Plats 10: Örebro (9 poäng)

Målvakter: +++

Backar: +++

Forwards: +++

--------------------

Örebro har en stormig i säsong i backspegeln. Tränarbyte, schismer med stjärnspelare och nyckelspelare som inte levererade.

Till denna säsong har laget en förhållandevis intakt trupp. Frågan är bara hur den kommer att prestera, och vilken arbetsro den kommer att få?

Målvaktssidan:

Örebro behåller samma målvaktspar med Jonas Arntzen och Jhonas Enroth som sin duo. Frågan är om det blir ett tronskifte till denna säsong?

Förra säsongen hade Arntzen färre matcher - men hans siffror var betydligt bättre än Enroths. Det gav också Jonas Arntzen chansen i slutspelet, där han gjorde mycket bra ifrån sett över de tre matcher som Örebro spelade.

Ska Örebros säsong bli roligare än den förra krävs det att både Jonas och Jhonas spelar bra, oavsett hur speltiden fördelas. Enroth må vara inne på elitkarriärens sista vers, men han borde vilja avsluta den med en bättre säsong än den senaste.

Förhoppningsvis kan vetskapen om konkurrensen göra att Enroth krämar ur det sista, och sedan summerar en framgångsrik karriär där han spelat i SHL, NHL, KHL och vunnit ett VM-guld med Tre Kronor.

***

Backar:

Örebro har tappat tre toppbackar Samuel Johannesson, Rasmus Rissanen och Philip Holm. Trion kom 1-2-3 i den interna poängligan för backar i Örebro den förra säsongen. Så det är givetvis ett totalt sett stort offensivt avbräck

Till backsidan kommer David Quenneville från Oskarshamn, som gjorde en kanonsäsong senast. Till SHL på förmodad på heltid flyttas Luka Radivojevic som är född 2007, och ett namn som antas väljas i förstarundan nästa år.

Peetro Seppälä är en ny back som kommer från två säsonger i AHL, och han borde kunna fylla en roll som en stabil tvåvägsback.

Det kommer att krävas att David Quenneville gör succé på backsidan. För som det ser ut på papperet har Örebros backsidan försvagats, åtminstone offensivt.

Luka Radivojevic är en joker - men det är svårt att lasta ansvar på en sjuttonåring - så det återstår att se hur väl han klarar en hel SHL-säsong som junior.

I övrigt finns Filip Berglund, Linus Arnesson och Gustav Backström kvar på backsidan, och de kan bygga vidare på sin roll i försvarsspelet.

***

Forwardssidan:

Örebro har värvat Patrik Puistola och Patrik Karlkvist. Dessa herrar kommer att få bära mycket offensivt ansvar. I synnerhet i de luckor som Mathias Bromé och Jonathan Lekkerimäki lämnar efter sig.

På papperet borde stjärn-nyförvärven ha potentialen att gå jämnt upp med stjärn-förlusterna, i det offensiva spelet.

Styrkan på forwardssidan är att de kan ställa upp med två bra centrar som finns kvar sedan förra säsongen.

Robert Leino och Hannes Björninen kan driva varsin kedja. Hittar någon av dem kemi med Patrik Karlkvist finns en möjlighet att bilda en urstark förstakedja.

Totalt sett är Örebros forwardssida inget som ger skrämselhicka. Den kommer att hänga på Karlkvists förmåga att dundra in poäng igen. Och det förutsätter att spelare som Christopher Mastomäki och Emil Larsson bidrar betydlig till offensiven i en andra- eller tredjekedja.

***

Totalt:

Örebro har byggt ett jämbördigt lag på papperet, i relation som det lag som förra säsongen avslutades med. Styrkan ligger i att det är ett relativt brett lag - som kan bygga vidare från förra säsongen, eftersom spelaromsättningen varit låg.

Hur säsongen slutar kommer att avgöras mycket av de nyvärvade stjärnspelarnas bidrag. Tillsammans med hur väl den sportsliga ledningen och tränarna håller ihop med varandra, och sina stjärnspelare.

Örebro får inte upprepa fjolårets debacle på någon sida av isen. En tiondeplats är godkänt med tanke på vilka förändringar laget gått igenom - och vilka nackdelar som kommer när de bärande spelarna är nya.

1. Robert Ohlsson - lämnar Skellefteå rakryggad och guldkantad

Robert Ohlssons kontrakt löper ut med Skellefteå AIK efter denna säsong. Robert Ohlsson har aldrig hymlat med att det inte är norrlandslivet- utan jakten på guldet - som fört honom till nordliga breddgrader.

Nu har Robert Ohlsson själv meddelat att det blir sista säsongen i Skellefteå för honom. Det är proffsigt och rakryggat att föregå istället för att föregås. Robert Ohlsson har gjort det han skulle i Skellefteå - vinna ett SM-guld. Blir det två är det en bonus.

2. Kevin Lindskoug - Kokainet, kvinnokläder, och karriärens slut

Kevin Lindskoug blev blev namnet på allas läppar i helgen. Han pratade om sin karriär, kokainmissbruk och känsla för kvinnokläder. Det blev ett modigt och vemodigt reportage i Aftonbladet som alla definitivt bör läsa. Om så bara för att vida sina vyer på hur ett proffsliv och ett vardagsliv som bryter mot alla stereotyper av en manlig professionell hockeyspelare kan se ut.

3. Försäsongen har kickat igång - med "rätt målskyttar".

I protokollet efter CHL-matcher och träningsmatcher finns ett antal spännande namn som redan hittat målprotokollet. Robin Kovac i Linköping, Dominik Egli i Frölunda och Michael Brandsegg-Nygård i Skellefteå.

Det känns som att SHL-lagen har fler intressanta importspelare än på mycket längre. Försäsong är alltid försäsong - men vad vore man utan profilspelare som dominerar försäsongen sen aldrig syns till? Eller tvärtom; de som flyger under radarn i augusti och september - men som 45 omgångar senare är en toppspelare i ligan?

