Skellefteå föll - helt på egna misstag

Skellefteå tappade matchen genom att spela fast sig i egen zon på två av målen och spelade alldeles för mjukt runt eget mål vid två av målen. Med fyra relativt enkla mål i baken tog Brynäs tillvara på misstagen till sin fördel.

Pär Lindholm och Max Lindholm – bäst på isen denna kväll

Max Lindholm och Pär Lindholm var på nytt Skellefteås härförare kring allt som hände i offensiv väg i Skellefteå – båda har storleken och styrkan att vinna pucken djupt och bryta sig loss för att sätta kurs raka vägen mot mål.

Viktor Söderströms olycka – i dubbel bemärkelse

Viktor Söderström strulade till det på blålinjen innan Skellefteå gjorde sitt första reduceringsmål. Sedan var han även olycklig på Skellefteås 3–2 mål när han satt i utvisningsbåset efter en oprovocerad slashing på Andreas Johnson.

Skellefteå powerplay - en liten ljusglimt

Skellefteå gjorde två mål i powerplay. Kanske är det en av få ljusglimtar efter denna tunga hemmaförlust.

Det fanns en tid i svensk hockey då juniorer skulle veta sin plats. De skulle plocka puckarna, sitta längst ut på bänken, och längst fram i spelarbussen – och ständigt ge fri passage till sina seniora lagkamrater.

Kanske gör man ovanstående småjobb idag också - som en del av hockeyvärldens egna lärlingskultur. Men om det sker finns ett helt annat mindset från alla inblandande om målet och möjligheterna.

Skellefteå har tänkt om

Skiftet i på synen juniorernas roll i laget präglar Skellefteå, som ger dem chansen, förtroendet och den rätta miljön att utvecklas i. Denna säsong har 11 juniorer fått speltid i SHL, och någon ytterligare i CHL.

Igår spelade Skellefteå en juniorkedja med Oscar Vuollet född 2005, ihop med Valter Lindberg och Viggo Norlund (födda 2006) under gårdagens match.

En trio på frammarsch

Samtliga tre spelare är fostrade i Skellefteås juniorled – som bärande spelare del av laget som vann J-20 SM förra säsongen. Trion spelade över tio minuter under gårdagen, och stod för bra prestationer. De fick beröm av tränarna, beröm av härföraren Pär Lindholm – och visade att ålder är bara en siffra.

Trion Valter, Viggo, Voullet visar på hur juniorer har samma rätt att ta för sig, få speltid och göra sig förtjänt av en plats i främre ledet som övriga i laget. De må vara sist in i laget - men långt ifrån först ut när det bränner till.

Dubbla guld - igen?

Förra säsongen visade Skellefteå att en framgångsrik juniorverksamhet hänger samma med framgångsrik seniorverksamhet. Guldet gick till Skellefteå i båda kategorierna. Trots att Skellefteå har en landslagsfemma av juniorer i a-laget så spelar J-20 laget SM-final även denna säsong. Bättre betyg kan man inte få för sin juniorverksamhet.

Paradigmskiftet alla vunnit på

Att samma förening lyckas vinna SM-slutspelet och J-20 SM är otroligt svårt. Men det är otroligt imponerande att bygga en organisation som gör det möjligt. Alla har vunnit på paradigmskiftet som skett i synen på juniorer - inte minst i Skellefteå AIK.

Skellefteå har satt sig i ett tufft 2–0 underläge mot seriesegrarna Brynäs. De två matcherna som spelades i Gävle vanns inte av Brynäs på ett sådant sätt att Skellefteå inte hade skuggan av en chans. Men Skellefteå var betydligt längre ifrån sig högstanivå än vad Brynäs var, och då vinner man inga slutspelsmatcher. Nu måste man vinna denna match för att inte sätta sig ett snudd på ointagligt 3-0 underläge.

****

Så vad talar för Skellefteå, och vad talar egentligen mot Skellefteå denna afton?

+ Målvaktsmatchen.

Linus Söderström byttes ut efter första perioden i den senaste matchen. Då fick han fick ett break och kunde nollställa sig – nu tror jag vi kan räkna med Linus studsar tillbaka och gör en monstermatch. När han är i slag är han en av Europas bästa målvakter.

