Sverige 1. Nederländerna 5.
Vi mötte visserligen ett av världens bästa offensiva lag.
Men nej, det finns inga förmildrande omständigheter efter en sådan här överkörning.
Den här kvällen förstördes fort.
Redan efter fem minuter sprack den svenska nollan och sedan rullade det på.
Nederländerna har individuellt skickliga spelare, särskilt på kanterna. Det gällde för svenskarna att hjälpa varandra i försvarsspelet och inte hamna i en-mot-en-dueller där ute. Att förlora så få dueller som möjligt och skydda varandras ryggar.
Men de svenska spelarna utsatte varandra för en-mot-en-lägen på kanterna gång på gång.
Att det blev fem insläppta handlade inte om målvakt Kristoffer Nordfeldt. Ur mitt målvaktsperspektiv ser jag inte att han skulle kunna göra något åt något av målen.
Det här handlar inte heller så mycket om något taktiskt.
Sverige visste vad som krävdes. De hade en defensiv grundinställning. Ändå var utförandet av försvarsspelet för dåligt.
Framför allt handlar det om hur mittbackarna agerade.
Man kan visa hur många klipp som helst och planera hur mycket som helst inför en match, men…
När inspelen kom in mot mål misslyckades förste försvararen med att täcka första ytan vid alla de tre första målen.
Det gäller att ta sig ned så långt man kan, så att man kan bryta det långa inspelet (från Cody Gakpo på 1–0 och Denzel Dumfries på 2–0 och 3–0).
Gör man inte det, blir det så här.
Bör förbundskapten Graham Potter nu peta någon eller några till matchen mot Japan?
Isak Hien är en spelare som jag trott mycket på som blivande försvarsgeneral. Han har fått goda recensioner i Atalanta också.
Men han har tyvärr stora problem i landslaget.
Han förlorade dueller och han hamnade på efterkälken mot Brian Brobbey.
Sedan är frågan hur status är på de möjliga ersättarna, som exempelvis Carl Starfelt – blir det verkligen bättre med någon annan?
***
Många spelare i Nederländerna imponerade på mig.
Brobbey längst fram var bra. Han är inte jättelång och -stor, men han agerar som om han vore det.
Cody Gakpo är vass, men det förväntade jag mig efter att ha sett honom mycket i Liverpool.
Crysencio Summerville kom in i paus och var inblandad i alla tre mål i andra halvlek.
Dumfries låg bakom de två första – en spelare som vi för övrigt mötte när jag spelade i Feyenoord och han i Sparta Rotterdam.
Frenkie de Jong – enorm klass.
Målvakt Bart Verbrüggen stod för flera bra räddningar.
Däremot tror jag inte att Nederländerna kommer att gå särskilt långt i turneringen – deras försvarsspel är inte tillräckligt bra.
***
Ska vi avsluta med något positivt, trots allt?
Som jag nyss nämnde, tvingades Verbrüggen att visa sina kvaliteter några gånger. Anthony Elanga kom in med sin fart och gjorde ett vackert mål.
Sverige har fortsatt kvaliteten att skapa sig en biljett in i nästan alla matcher – så pass bra är Viktor Gyökeres, Alexander Isak, Benjamin Nygren och Amir Ayari.
Men det gäller att vi ger oss själva chansen.
När försvarsspelet ser ut som idag, spelar det ingen roll vilken potential våra offensiva stjärnor har. Tyvärr.