Plats: 11. Brynäs (9+)

Målvakter: +++

Backar: +++

Forwards: +++

Brynäs är tillbaka i finrummet - där dom hör hemma. Att det bara blev ett år som degraderade vittnar om ett starkt lag i en stark förening. Som backas upp av fansen som står troget vid deras sida.

Målvakter:

Erik Källgren är värvad till Brynäs för att vara deras förstamålvakt. Källgren kommer från tre år i Nordamerika. Det blev 25 NHL-matcher. Och förra året spelade han bara 16 matcher i AHL totalt.

Det finns gott om potential hos Källgren. Men totalt sett har han bara gjort ett trettiotal matcher i SHL. Så det är lite upp till bevis för honom att förvalta sitt SHL-förtroende.

Brynäs har värvat Ludvig Persson som back up till Källgren. Persson har de fyra senaste säsongerna spelat i collageligan NCAA. Där har han gjort mycket bra ifrån sig.

Men man bör komma ihåg att den högsta seniornivån i Sverige som han spelat på är elva matcher i HockeyEttan.

Backar:

Brynäs har en intressant backsida. Det finns SHL-rutinerade spelare som Johannes Kinnvall och Simon Bertilsson. Men det finns också en stjärna i Christan Djoos, som vänder hem till moderklubben i en bra ålder.

Djoos blir otroligt betydelsefull. Det väntas även Charles-Édouard D'Astous bli. Kanadensaren utsågs till Liigas bästa back förra säsongen, och gjorde mest mål av samtliga backar i serien.

Theo Lindstein är en framtidsnamn. Och han kommer att sättas på prov. Men bakom honom känns det tunt på back sex och sju i ordningen. Särskilt som Djoos väntas missa ett antal veckor i början av serien.

Behöver Brynäs kanske ett starkt back-namn till, särskilt i deras position som nykomling?

Forwards:

Brynäs har en välmeriterad forwardssida. Anton Rödin, Greg Scott, Johan Larsson, Linus Ölund, Oskar Lindblom och esset Jakob Silfverberg, ger spets och bredd till offensiven.

Importspelarna Jordan Schroeder, Jack Kopacka, Miks Indrasis, kan man förvänta sig också göra gott avtryck i SHL med sina meriter och kvalitéer.

Brynäs har en nygammal forwardssida. Det kan ta tid att hitta både roller i laget och kedjor som fungerar väl över tid. Frågan är vilken energi som finns att hämta i det äldre gardet om det börjar gå tungt igen?

Sammanfattningsvis:

Brynäs har ett starkt lag på papperet. Samtidigt finns många kvar i de äldre gardet av spelare som var med när Brynäs degraderades från SHL. Exempelvis Ölund, Rödin, Scott. Nu måste de höja sig i SHL-återkomsten.

Brynäs målvaktssida är ett litet orosmoln. Den är milsvid från att vara lika rutinerad som lagets övriga delar. Så där kan finnas anledning till oro, eller skäl att omvärdera Persson och Källgren i positiv bemärkelse.

Brynäs bör hamna ovanför kvalstrecket. Allt ovanför det är en bonus för Gävles stolthet.

Plats 12: MoDo (10 poäng)

Målvakter: ++++

Backar +++

Forwards +++

Målvaktssidan:

MoDo står med samma målvaktspar, i samma inbördes ordning. Det kommer göra laget tryggt. Lasse Lehtinen kommer att vara den som står majoriteten av matcherna. Medan Olle Eriksson Ek är tilltänkt back-up.

Är Lasse Lehtinen lika bra som förra säsongen, samtidigt som Olle Eriksson Ek tar kliv närmare honom så är MoDo väl rustade. Olle har stor talang, men kom lite stukad hem från Nordamerika förra säsongen. Men hittar han lugnet och spelet igen finns en stor uppsida hos honom.

Backsidan:

Med värvningen av Mattias Norlinder gick MoDo från snudd på en tvåa i betyg till snudd på en fyra på backsidan. Norlinder är en MoDo-son med framtiden för sig i Ö-vik.

David Rundblad och David Bernhardt är två backar med brett register. Framförallt David Rundblad måste göra ännu bättre ifrån sig denna säsong, när konkurrensen ökar.

Om Rundblad inte leder laget mer finns det risk att missnöjet växer när glappet mellan prestationen och storleken på lönekuvertet visar sig vara fortsatt stort. Särskilt om MoDo får en tung start på säsongen.

Pontus Näsen och Tobias Winberg är två backar bra nog för att de två första backparen. Där även Ludwig Byström kan ta en plats om Rundblad inte kliver fram.

Offensivt har MoDo gott om potential på backsidan. Det kommer defensivt att krävas att USA-importen Paul LaDue acklimatiserar sig fort till stor is och spelet i SHL. Med sin storlek på 191 cm och 91 kilo ska han vara stark i egen zon.

Forwardssidan:

MoDo har tappat centern i sin förstakedja, vilket naturligtvis är ett avbräck. Samtidigt får de in en spelare som Lukas Jasek, som trots hans lags miserabla säsong i SHL gjorde en kanonsäsong som center i Oskarshamn.

Hem till Ö-vik kommer Jesper Olofsson, som är en naturlig målskytt, och en spelare med historik i klubben. Så det finns spets till en ny första- och andrafemma i MoDo. Där även Riley Woods och Samuel Vigneault bör återfinnas och logga mycket istid.

In från Mora kommer Måns Carlsson, som är en spännande power-forward med storlek och händer. Han kan göra gott om poäng om skridskoåkningen håller i SHL.

Kvar i truppen finns även unga forwarden Sampo Ranta som gjorde en stark debutsäsong i MoDo.

MoDo har materialet för en stark förstakedja och andrakedja. Men det blir lite tunnt spelarmaterial över kedja tre och fyra. I synnerhet med en relativt ung och orutinerad forwardsbesättning överlag.

Sammanfattningsvis:

Av MoDo är det klart godkänt om de håller sig utanför kvalspelet. I år kommer förväntningarna säker att skruvas upp, men det blir inte lika lätt att slå ur underläge.

Trots allt finns en gemenskap och kärlek till hockeyn i Ö-vik som gör att laget kommer att klämma ur allt som finns för att hålla sig kvar och bygga sig starkare.