+ Hemmaplansfördelen

Skellefteå har vunnit samtliga tre hemmamatcher i slutspelet. De visar på att hemmaplan betyder mycket- och ännu mer när det verkligen gäller.

+ Special teams

Skellefteå har bäst powerplay och näst bäst boxplay av samtliga lag som gick till slutspel. Totalt sett har laget med god marginal det därmed det bästa spelet i specialteams, där många matcher avgörs.

***

- Backspelet

Skellefteås backspel är långt ifrån lika stabilt som det var förra säsongen inklusive slutspelet. Frans Haara är skadad, Jonathan Pudas är ringrostig, Oskar Nilsson blandar och ger, Witkowski gör ett bra jobb i egen zon – men när det inte blir en mindre fysisk prägel på matchbilden – och tempot drivs upp – då har han svårt att komma till sin rätt.

- Svala stjärnor i 5–5 spelet

Andreas Johnson, Jonathan Johnson och Jonathan Pudas är sannolikt tre av laget bäst betalda spelare. I de två inledande matcherna mot Brynäs har de utmärkt sig mer negativt än positivt, särskilt i spelet med full styrka. Där måste Skellefteå vända matchen i matchen mot Brynäs, om de ska kunna vända och vinna matchserien.

- Disciplinen

Disciplinen att hålla sig utanför utvisningsbåset kan vara avgörande för att få de små marginalerna med sig. Det vi sett från Skellefteås sida i denna matchserie har varit brist på disciplin i utvisningar och andra delar spelet.

Målvakt: Erik Källgren

Erik Källgren har klivit fram när Ludvig Persson inte varit spelbar för Brynäs Han klev fram och vann målvaktsduellen mot Linus Söderström och Gustaf Lindvall i match både match ett och två i semifinalserien mot Skellefteå.

***

Back: Axel-Sandin Pellikka

Axel Sandin-Pellikka flög fram under veckan. Han gjorde 1+1, men noterades för hela 11 skott på mål under veckans två matcher. Med dessa poäng är Sandin-Pellikka nu även den poängbästa juniorbacken i ett SM-slutspel.

Back: Jesper Sellgren

Jesper Sellgren spelade visserligen bara en match - men det gjorde han framgångsrik. Han var på isen i 25 minuter - och var inne på två mål framåt och noll bakåt, när Luleå tog ledningen i sin semifinalserie.

***

Forward: Pontus Andreasson

Pontus Andreasson är fortsatt het - närmare bestämt stekhet. Det blev två nya mål direkt i första semifinalen mot Frölunda - samma klubb som en gång släppte taget om Andreasson. Han har nu gjort 8 mål och 4 assist på 6 matcher i slutspelet - och flyger fram med maxat självförtroende för sitt Luleå.

Forward: Linus Ölund

Linus Ölund sänkte helt på egen hand Skellefteå mer eller mindre på söndagen. Han gjorde 3 av 4 mål för hemmalaget - varav det sista var av högsta klass när han i ett friläge mot Gustaf Lindvall fick ner honom på isen och sprätte pucken högt upp i nättaket med en backhand.

Valter Lindberg

Valter Lindberg är det stora utropstecknet i Skellefteå på forwardssidan. Med spelsinne och händer av yppersta SHL-klass har han från sin centerposition drivit på en juniorkedja som tagit för sig mer och mer för varje match. Superlativen och lovorden kunde inte vara mer välförtjänta.

Målvakt: Frederik Dichow

Frederik Dichow klev fram för andra året i rad som HV71:s stora kvalhjälte. När allt avgjordes i tisdags var Dichow som bäst och räddade 94 procent av skotten. Hur än Dichow presterade fram till kvalet ska HV71 tacka sig lyckliga för att de satsade på Dichow som klev fram stort.

***

Back: Joel Persson

Joel Perssons säsong är över, men han avslutade den starkt. Med tre poäng på tre matcher, där samtliga gjordes i lika styrka. Totalt stod han för fem poäng på sju slutspelsmatcher.

