serien åt sitt lag - och få spela en final.

1. Robert Ohlsson - Roger Rönnberg

Sist var Robert Ohlsson ruggigt besviken på sig själv, eftersom han inte lyckats få laget att komma ut med rätt fokus och attityd. Mer nöjd var Roger Rönnberg, som säger att hans lag växer in i serien för varje match. Den av Robert och Roger som lyckats få sitt lag att vara redo från start på rätt sätt kan få det lilla försprånget ikväll, som kan göra hela skillnaden efter 60 minuter.

*****

2. Linus Söderström - Lars Johansson

Sett över fem matcher har ingen av lagens målvakter presterat mer än godkänt. Den målvakt som lyckas höja nivån trots att det är match sex kommer att ge sitt lag en stor fördel. En bra målvakt är halva laget, inte minst kan dom vara tungan på vågen i jämna matchserier.

*****

3. Elias Salomonsson - Henrik Tömmernes

I Jonathan Pudas skugga har Elias klivit fram ordentligt som Skellefteås backetta. Hans motsvarighet i Frölunda är Tömmernes. Ett stort ansvar vilar på båda dessa backar, den som orkar gör sitt jobb i båda ändarna av banan i varje byte - kan bli en avgörande faktor som tippar över oddsen till sitt lags fördel.

*****

4. Oscar Lindberg - Mikael Ruohomaa

Förra matchen var Oscar Lindberg helt under isen. Ska Skellefteå vinna ikväll vill det till att han gör en bättre match än Frölundas finska stjärncenter. Om stjärnorna inte presterar vinner man inga guld. En match kan man vara dålig - men fler än så har inget lag råd med när lagen är så jämna som Skellefteå och Frölunda är just nu.

*****

5. Rikard Hugg - Malte Strömwall

Malte och Rikard är offensiva spelare som levererat i slutspelet, med 8 poäng vardera. Med sin fart kan båda spelarna jobba till sig chanser helt på egen hand. Den som vågar mest - och gör det bäst denna afton kan sätta spiken i kistan för en ny seger.

Sportbloggare.com har tittat närmare på fem spelare som stod för fina prestationer under årets 15:e vecka.

…..…..…..…..…..…..…..…..…..…..

Målvakt: Cristoffer Rifalk (Rögle)

Cristoffer Rifalk står kvar i målet.. Han har bäst räddningsprocent, bäst snitt för minst antal insläppta mål/match. Med 10 vinster på 10 matcher har grundlagt årets skräll i slutspelet - och en plats i finalen. Där hans målvaktsspel gör att Rögle kan vinna, oavsett motståndare.

****

Backar: Arvid Lundberg - Henrik Tömmernes

Arvid Lundberg (Skellefteå)

Arvid Lundberg har verkligen visat sig vara den laglojala spelaren som kan bidra i två ändar av banan. Han spelar mycket och han spelar bra. Han bäst plus-minusstatistik. Och flest gjorda poäng. Vinner Skellefteå kommer Arvid att vara spelaren alla hyllar i det tysta.

****

Henrik Tömmernes (Frölunda)

Henrik Tömmernes drar ett stort loss i Frölunda, som deras backetta. Han spelar i alla spelarformer. Och fick stora lovord av Roger Rönnberg som en spelare som sätter tävlingsnivån och en mental inställning av att aldrig vika ner sig. Henrik har höga krav på sig - men leder sitt lag på isen med handling.

…..…..…..…..…..…..…..…..…..…..…..…..…..…..…..

Forwards:

Linus Lindström - Rodrigo Abols - Jere Innala

*****

Linus Lindström (Skellefteå)

Linus Lindström är en spelare med många kvalitéer. Han är både playmaker, retsticka, och boxplay-specialist. Mot Frölunda var han återigen en dubbelnatur. Han spelade fram Dylan Sikura med en delikat framspelning, samtidigt som han gång på gång skapade oreda och osämja framför Frölundas mål.

*****

Rodrigo Abols (Rögle)

Rodrigo Abols har spelat upp både sig sig själv och Rögle till en helt ny nivå - eller den nivån som många förväntade sig inför säsongen. Han är i delad ledning i Rögles poängliga i detta slutspel. Och får nu välförtjänt spela sin första SM-final.

*****

Jere Innala (Frölunda)

Jere Innala är leder slutspelets skytteliga - och visar att han är en bärande importspelare. Han kan på egen hand avgöra täta matcher med sin fart och giftiga skott. Frölunda ska skatta sig lyckliga att de har honom på kontrakt i två säsonger till. Särskilt som han är i en utvecklingsbar ålder fortfarande.