13. HV71 (9+)

Målvakter: +++

Backar +++

Forwards +++

HV71 klarade sig kvar i SHL med en hårsmån. Sedan dess har mycket hänt i klubben. De har värvat ny GM, två nya tränare, och ca: tio spelare har lämnat laget.

Det är ett nytt ledarskap, och ett omstuvat SHL-lag som är i en omställningsfas vi kommer att skåda i Jönköpings del av Småland under säsongen.

Målvaktssidan:

Hugo Alnefelt är en spännande hemvändare. Men det kan inte vara helt givet att han blir (uttalad) förstamålvakt.

Frederik Dichow anslöt och spelade bra under slutet av förra säsongen, men det återstår att se vilken nivå han kan hålla över en hel säsong i HV71.

Backsidan:

På backsidan kommer Olle Alsing, Oscar Engsund och John Nyberg in. De två förstnämnda kommer att få gott om speltid inom de två första backparen, tillsammans med Oliwer Kaski.

På sparkontot finns Mikael Seppälä som missade hälften av den förra säsongen på grund av skador. Är han frisk och i form är det en defensiv toppback i SHL, men han är fortfarande i en fas av rehabilitering.

Hugo Fransson är en ung och lovande back som även blir ett potentiellt tillskott om han får förtroendet att ta kliv i sin utveckling succesivt i HV71.

Anton Strålmans vara eller inte vara ytterligare en säsong i HV71 är något oklart. Dörren verkar inte stängd åt något håll, och HV71 kan gott vänta ett tag till på honom.

Forwardssidan:

På forwardssidan kommer Henrik Borgström, Radan Lenc och Andre Petersson att få bära mycket av ansvaret det offensiva spelet i HV71.

Det kommer sannolikt även Tanner Kero och Oskar Stål Lyrenäs behöva göra också.

HV71 har en hyfsad centeruppställning på papperet, men en något svagare uppsättning av ytterforwards.

Det kommer nu att krävas att offensiva spelare som Mattias Tedenby och Isac Brännström kliver fram och tar ett större ansvar med pucken i anfallszon.

Sammantaget:

HV71 bygger nytt med all rätt. Däremot är det mycket som ska gå deras väg under detta nybygge.

Med en nästan helt ny sportslig ledning, nya spelare, och nyckelspelare på rehab finns gott om osäkra faktorer i lagbygget.

Ett svårbedömt målvaktspar och en trubbig forwardssida som behöver leverera över 52 omgångar gör sitt till. Det lutar trots allt åt en till kvalfylld säsong för detta HV71-lag.

Sportbloggare har tittat på fem förstaårsseniorer som stått lite i skuggan av de mest omskrivna juniorerna från förra säsongen.

Dessa fem spelare väntas få chansen att spela in sig i SHL under sitt första seniorår.

1. Hugo Fransson - HV71

Hugo Fransson debuterade redan våren 2021 i HV71, och har spelat flertalet ungdoms/juniorlandslag. Inklusive det lag som vann U-18 VM säsongen 2021/2022.

Fransson var nära en plats i JVM, men fick se sig både stå utanför JVM-laget och draften.

Nu väntas han få en bra chans i HV71 från start, och det ska bli spännande att se hur denna stora talang utvecklas.

***

2. Frans Haara - Skellefteå AIK

Frans Haara har kanske inte har samma spets som Axel-Sandin Pellikka eller Elias Salomonsson. Men det är definitivt en back som bara är ett steg bakom dem.

Haara gjorde 32 poäng på 32 J-20 matcher förra säsongen, och vann SM-guld och J-20 SM med Skellefteå AIK. Även om det framförallt var i J-20 slutspelet han var tongivande.

Denna säsong tillhör han SHL-truppen. Han är intressant förstaårssenior som kommer att få en chansen på sju backar.

***

3. Jakob Norén - MoDo

Jakob Noren är nyfyllda 20 år och tillhör MoDo. Han var med och spelade upp klubben i SHL. Men förra säsongen spelade han några matcher i MoDos J-20 lag, och resterande tid lånades han ut till Mora.

Med spel i U-16, U-18 och U-20-landslaget finns gott om talang hos Jakob Noren. Han är en tvåvägsback som kompenserar sin fysiska storlek med ett gott hockeysinne, och en bra skridskoåkning. Nu får han nog sin chans att pröva sin talang i SHL.

***

4. Lukas Vesterlund - Skellefteå AIK

Lukas Vesterlund gick som tåget i J-20 förra säsongen. Med 35 poäng på 35 matcher i grundserien. Och han fick chansen i (plats i truppen) i 22 SHL-matcher.

Vesterlund åkte på en skada mot slutet av säsongen, och han kunde inte vara på isen vid J-20 guldet eller SM-guldet med Skellefteå. Men ett SHL-kontrakt med Skellefteå har han, och chansen göra avtryck i SHL som senior.

5. Axel Smeds - Rögle BK

Axel Smeds utvecklades fint förra säsongen. Han var tongivande i J-20 laget, och fick chansen i både grundserien och slutspelet för Rögle, med totalt 31 matcher.

Han är (ännu) inte draftad, men han har definitivt visat att det en stor utvecklingspotential som ska prövas mot en hel SHL-säsong i Rögle till att börja med.

Sportbloggare tar tempen på alla SHL-lag och rankar dem i enlighet med den placering som vi tror respektive lag har efter 52 SHL-matcher.

------

14. Malmö Redhawks

Malmös trupp ger fler frågetecken än utropstecken. Laget är nästan byggt till hälften med importspelare. Och de nyförvärv som kommer till Malmö känns på förhand svagare än de spelare som lämnat klubben.

****

Målvaktssidan (3/5)

Malmös målvakter är två namn med hög högstanivå, och knutna till respektive landslag under den förra säsongen.

Marek Langhammer hade dock en usel säsong i Oskarshamn sist, och det som vi sett från Daniel Marmenlind är inte mer än genomsnittlig målvakt i SHL, med höga toppar och djupa dalar.