*

Back: Jakub Galvas

Jakub Galvas har varit en de främsta anledningarna till att Malmö stretade emot både länge och väl i kvartsfinalserien mot Brynäs. Galvas gjorde en bra grundserie och ett bra slutspel. Med ett utgående kontrakt har han höjt sitt marknadsvärde.

***

Forward: Pontus Andreasson

Pontus Andreasson är stekhet. Denna vecka gjorde han fyra mål och tre assist, för totalt sju nya poäng. Två gånger om klev han fram med det matchvinnande målet, och han har redan gjort sex mål i slutspelet. Det är lika många mål som han gjorde i årets grundserie.

Forward: Pär Lindholm

Pär Lindholm har varit motorn som dragit Skellefteå framåt i kvartsfinalseriens fem första matcher. Denna vecka stod han för fem poäng på tre matcher. Det sättet han kan hålla pucken, spela tufft, spela smart och spela i special-teams gör honom till en seriens mest kompletta forwards.

Forward: Martin Lundberg

Martin Lundberg fick en kort säsong där han gjorde tre matcher i grundserien och åtta matcher i slutspelet. Men denna vecka slutade han på topp med tre slutspelsmål. Denna notering är rekord för honom i ett slutspel för Växjö - där han bara gjort två slutspelsmål tidigare på ett fyrtiotal slutspelsmatcher.

Domarna står i ett hav av brinnande känslor

Det är slutspel. Känslorna svallar, adrenalinet pumpar - och blodtrycket åker berg- och dalbana. Mitt i denna korseld av faktorer som målar tränarnas syn på världen i allmänhet, och den enskilda hockeymatchen i synnerhet, svart eller vit för stunden står domarna.

De har en helt avgörande roll i matchen. Och domarna ska man förvänta sig arbetar minst lika hårt som spelarna för att hålla standarden i sitt skrå. Och de ska på inget sätt vara fridlysta från kritik, feedback eller avpolletteringar när de inte är bra nog.

Älska din klubb - men respektera ligan

Man coachar eller spelar för sin klubb - men också för en större organisation. Därmed ska man inte gå ut i media och offentligt såga domare - som är del av samma kretslopp och varumärke - som stavas SHL. Oavsett om det är ett spel för galleriet i att rikta fokus utåt, eller för en genuin upprördhet.

Domare ska få feedback, både från kollegor, tränare, spelare och domarbas. Men då får man göra det på ett mer sofistikerat sätt än pissa på dem inför öppen ridå. Det varken snyggt för den enskilda klubbens varumärke, eller ligans renommé att nedvärdera domarna, och beskylla dem när resultaten går emot.

Dagens rubriker är domarnas arbetsmiljö

Visst älskar vi hockeyfans att läsa om när tränarna går till attack, men inte blir det roligare för domarnas vardagliga arbetsmiljö. Vi ska ha höga krav på domarna, men också ha en hög standard för hur de behandlas. Det är inte värdigt SHL att de ska fortsätta behandlas som en allmän spottkopp av tränare - hur bra eller dåliga de än må vara för dagen.

1. Max Lindholm och Pär Lindholm – i special teams

Skellefteå vann denna match i special teams. Pär Lindholm och Max Lindholm stod för ett formidabelt arbete i båda spelformerna – och såg till att Skellefteå kunde dra det längsta strået i en tuff match.

2. Arvid Lundberg och Viktor Lodin – två antagonister

Arvid Lundberg och Viktor Lodin hade en tuff match i matchen. De matchades mot varandra – och de stod först i en tuff duell när Färjestad gjorde en sen reducering i andra perioden. Sedan stod mot varandra i tredje perioden – där Viktor Lodin crosscheckade Arvid Lundberg nog illa för att få matchstraff.

3. Valter och Viggo – visade vägen

Skellefteå matchade sitt lag med Oscar Vuollet, Valter Lindberg, som båda var framträdande i matchen. Vuollet gjorde två mål – ett av dem spelade Valter Lindberg med en av de absolut kyligaste passningar som lagts denna säsong.