Malmös båda målvakter behöver höja sig från den nivå de spelade på det förra året om Malmös säsong ska sluta ovanför kvalstrecket.

****

Backsidan (3/5)

Backsidan ser klart godkänd ut med toppar som på förhand ser ut att bli Dominik Badinka, Robin Salo, Jakub Galvas och Lassi Thomson på topp fyra. Denna kvartett står sig bra i konkurrensen för lag på den undre halvan, vilket är Malmös stora styrka.

****

Forwardssidan (2/5)

Centern Fredrik Händemark kommer att få dra att stort lass i Malmö, tillsammans med Carl Persson och Johan Olofsson. Men bakom dem är det svårt att se att starkt lag över fyra kedjor.

Jokern i leken är centern RobIn Hanzl. Där finns hög potential, men samtidigt är han på karriärens upploppsraka. Det kan bli både kanon och kalkon från hans sida under säsongen.

Otto Stenberg är en grym talang Malmö kan dra nytta av. Men det har (ännu) inte lossnat i SHL på samma sätt som i juniorlandslaget för honom.

Forwardssidan är Malmös akilleshäl. Den ser för tunn ut för att lyfta laget till en bättre placering. I synnerhet sett till vilka ytterforwards som mönstras, laget behöver mer offensiv spetskompetens på denna position.

****

Sammantaget: (8/15)

Malmö har ett lag som kommer att vara inblandad i bottenstriden. Det finns potential i rödhökarna, men det är många osäkra eller svagare kort som måste ta ett steg i rätt riktning under säsongen.

Uppsidan är väl att laget är hyfsat välbalanserat på papperet. I den meningen att ingen lagdel sticker ut jättemycket mer än den andra. Laget borde vara ungefär lika bra bakåt som framåt. Om det är bra eller dåligt i sig låter jag vara osagt...

Tomas Kollar och Jens Nielsen kommer att få göra rätt för sin lön om Malmö ska undvika kval denna säsong.

Att de får Bert Robertsson vid sin sida denna säsong är dock ett plus. Men jag avundas i tränartrions utgångsläge inför säsongen.

1. Jakob Silvferberg - Brynäs

Jakob Silvferberg är säsongens värvning - och kittet som ska hålla samman Brynäs. Han återvänder hem efter tretton säsonger och nästan 900 matcher i NHL.

Brynäs får hem en tvåvägsforward som fortfarande håller världsklass. Och han kan bidra i alla delar av spelet, och med sin rutin och ledarskap blir han ovärderlig som den som sätter standarden för lagets prestationer.

2. Peter Cehlarik - Leksands IF

Peter Cehlárik var SHL:s bästa forward den gångna säsongen. Han gjorde 39 poäng och hade bäst +/- statistik i ligan (+30). Utöver det var han tongivande i Slovakiens landslag.

Cehlárik är bara 29 år. Han kan definitivt nå ännu högre höjder i Leksand - och visa varför han är SHL:s bästa importspelare.

3. Ty Rattie – Linköping HC

Ty Ratties facit är 155 matcher och 128 poäng i SHL. Då är man givetvis en av ligans bästa forwards offensivt sett.

Rattie är bara 31 år gammal, och det kommande två säsongerna tillhör han Linköping. Det ska LHC-fansen glädjas åt.

4. André Petersson – HV71

André Petersson och HV71 rökte fredspipa. Det är lätt att förstå varför. Båda parterna tjänar på det, kortsiktigt.

Petersson är en toppforward i ligan som kan nosa på 45-poängsstrecket. Han får nu bevisa att HV71 gjorde rätt som behöll honom kvar i laget, trots schismerna.

5. Per Åslund – Färjestad BK

Per Åslund är en av SHL:s veteraner. Vid en ålder av 38 år kan han blicka tillbaka på en säsong där han gjorde flest powerplay-mål av alla i SHL:s grundserie. Och noterades för 36 poäng på 45 matcher.

Åslund gör kanske sin sista säsong i karriären. Lita på att han vill sluta på topp - som spelare och en del av Färjestad.

6. Max Friberg – Frölunda

Max Friberg slog ner som en blixt från klar himmel senast, och gjorde karriärens bästa säsong. Med 43 poäng på 51 matcher i serien, och 8 poäng på 14 matcher i slutspelet. Han var också given i Tre Kronor hela säsongen.

Den nya lagkaptensrollen gjorde honom gott – och Frölunda ska skatta sig lyckliga över den nygamle Max Friberg.

***

7. Linus Omark – Luleå

Linus Omark är ännu en toppforward i SHL. Att göra 40 poäng i SHL som 37-åring är oerhört starkt.

Med Luleås förstärkta offensiv finns chansen att Omark kan göra ännu fler poäng, om omgivningen blir den rätta.

***

8. Joakim Nygård – Färjestad

Joakim Nygård vet man vad man får ut av - en producerande ytterforward, som säsong efter säsong använder sin höga fart till att riva djupa hål i motståndarnas defensiv.

År efter år ligger Nygård ungefär i intervallet 35-40 poäng. Och han har de tre senaste säsongerna representerat i Tre Kronor.

***

9. Patrik Karlkvist – Örebro

Patrik Karlkvist är lite svårbedömd över tre säsonger. Han har haft två femstjärniga säsonger, och en skadedrabbad mardrömssäsong i Oskarshamn.

Han har alla offensiva verktyg i sin verktygslåda för att mäta sig med toppen. Men siffrorna från säsong ett och två är osannolika att upprepa sig. Och det är väl mycket att förvänta sig av honom efter en lång skadefrånvaro.

***

10. Anton Levtchi - Luleå

Anton Levtchi - kommer från en dundersuccé i Finland. Där snittade han en poäng/match sett över säsongen.

Han blev utsedd till slutspelets bästa spelare, och vann mästerskapet i Finland. Han är definitivt en poängspelare som även kan lyckas producera offensivt i SHL.

Christopher Mastomäki - Örebro

Ett mål och två procent

Christopher Mastomäki gick från 9 mål till 1 mål efter förra säsongens grundserie. Orsaken var hans sviktande skotteffektivitet. Skotten blev både färre och mindre farliga från hans sida.

Statistiken gick från 76 skott och 11,8 procent 2022/2023, till 50 skott och 2,0 procent effektivitet 2023/2024. Det gjorde honom till en av SHL:s ineffektivaste forwards.

***

Daniel Zaar - Rögle

Sjufaldig tur och otur

Daniel Zaaar gjorde bara 7 mål i grundserien på 80 skott, motsvarande 8,7 procent i skotteffektivitet. Sedan vaknade han till i slutspelet och gjorde 7 mål på 33 skott, motsvarande 21,2 procent av skotten.

Hans siffror är en påminnelse om hur lite tur och tillfälligheter - och bättre självförtroende - påverkar målskillnaden för en offensivt sinnad forward som Zaar.

***

David Rundblad - MoDo

Två mål - fyra procent

När David Rundblad lämnade SHL 2011 var det som tvåa genom alla tider sett till en säsongs poängskörd för en back. Han gjorde 11 mål+39 assist. Förra säsongen gjorde Rundblad 12 poäng (2 mål+10 assist) för MoDo i SHL-återkomsten.

En av flera orsaker till denna målskillnad är skotteffektiviteten. David hade 49 skott på mål, och endast 4,0 procents effektivitet i MoDo. Det kan jämföras med säsongen 2010/2011, då Rundblad noterades för 115 skott, och 9,5 procents effektivitet i Skellefteå AIK.

***

Joel Persson - Växjö

Femtio på mål - fyra i mål

Joel Persson har en ineffektiv bössa. I snitt träffar han mål med hälften av skotten. I grundserien 2023-2024 gjorde han endast 7 mål på 145 skott. Det är 4,8 procent i skotteffektivitet. Däremot blir Joels skott väldigt ofta utanför eller blockade, bara två backar har fler missade/blockade skott än Joel till antalet, under det senaste decenniet.

Patrik Karlkvist - Örebro (Oskarshamn)

Halverade sin effektivitet

Hemligheten med Karlkvists SHL-säsonger med 23 respektive 29 mål i Oskarshamn var kombinationen av många skott med hög träffprocent, och skyhög effektivitet. Med en toppnotering på 27 procents effektivitet under sin debutsäsong.

Förra säsongen sjönk hans effektivitet från 17,6 ner till 8,2 procent, och målen från 23 ner till 7. Han gjorde dock bara 35 matcher, och drogs med besvärande skador. Bättre lycka i Örebro kanske?

Några spelare hade en tuff fjolårssäsong, där förväntningarna inte alls uppnåddes, eller där prestationerna var för ojämna.

Sportbloggare har tittat på fem spelare som behöver visa om det var en tillfällighet eller en en bestående trend vi såg av dem förra säsongen.

-----------------------------------------------------

1. Pontus Andreasson - Luleå

Pontus Andreasson Andreasson värvades som en offensiv spjutspets i Luleå, där han skulle återförenas med Linus Omark. Men det blev inte mer än nio mål från Andreasson.

Målskörden halverades därmed i jämförelse med säsongen 2021-2022. Med ett kontrakt skrivet till säsongen 2026/2027 behöver Andreasson steppa upp om Luleås investering ska få önskad avkastning i deras målkolumn.

***

2. Mathias Bromé - Luleå

Mathias Bromé har en nystart i Luleå framför sig. Bromé är 30 år gammal och står mitt i karriären. Förra året slutade han säsongen i Örebros frysbox, och situationen blev ohållbar.

Luleå har nu betalat dyrt för att kunna värva Bromé, som var en av SHL:s bäst betalda spelare på sitt förra kontrakt. Hur mycket värvningen kostar Luleå vet vi inte. Bromé behöver dock göra en bra säsong för att ge sig själv välbehövlig arbetsro.

****

3. Christoffer Rifalk - Rögle

Christoffer Rifalk är landslagsmässig när spelet stämmer. Det visade han i det senaste slutspelet. Vad Rifalk behöver är att matcha sin prestation i grundserien med den i slutspelet.

De två föregående säsongerna har det varit milsvid skillnad på hans spel i grundserien och slutspelet. Den skillnaden i statistiken måste krympas ner, med slutspelssiffrorna som målbild.

****

4. Jonathan Dahlen - Timrå

Jonathan Dahlens säsong 2023-2024 var mellanmjölk. Inte dålig - trots allt gjorde han 29 poäng. Men långt ifrån så bra som jag tror Timrå-fansen och han själv hoppats på i slutändan.

Ska Timrå bli ett lag som når slutspel denna säsong, och även har potentialen att hota övriga lag i slutspel, måste Dahlen spela bättre. Svårare än så är det inte.

****

5. Gustav Rydahl - Frölunda

Många höjde på ögonbrynen när Rydahl valde Frölunda. Men ännu mer anmärkningsvärt var hans offensiva spel. Kanske var det skadorna som påverkade honom?

Säsongen blev bara 24 matcher lång, på dessa gjorde han endast 6 poäng. Sedan tog skadorna bort honom ur laget. Det är bara att konstatera att det blev en säsong som Rydahl kan stryka ur sin karriär.

1. Oscar Lindberg - Skellefteå AIK

Oscar Lindberg blev den förra säsongen prisad som årets forward, och årets svenska forward i SHL. Utöver det vann han poängligan och assistligan i grundserien.

Lindberg vann även assistligan i slutspelet. Och som pricken över i:et vann han SM-guld på nytt med Skellefteå AIK som är hans moderklubb.

Oscar Lindberg glänser utan att särskilt ofta göra det mest spektakulära målen eller framspelningarna. Men han är en komplett center - över hela bana - i både spelet med och utan puck, och stark i tekningscirkeln. Då är man även SHL:s bästa center i tuff konkurrens.

***

2. David Tomasek - Färjestad BK

David Tomasek gjorde succé direkt i Färjestad. Säsongen slutade med att han vann skytteligan, och slutade trea i poängligan i grundserien. Och var en bärande spelare i Tjeckiens landslag.