4. Linus Söderström – vann målvaktsmatchen på knockout

Den stora skillnaden mellan lagen denna matchserie är målvakterna. Linus Söderström har börjat slutspelet på samma nivå som gjorde att han vann guld med Skellefteå AIK. Ikväll stod han återigen före en fenomenal insats och ger Skellefteås defensiv största möjliga trygghet.

5. Mitell och Falk – i het ordväxling under presskonferensen

Tomas Mitell anklagade Skellefteå för att vara ett lag som systematiserat filmningar i flera års tid. Andreas Falk svarade med att uppmana Mitell till att se sig själv i spegeln. De rådde sammanbitna miner mellan en tränare som riktade fokuset mot domarna – och en som försökte fokusera på spelarnas prestationer.

Det går fort i ishockey. Skellefteå hann med att göra tre mål och få ett bortdömt när tio minuter av den första perioden var spelad.

Färjestad upprepade samma misstag som kostat dem de två senaste matcherna. Deras spel runt eget mål kan i snälla ordalag beskrivas som en hönsgård – som i kombination med onödiga utvisningar - blev direkt förödande för hur denna kväll utvecklades för bortalaget.

-Vi är för klena spel runt mål. Det sa Adam Ollas Mattson i första periodpausen där Färjestad försatte sig i en tuff uppförsbacke genom att lämna perioden i ett 3–0 underläge. Men så länge det var spel 5–5 var spelet betydligt jämnare än vad siffrorna visade.

Färjestad ryckte upp sig i andra perioden där man kontrollerade mer av spelt, och höll sig utanför utvisningsbåset betydligt bättre än i den första perioden.

Skellefteås räddningsplanka

Skellefteå räddades av ett bra boxplay och ett vasst målvaktsspel. Där Linus Söderström visade att han är klassen bättre än Anders Lindbäck. Periodens enda mål kom sent i slutminuten där Färjestad kunde trycka in en puck i powerplay.

Matchen stod och vägde i tredje perioden när Skellefteå juniorer klev fram. Oscar Vuollet klev fram i sista perioden med två mål - och såg till att hemmalaget kunde kontrollera slutet matchen - som slutade 6-2 där sista målet även kom i powerplay, som var Skellefteås vinnande vapen denna afton.

****

Skellefteå-Färjestad - kvartsfinalmatch fyra

Mål 6-2

Skott: 32-34

Utvisningsminuter: 10-37

Matchserien mellan Skellefteå och Färjestad visade i match tre prov på alla ingredienser som gör hockey till världens mest underhållande sport.

Knappt tog det 20 sekunder innan gästande Färjestad chockade Skellefteå genom att göra mål i sitt första anfall. Ridån gick tillfälligt ner i Skellefteå, men hemmalaget kom igen.

Hemmalaget kunde äta sig ikapp när Skellefteå chockade Färjestad genom att göra mål i boxplay.

Matchen igenom såg vi känsloutbrott som gjorde stämningen elektrisk. Vissa var på gränsen, något över den, och andra (inte minst Andreas Johnson) med god marginal över den. Särskilt när Linus Johansson knuffades in med bröstet före in i målburen passerade gränser.

Fysiskt blev det även när Oscar Steen drabbades av blodvite och Magnus Nygren fick utgå. Det gavs och togs - ingen backade en millimeter. Kampmomenten och utvisningarna gjorde varje meter smärtsam att ta.

Hur kvartsfinalserien ska sluta vet vi inte. Men förhoppningsvis blir det minst lika tufft, fult, grisigt - och alldeles underbart när två av SHL:s tungviktare fortsätter sparra mot varandra.

Oavsett vem som vinner är det precis matcher som denna vi kommer ihåg när säsongen summeras.

Luleå Hockey är en av svensk ishockeys mest traditionsrika föreningar, med en obruten närvaro i högstaligan sedan säsongen 1984/1985 – en kontinuitet endast överträffad av Färjestad.

Växjö Lakers, å andra sidan, gjorde sin Elitserie-debut så sent som 2011/2012 och har på kort tid etablerat sig som en maktfaktor. Skillnaden mellan klubbarna sträcker sig dock långt bortom deras historia.