Tomasek är bara 28 år, så känslan är att han fortfarande kan ha en växel till att visa kommande säsong, särskilt i slutspelet. Med tanke på att förra säsongens slutspel slutade med ett stort magplask.

***

3. Marek Hrivik - Leksands IF

Marek Hrivik håller hög internationell klass. Han kanske inte gör lika mycket poäng som tidigare,. Men han verkar å andra sidan ha adderat någon till sin defensiv. Förra säsongens notering på +27 är den bästa i karriären.

Hrivik har garanterat en lön som tillhör toppskiktet i SHL, men å andra gör han sig förtjänst av den på ett mycket respektfullt sätt gentemot Leksand.

***

4. Fredrik Händemark - Malmö Redhawks

Fredrik Händemark är mr Malmö - men även en spetscenter i SHL, med många fina kvalitéer. Med sina stora kropp och långa räckvidd är han jobbig att möta över hela banan. Det gör honom till en av SHL:s bästa tvåvägscentrar.

31 år gammal kommer det finns mer att kräma ut ur Händemark denna säsong, Fredrik är även av SHL:s bästa spelare i tekningscirkeln - vilket han borde få mer beröm för.

***

5. Brian O`Neill - Luleå Hockey

Brian O`Neill är en poängspruta. Visserligen något till åren, men han verkar inte mattas av. Skyhög potential finns hos den nordamerikanska center som känns lite som att det kan gå både högt och lågt i ovissa Luleå. Men en hög högstanivå kan ingen skriva ifrån honom. Och alla listor behöver en åldesman/en joker.

6. Anton Lander - Timrå IK

Anton Lander går in på sin sjunde säsong i Timrå IK, och sin tredje som SHL-kapten. Med ett nyskrivet treårskontrakt blir C:et kvar hos Lander.

För Timrå är Anton Lander ovärderlig, både för det han gör på som utanför isen. Klubbhjärta och hockeykompetens finns i överflöd. Han är en av ligans allra bästa tvåvägscentrar.

***

7. Leon Bristedt - Rögle BK

Leon Bristedt kan spela både forward och center. Det är en sylvass offensiv spelare, som snittar 0,8 poäng/match i SHL.

Nu är Bristedt tillbaka i Rögle med ett femårskontrakt. Och han kliver in i rollen som assisterande lagkapten - och det är en stjärnvärvning oavsett position i kedjan. Under senaste SHL-säsongen i Rögle gjorde han 46 poäng på 46 matcher.

****

8. Jonathan Johnsson - Skellefteå AIK

Jonathan Johnsson gjorde en stark säsong som slutade med SM-guld. Han är en av ligans absolut främsta playmakers som har händer och spelsinne av högsta klass. Och det är en spelare som fortsätter utvecklas.

***

9. Pär Lindholm - Skellefteå AIK

Pär Lindholm drar ett tungt lass i Skellefteå - med stor framgång. Han matchas nu i rollen som 2-3 tredjecenter - och mer som en tvåvägscenter än ett offensivt lokomotiv. Rollen sköter han högst förnämligt kväll efter kväll.

Det finns få centrar som jobbar lika hårt som Lindholm, och kan bita sig fast i anfallszon lika länge på egen hand. Han är en ledande spelare som är högt uppskattat på som utanför isen.

***

10. Lukáš Jašek - MoDo Hockey

Lukas Jasek är en spelskicklig center, som producerat bra i alla klubblag. Både i Tjeckien, Finland och Sverige.

Det blir spännande att se vad Jasek kan tillföra Modo den kommande säsongen. Hans siffror (14 mål +14 assist ) från förra säsongen i Oskarshamn visar på att han både är en god framspelare och målskytt.

1. Joel Persson – Växjö

Joel Persson är den bästa backen på svensk is. Det visade han med råge den förra säsongen. Där gjorde han 37 poäng på 52 matcher – och gick +16 i plus-minusligan.

Joel Persson belönades förra säsongen med både Guldhjälmen och priset som årets back i SHL. Det är också anledning till han toppar den listan, trots stenhård konkurrens från övriga toppbackar.

****

2. Henrik Tömmernes – Frölunda

Henrik Tömmernes kom tillbaka med högt ställda förväntningar på sig. Och han motsvarade förväntningarna. Det är en solid tvåvägsback, som är bra i spelet med som utan puck, och han snittar 22 minuters speltid/match.

Tömmernes är en spelare som Frölunda kan bygga sitt spel på över 52 omgångar. Trots att han snart blir 34 år finns inga tecken på att Tömmernes karriär passerat sin topp.

****

3. Jonathan Pudas – Skellefteå

Jonathan Pudas hade en omtumlande säsong. Trög start, sen en poängmaskin som ångade på hela vägen till slutspelet, där han tyvärr blev skadad i slutet. Men guld blev det.

Jonathan Pudas är ovärderlig för Skellefteå. Både som deras toppback – lagkapten – och största pådrivare. Även om defensiven ibland får supportrarna att bli mer gråhåriga är deras relationen till Pudas en evig kärlek.

****

4. Christian Djoos – Brynäs

Christian Djoos är en av de mer intressanta värvningarna inför säsongen. Han vänder hem 30-år gammal med tonvis av rutin från Nordamerika och Schweiz.

Brynäs backsida kommer att vara i stort behov av Djoos tjänster. Därmed är förväntningarna på honom höga. Men han kommer succesivt att visa sig vara en toppback i SHL.

****

5. Jesper Sellgren – Luleå

Jesper Sellgren har tagit stora kliv i Luleå. Så pass stora att han är en av ligans bästa tvåvägsbackar. Fortsätter han på inslagen väg och utvecklas så är det en back som mycket väl kan göra 25–30 poäng, om Luleå som lag gör en bättre säsong.

Jesper Sellgren kan med bra händer och bra skridskoåkning sköta det offensiva spelet – och defensiven väl. Därför kan Sellgren räkna med fler chanser i Tre Kronor.

Sportbloggare har rankat de 10 bästa backarna som ska spela i SHL den kommande säsongen. Konkurrensen är hård - men dessa tio backar sticker ut i mängden.

Detta är backarna inom placeringarna 6-10.

****

6. Dominik Egli - Frölunda HC

Frölundas profilvärvning Dominik Egli kliver direkt in på topp-tio listan. Det är en stark offensiv spelare, som förra året var poängbäst av alla backar i HC Davos. Och han har de senaste säsongerna spelat regelbundet i landslaget för Schweiz.

Med sin skridskoåkning och nätta storlek är Dominik en spelare som Frölunda får stor nytta av.

****

7. Joel Nyström - Färjestad BK

Joel Nyström får ett år till i SHL, och han har sannolikt den största utvecklingspotentialen av alla topp-tio backar på listan.

Joels skridskoåkning och hans blick för spelet aspirerar på en högre plats på listan. Men konkurrensen är stenhård - och Joel kan utvecklas ytterligare.

****

8. Arvid Lundberg - Skellefteå AIK

Arvid Lundberg ger ett intryck som en av ligans stabilaste tvåvägsbackar. Trygg med pucken, bra på skridskorna, stark som en oxe och utrustad med en lång arm och klubba, är Arvids signum på isen.

Egenskaper som den pålitliga lagspelaren är grunden till de tre SM-guld och tre SM-silver Arvid har i sitt hockey-CV - trots att han bara är 29 år.

****

9. Robin Salo - Malmö Redhawks

Robin Salo är en intressant återvändare. Han har tidigare gjort bra ifrån sig i Örebro - och denna säsong blir det spel i ett annat röd-vitt lag, nämligen Malmö Redhawks.

Robin är en back som kan användas i alla spelformer - och har åldern inne för att utvecklas ytterligare.

****

10. Michael Kapla - Rögle BK

Michael Kapla gjorde en stark säsong senast, både i offensiven och defensiven. Till kommande säsong bör han räknas som en av SHL:s bästa tvåvägsbackar. Och definitivt som en spelare som har en nyckelroll i Rögle.

Sportbloggare har rankat de 10 bästa målvakterna som ska spela i SHL den kommande säsongen. Konkurrensen är hård - men dessa tio målvakter står ut i mängden.

Se plats 6-10

*********

1. Linus Söderström - Skellefteå AIK

Linus Söderström var superbra i grundserien, och sen omänskligt bra i slutspelet för Skellefteå AIK förra säsongen. Han blev även slutspelets MVP. Det spel han då visade upp talar för sig själv om vem som är den bästa SHL-målvakten inför denna säsong.

****

2. Lasse Johansson - Frölunda Hockey

Lasse Johansson som som vann priset som SHL:s bästa målvakt förra säsongen får en andraplats. Han är en jämn målvakt med hög högstanivå. Och med rutin från både AHL, KHL och Tre Kronor.

Nu börjar Johansson vara till åren, men driven av en sista jakt på ett till guld kan man räkna med en Lasse Johansson som återigen är i toppen av målvakter i SHL, statistiskt sett.

****

3. Joel Lassinanti - Luleå Hockey

Joel Lassinantti har två stökiga säsonger i backspegeln. Men framtiden ser ljusare ut. Dels uppges försäsongen ha blivit ett kvitto på att han återhämtat sig från sviterna av sin körtelfeber. Dels har Luleå ett på papperet bättre lag denna säsong.

Den nämnda kombinationen talar starkt för att det blir en nygammal Joel Lassinantti i Luleå. Och det är en av ligans fem främsta målvakter.

****

4. Maxime Lagacé - Färjestad BK

Maxime Lagacé har revansch från förra säsongen att utkräva. Både personligen, men också för sitt lag. Han spelade inte så mycket förra säsongen. Dock kan han räkna med mer speltid denna säsong när han är hel, och förmodad förstamålvakt i ett av ligans bästa lag.

****

5. Christian Heljanko - Linköping Hockey

Christian Heljanko har stora skor att fylla efter Marcus Högberg. Men det kan bli precis den målvakt Linköping behöver denna säsong.

Han kommer från Finland som en av högstaligans bästa målvakter. Heljanko bör kunna spela på en nivå som även gör honom till en av SHL:s främsta målvakter.

Sportbloggare har tagit ut de 10 bästa målvakterna som ska spela i SHL den kommande säsongen. Konkurrensen är hård - men dessa står ut i mängden.

*********

6. Lassi Lehtinen - MoDo Hockey

Lassi Lehtinen var en starkt bidragande faktor till MoDos starka återkomst till SHL. Laget snuddade vid en slutspelsplats tack vare hans prestationer. Lassi fick även en plats i det finska VM-laget, och blir lika viktig för MoDo den kommande säsongen.

****

7. Emil Larmi - Växjö Lakers

Emil Larmi vann SM-guldet åt Växjö 2023 nästan på egen hand. Den förra säsongen blev inte lika lyckosam. Men Emil är fortfarande en av SHL:s bästa målvakter inför säsongen 2024-2025.

Larmis statistik visar att han i snitt håller nollan var sjätte SHL-match. Larmi kommer att komma ut revanschsugen efter den förra säsongens slutspelsflopp.

****

8. Gustaf Lindvall - Skellefteå AIK

Gustaf Lindvall uppnådde sin drömmars mål förra säsongen med ett SM-guld för moderklubben. Trots skadeproblem och oregelbunden speltid var han stark i grundserien.

Är Lindvall frisk är han en toppmålvakt i SHL. Med en hel försäsong i ett bra lag, är han given på listan.

****

9. Christoffer Rifalk - Rögle BK

Christoffer Rifalk har en riktigt hög högstanivå. Men har precis som Rögle i sin helhet varit ojämn genom åren. I kraft av förra årets urstarka SM-slutspel förtjänar Rifalk en topp-tio plats.

****

10. Marek Langhamer - Malmö Redhawks

Marek Langhamer förra säsong blev becksvart. Han var dålig, och hans lag var uselt. Med ett något bättre lag i ryggen, och med hans meriter i färskt minne finns trots allt mycket mer att få ut av Langhamer.