Publiken – passion vs. bekvämlighet

Luleå Hockey är synonymt med ett massivt publikstöd. Med över 6 000 åskådare per match och en klack som aldrig tystnar skapas en atmosfär som hör till SHL:s absolut mest elektriska.

Växjö, däremot, har haft svårare att fylla Vida Arena – trots sportsliga framgångar. Här är läktarkulturen en annan; publiken är mer bekvämlighetsinriktad, handklappor används som ljudförstärkare och när klockan drar sig mot 22:00 börjar delar av publiken lämna arenan.

Skillnaden i supporterkultur är påtaglig – i Luleå lever kärleken till laget oberoende av resultat, medan Växjö fortfarande brottas med att skapa den djupa identitet och tradition som äldre klubbar besitter.

**

Laget – hemvävt vs. köpt vinnarkultur

Luleå alltid haft en stark lokal identitet. Namn som Johan Strömwall, Tomas Berglund, Janne Sandström och Linus Omark är bara några av många exempel på spelare med djupa rötter i föreningen. Växjö har istället satsat på en annan modell – där importer och strategiska värvningar varit nyckeln till framgång.

Stjärnspelare som Tomi Kallio, Liam Reddox och Kalle Kossila och har varit tungan på vågen i deras guldlag. Där Luleå byggt långsiktigt med en stark kärna av egna produkter, har Växjö blivit mästare på att identifiera och plocka in rätt spelare vid rätt tillfälle.

**

Vinnarkultur – favoriten som viker sig vs. finalspecialisten

Luleå har historiskt haft svårt att leverera när det gäller som mest. Fyra av fem SM-finaler har slutat i besvikelse, med ett enda guld (1996) som tröst.

Växjö har däremot gjort raka motsatsen – fyra finaler, fyra guld. Klubben har utvecklat en osviklig förmåga att toppa formen när det behövs som mest, en egenskap som blivit deras signum.

Medan Luleå ofta hyllas för sin stabilitet och långsiktighet, har Växjö skapat en effektiv vinnarformel som de gång på gång omsätter i praktiken.

**

Tränarfilosofi – känslostyrt vs. iskallt analytiskt

På tränarbänken blir skillnaden mellan klubbarna ännu tydligare. Luleås Thomas "Bulan" Berglund är passionen personifierad – gestikulerande, högljudd och alltid med känslorna på utsidan.

Växjö Lakers, däremot, har valt en mer analytisk och kontrollerad ledarstil. Först med succetränaren Sam Hallam och nu med den slipade Jörgen Jönsson har man haft tränare som föredrar att behålla lugnet och låta spelet tala.

Kanske är det just här som en sådan stor del av Växjös framgång ligger – att inte dras med i stormen av känslor, utan istället behålla fokus på gameplanen in i det sista.

**

Två världar – ett svar i betraktarens ögon

När Luleå och Växjö möts i SHL är det mer än en match – det är en kollision mellan två olika hockeyvärldar. Är det passion och lokal förankring som definierar en klubb, eller är det förmågan att vinna när det gäller som mest?

Ska vi räkna titlar, egna produkter eller läktartryck? Svaret ligger i betraktarens ögon, och det är just den här typen av filosofiska skillnader som gör ishockeyn så fascinerande.

Målvakt: Lars Johansson

Lars Johansson har varit tryggheten själv i Frölunda in inledningen av slutspelet. Han har på två matcher bara släppt in tre mål. Visserligen förlorade han en och vann en, men Lars Johansson har spelat på den nivån Frölundas fans är bortskämda med att se honom.

Back: Joey LaLeggia

Joey LaLeggia har verkligen klivit fram när det som bäst behövdes för HV71. Med fem poäng och +4 i plus-minusstatistiken är han en starkt bidragande faktor till HV71 skaffat sig en matchboll för att förnya sitt SHL-kontrakt inför denna vecka.

**

Back: Dominik Egli

Dominik Egli slog till med ett hattrick när Frölunda slog Timrå med 4-0 i den andra kvartsfinalsmatchen Det såg vi inte komma för en spelare som endast gjorde fyra mål i grundserien. Men det vittnar om vilken bredd Frölunda har på sin backsida denna säsong. I konkurrens med Brynäs är den seriens främsta, och väl rustad för slutspel.