Robin Kovács kommer med en strulig historik

Robin Kovács är en fenomenal hockeyspelare i sin bästa stunder. Men det är sällan vad som faktiskt sker på isen som är grundproblemet. Bekymret är vad som sker med personen Robin Kovács, och den påverkan han får på gruppdynamiken i de lag han spelar i.

Alla som känner till Robins historia vet att den är brokig. Han slog igenom som junior i AIK och var på glid med snabba skär mot Nordamerika, men sommaren innan flytten var han inblandad i en tragisk dödsolycka, där han förlorade sin bästa vän. Med sviterna efter olyckan i blev det bara ett, mycket blygsamt, år i AHL,

***

Turbulenta år med ny- och omstarter

Robin Kovács fick en omstart i Luleå, men hamnade efter 2,5 år i onåd med först rättvisan och sedan klubben. Under kontroversiella former blev det en omedelbar flytt till Örebro.

Där gjorde han bra ifrån sig. Men han petades på oklara grunder under det sista slutspelet.

Robin Kovács flyttade på nytt efter turbulensen i Örebro. Denna gång till Schweiz för spel i Lausanne HC, där han av allt att döma skött sig väl. Men inte presterat nog bra för att få (vilja?) bli kvar kommande säsong med ett år kvar på kontraktet.

Ska man döma Robin Kovács för denna händelsekedja? Ja och nej. Dels har rättssystemet redan markerat vad som är rätt och fel sett till hans brottsliga gärningar.

Robin själv har berättat om sin ADHD, och den allt annat än bekymmersfria uppväxten i Flemingsberg. Och om sina minnen efter bilkraschen som glasklara. Sådant sätter spår i människan - oavsett om man är hockeyspelare eller herrfrisör.

****

Linköping chansar - fullt medvetet

Skriver Linköping kontrakt med Robin Kovács är det en "high risk-high reward" värvning. De får ett lejon att tämja. Lyckas dom med det är bara att gratulera. Misslyckas Linköping kan de inte påstå att de spelade ett mycket högt spel.

Det finns ett antal trotjänare på center/forwardssidan* i SHL som kommande säsong kan bli rekordinnehavare i sin klubb. Sportbloggare har tittat på fem av dem.

-------------------

1. Daniel Zaar

Flest matcher och mål för Rögle

Daniel Zaar har spelat 274 SHL-matcher för Rögle. Flest matcher av forwards i Rögle har Simon Ryfors, med sina 298 SHL-matcher.

Det innebär att Daniel Zaar med största sannolikhet passerar Simon Ryfors i matchstatistiken någon gång runt årsskiftet, om han spelar alla matcher.

Daniel Zaar är den näst bästa målskytten i högsta serien av alla Rögles forwards. Zaar är bara två SHL-mål efter Adam Tambellini.

***

2. Cristopher Mastomäki

Flest matcher för Örebro

Cristopher Mastomäki har 330 SHL-matcher för Örebro. Denna säsong kan han passera Marcus Weinstock, som har 357 spelade SHL-matcher för Örebro. När lite mer än halva grundserien är spelad borde Mastomäki kunna bli den nya rekordinnehavaren.

***

3. Christoffer Forsberg

Flest matcher för Malmö

Christoffer Forsberg har spelat 464 SHL-matcher för Malmö, det ger honom en tredje plats i statistiken för forwards i klubben.

Flest matcher har Marcus Magnertoft, som har spelat 479 matcher för Malmö. Det innebär att Christoffer Forsberg kan överta klubbrekordet redan till hösten.

***

4. Anton Lander

Flest assist för Timrå

Anton Lander kommer att ta över rekordet från Henrik Zetterberg för flest assist i Timrå, som forward i Elitserien/SHL. Frågan är mer när han gör det.

Med ett nyskrivet treårskontrakt har Lander 66 assist inför säsongen, Zetterberg har 84 assist. En säsong med 19 assist eller fler i grundserien skulle därmed göra Lander till ny rekordinnehavare.

5. Greg Scott

Flest matcher + poäng av en importspelare i Brynäs

Greg Scott har näst flest matcher, och näst flest poäng av samtliga Brynäs importspelare i den högsta serien. Med 329 matcher och 226 poäng. Sannolikt står sig inte dessa andraplaceringar säsongen ut.

Scott behöver 18 poäng för att bli etta i poängligan före Tom Bisset. Och han behöver behöver 21 matcher för att toppa matchstatistiken före Mads Hansen.

*Med undantag för Greg Scott, så gör statistiken bara anspråk på att gälla center och forwards - sett till grundserien i SHL/Elitserien.

Jonathan Pudas - flest poäng av Skellefteås backar

Jonathan Pudas kommer att slå poängrekordet för backar i Skellefteå. Frågan är bara när. Inför säsongen 2024-2025 har han gjort 221 poäng i SHL. Rekordet för backar innehar Göran Lindblom med 266 poäng.

Jonathan Pudas behöver 46 poäng för att ta över rekordet. Det är ett poäng mer än hans toppnotering i grundserien.

***

Henrik Tömmernes - flest assist av Frölundas backar

Henrik Tömmernes har gjort 112 assist i SHL/Elitserien för Frölunda. Ronnie Sundin innehar rekordet med 143 assist.

Tömmernes behöver 32 assist för att ta över rekordet. Det blir svårt, men långt ifrån omöjligt att klara av. Hans toppnotering i Frölunda är 31 assist.

***

Lukas Ekeståhl Jonsson - flest poäng av Rögles backar

Lukas Ekeståhl Jonsson står på 59 SHL-poäng i Rögle. Rekordet innehar kanadensaren Kodie Curran på 86 poäng.

En säsong med 28 poäng eller mer skulle därmed ge Lukas rekordet i Rögle, sett till vem av alla backar som gjort flest poäng i grundserien för Rögle.

***

Axel-Sandin Pellikka - flest poäng som junior i Skellefteå

Axel Sandin-Pellikka har gjort 23 poäng i SHL som junior. Bara Tim Erixon har gjort fler i Skellefteå med sina 44 poäng.

En säsong med 22 poäng eller mer kommer att göra den unga Axel Sandin-Pellikka till den poängbästa junioren i Skellefteå, även vid jämförelse med junior-forwards.