***

Forward: Jakob Silfverberg

Jakob Silfverbergs insatser förvånar ingen - han har börjat slutspelet där han slutade grundserien. Med fyra poäng på två matcher - där samtliga gjordes i spel fem mot fem, så har han satt an tonen som ska ge stämsång och guldglans i Brynäs när slutspelet är över.

Forward: André Petersson

André Petersson betydelse för HV71 i detta läge går knappast att överdriva. Han vet vad som gäller och vad som förväntas i detta (oönskade) skede av säsongen. Stjärnorna måste leverera - med kniven på strupen. Sagt och gjort. Med sex poäng på de fem matcher i kvalspelet kliver han återigen fram som en stor räddare i nöden.

Forward: Marian Studenic

Marian Studenic har rivstartat slutspelet med fyra mål på två matcher. Färjestad har gott om offensiva stjärnor. Ska Karlstads stolthet fira guld krävs det att lagets stjärnor gör precis det som Studenic gör - mål framåt.

Forward: Pontus Andreasson

Pontus Andreasson har fått en smakstart på slutspelet. Han har gjort tre poäng och laget har tagit två raka segrar. I båda matcherna har han gjort mål i powerplay, vilket visar på ett självförtroende i spelformen som gör det kostsamt att dra på sig utvisningar mot Luleå.

Målvakt: Daniel Marmenlind

Daniel Marmenlind kom in i hetluften när Marek Langhammer fick utgå tidigt i första åttondelen där Malmö ställdes mot Rögle. Det gjorde han utomordentligt bra. Han släppte bara in ett mål - och räddade 98 procent av skotten när han räddade 49/50 skott över två matcher.

Back: Johan Ivarsson

Johan Ivarsson var framträdande för Malmö med sitt stabila spel i defensiven och bidrag i offensiv. Utan honom hade Malmös plats i kvartsfinalen inte varit möjlig.

Back: David Quenneville

David Quenneville är form och har starkt bidragit till att Örebro tog sig till åttondelsfinal och gick ifrån veckan med ett likaläge i åttondelsfinalen mot Växjö.

***

Forward: Patrik Puistola

Patrik Puistola blev veckans poängbästa spelare med fyra poäng på två matcher. De fördelades med på 3 mål och 1 assist. Då är man självskriven i veckans lag.

Forward: Mikkel Aagaard

Mikkel Aagaard gjorde fyra poäng på veckans två play-out matcher. Han har tagit Malmö två steg närmare ett förnya SHL-kontrakt och HV71 två steg längre bort från ett SHL-kontrakt.

Forward: Oskar Stål Lyrenäs

Oskar Stål Lyrenäs har fått se sig dra det kortaste strået i två kvalmatcher. Men han har varit en av de spelare som skapat mest i offensiven sett till Corsi-statistiken, och trots allt bidragit med både mål och poäng.

1. Jakob Silfverberg

Jakob Silfverberg har i rollen som assisterande kapten blivit Brynäs hjärna, hjärta och lungor. Hans återkomst har satt ramen som Brynäs spelat inom hela säsongen. Inom den har Brynäs haft en hög lägstanivå och en hög högsta nivå. Silfverberg kan återigen bli guld värd för Brynäs på samma sätt som han var tungan på vågen när Brynäs vann guld 2012.

2. Oscar Steen

Oscar Steen vann skytteligan med god marginal. Oscar har visat sig vara en ypperst effektiv målskytt. Med 30 mål på 52 matcher vann han skytteligan både totalt sett och i spel 5 mot 5. Det är bara att njuta av Steens sylvassa näsa för mål, risken är att han går förlorad för NHL-drömmen som i allra högsta grad lever efter denna säsong.

3. Viktor Söderström

Viktor Söderström har varit dominant från början till slut, och har givit Brynäs spets i både offensiven och defensiven. Hans spel har varit en fröjd för ögat att se. Frågan är hur länge till Brynäs får behålla honom om hans slutspel blir lika bra som hans grundserien. Med 37 poäng och seriens bästa plus-minusstatistik lär han få chansen att spela sig in i NHL på nytt.

4. David Tomasek

David Tomasek har på nytt visat att han snudd på för bra för denna liga. Poängmässigt snittar han 1,1 poäng per match, vilken ingen annan kan matcha. Totalt 102 poäng på 99 SHL-matcher över de senaste två säsongerna visar hur mycket offensiva kvaliteter det finns hos honom, både som målskytt och framspelare. Nu återstår det för honom att bevisa att han kan leda laget i slutspelet.

5. Filip Hållander

Filip Hållander har flugit fram under stora delar av säsongen och har med sin storlek och fart varit ett stort utropstecken i Timrå. Han gjorde 53 poäng och gjorde flest poäng av alla i spel 5 mot 5. När han är i form är det få spelare i SHL som kan matcha hans kraftfullhet i spelet med puck. Oavsett när Timrås säsong tar slut kan det mycket väl bli VM-spel -och sen en vända till i NHL?

6. Charle-Édouard D'Astous

Charle-Édouard D'Astous är en av flera värvningar som sportchefen Johan Alcen prickat helt rätt med. Kanadensaren är bra i alla spelformer, men gjorde flest poäng av alla backar i spelet 5 mot 5. Så sent som i februari blev han månadens spelare. Nu siktar han på att göra ett bra slutspel och spela till sig en ny chans i NHL.

7. Henrik Tömmernes

Henrik Tömmernes gjorde på nytt en imponerande säsong. Han gjorde flest poäng av samtliga backar i SHL i powerplay. Och han ligger i toppskiktet av ligans backar i speltid. Med sådana siffror är det rätt självklart att man är en av ligans främsta spelare.

8. Arvid Holm

Arvid Holm får titulera sig som grundseriens bästa målvakt. Det är mycket tack vare hans målvaktsspel som Rögle lyft i tabellen. Utan honom hade Rögle varit inblandade i bottenstriden. Mycket välförtjänt vann han Honken Trophy som 2024/2025.

9. Oscar Linberg

Oscar Lindberg har på nytt varit loket i Skellefteås offensiv. Han gjorde flest poäng av alla i Skellefteå, och han gjorde flest poäng i powerplay i Skellefteå. Han klev fram när Skellefteå behövde honom som mest, och stod för 12 poäng på seriens 10 sista matcher.

10. Linus Hultström

Linus Hulström vann backarnas poängliga, och var otroligt viktig för att Linköping till sist klarade sig undan kvalspel. 42 poäng poäng 52 matcher var med god marginal hans bästa notering i SHL, och tillräckligt mycket för vinna den interna poängligan i Linköping.

***

Se plats: 11-20

Se plats: 21-30

David Rundblad blev under smått chockartade former satt i frysboxen under säsongsinledningen, trots sin kaptensroll. I sådant läge kunde han bryta ihop och spela sig ur laget, eller komma igen starkare. Rundblad valde helt klart den senare vägen.

Mattias Karlin tog tillfället i akt att hylla sin lagkapten när Norran frågade om Karlins syn på Davids säsong under presskonferensen som satte punkt för grundserien.

-Ja, framförallt sett till de senaste 35–40 matcherna har han var riktigt bra. Det är bara att se på hans plus-minusstatistik i relation till var vi ligger som lag.

Rundblad var +6 i plus-minusstatistiken på 46 matcher denna säsong. Med det är han bästa back i MoDo och näst bästa av laget samtliga spelare. Det kan jämföras med förra säsongen då han var – 12 i plus-minusstatistiken trots att laget gjorde en bättre grundserie.

På frågan om David Rundblad spelar i MoDo även kommande säsong sa Karlin att det var en öppen fråga som sportchefen bäst svarar på.

-Det är väl en fråga mellan Rundblad och Hinken (Henrik Gradin), men först och främst måste vi bli kvar i SHL. Det är inte säkert att David vill spela i Hockeyallsvenskan. Men han har gjort en "väldigt bra SHL-säsong" för oss, och blir mycket viktig för oss i kvalet.

Skellefteå hade allt i sina egna händer inför den sista omgången. En poäng eller mer mot MoDo skulle garantera en kvartsfinalplats. Skellefteå förvaltade sitt läge på bästa sätt. MoDo som inte hade något att spela hade aldrig skuggan av en chans i sista omgången.

Skellefteå fick ett tidigt ledningsmål när Andreas Johnson fick ett friläge som han förvaltade, och drygade ut ledningen till 2-0 tidigt i första perioden genom Max Lindholm.

MoDO ställde upp med ett lag som saknade många av sina bästa spelare. Varken Jesper Olofsson, David Rundblad eller Lassi Lehtinen kom till spel.

Inför en utsåld arena kunde Skellefteå kontrollera matchen och vara i förarsätet matchen igenom. Inte minst hade Skellefteå fyra kedjor som verkligen ville ta chansen att hålla i pucken och skapa långa anfall mot ett decimerat motstånd.

När matchen var slut hade Skellefteå ryckt iväg till 6-1. Efter en lång och mödosam grundserie får nu Skellefteå andas ut och ladda för ett roligt slutspel. För MoDO väntar ytterligare ett ångestladdat kvalspel.

Omgång 52:

Skellefteå-MoDO 6-1

Skottt 32-15

Utvisningsminuter: 6-4

Målskyttar: Skellefteå R. Hugg, A. Johnson, O. Lindberg, O. Nilsson, M. Lindholm. MoDO: Viktor Berglund

Målvakt: Jesper Myrenberg ¨

Jesper Myrenberg var starkt bidragande till att Linköping säkrade nytt kontrakt under veckan. Han släppte in två mål på tre matcher, och räddade 97 % av skotten - när han stod samtliga matcher för Linköping som nu kan andas ut inför sista omgångens streckdramatik.

Back: Oskari Laaksonen

Oskari Laaksonen stod på nytt för en bra vecka. Han bidrog med fyra assist på tre matcher, och gick +6 i plus-minusstatistiken. Hans Luleå har andraplatsen i sina egna händer om de tar poäng mot Örebro i sista omgången.

Back: Oscar Fantenberg'

Oscar Fantenberg visade vägen under för sitt Linköping. Han spelade näst mest av samtliga backar, och gjorde även fyra assist, och gick +4 i plus minusstatistiken. Det var ett styrkebesked från honom och det lag han leder.

***

Forward: Riley Woods

Riley Woods gjorde sitt för att MoDo skulle kunna undvika kval. Tre mål och två assist på fem matcher var fina siffror. Men tyvärr räckte det inte för MoDo som tvingas till ytterligare ett kvalspel denna vårvinter.

Forward: Christoffer Ehn

Christoffer Ehn visade vägen för sitt Linköping och gjorde mål i samtliga matcher under veckan. Matchen mot Rögle avgjorde han på övertid och kunde därmed lätta på trycket eftersom Linköping slippa spela med kniven mot strupen i sista omgången.

Forward: Anton Heikkinen

Anton Heikkinen smög in med tre extremt viktiga mål för Skellefteå. Kedjan med han bildar med Oscar Lindberg och Rikard Hugg har tillsammans med ett bra målvaktsspel gjort att Skellefteå är det näst formstarkaste laget sett över de 10 senaste matcherna.

Brynäs har gått från nykomling till höstens succélag och vidare till vårvinterns soklara guldfavoriter. Orosmolnen har knappt kunna skådas innan de blåst iväg från Gävle.

I går förlorade Brynäs med 2-7 mot Växjö. Det var kanske exat vad laget behövde. De måste bibehålla ödmjukheten och kvaliteten i det dagliga arbete på och utanför isen. Annars kan drömmarna om guldet krossas lika fort som de kom.

Ifjol var det Färjestad som såg närmast oslagbara ut inför slutspelet. Men där tog säsongen ett abrupt slut när Rögle svepte hem kvartsfinalserien mot dem. Det är ju inte säsongens första match eller 48:e match Brynäs ska vinna. Endast vinnaren av den sista matchen får guldmedalj.

En storförlust kan vara den bästa medicinen för att laget ska hållas på rätt kurs inför det stundande slutspelet - och stå som vinnare när slutsignalen ljuder.