Luleås finska spelare har varit helt ur fas under inledningen av säsongen.
Det finns ett gyllene undantag och det är Markus Nurmi. Han vinner närkamper, är retsam, täcker pucken bra och gör en hel del mål.
Men…
Övriga finnar är otroligt bleka.
Heikki Liedes har jag inte kunnat finna en enda fördel med. Han ser ut som en liten fårbonde som ska till och skyffla hö. Problemet är att han bara passivt står och kikar ut över nejderna med sitt uppfällda visir i stället för att arbeta. Ingen skulle vara nöjd med den typen av bonde och ingen hockeypublik är nöjd med en importerad ishockeyspelare som lyfter en relativt hög lön och bidrar med ingenting. Det är oförklarligt vad sportcheferna såg i den där mannen. Han tacklar inte, han skjuter inte, han har aldrig pucken. Här har även tränaren Bulan ett stort ansvar. Han väljer att spela Liedes i utsatta lägen, nu senast i samband med toppningen av laget i 6-5 spelet mot Timrå. Liedes återfinns på plats 315 (!) i SHL:s poängliga efter poängstarka storheter som Collin Delia (231), Tobias Normann (231) och Jeremy Boyce-Rotevall (292).
Den orörliga finske backen Kasper Kotkansalo är inne på minst ett baklängesmål i varje match, det kan man möjligen stå ut med under en inkörningsperiod. Problemet är bara att Kotkansalo ofta är den direkta orsaken till att det bokstavligen rasslar in mål bakåt. Dessutom baseras hans speltid på att den stockholmbördiga, men egenfostrade junioren Håkansson får nöta bänk. Om Kotkansalo fortsätter på inslagen väg kommer han hamna på smått otroliga -26 i plus- och minusstatistiken.
Anton Levtchi, likgiltig, likgiltigare, likgiltigast. Ett assist har han producerat hittills. Han har fått spela med trubbige Koivistoinen och dålige Liedes. Det har inte funkat. Mer oroande att är att Levtchi inte visar några som helst livstecken ens när han får spela med kärnkraftverket O´Neill. Är man inte bra när man spelar med O’Neill är man verkligen ur form.
Eetu Koivistoinen spelar denna säsong med en vit klubba. Det finns få eller ingen spelare i SHL vars spelstil synkar så lite med en vit flashig klubba. Eetu är nämligen bara en hockeyarbetare som borde spela med en rakvinklad Torspo istället för en flashig klubba som andas dribblingar. När Eetu avlossar sitt skott känns det ofta som att han gör det i brist på andra alternativ. Han skjuter inte för att göra mål, utan istället för att bli av med pucken. Då blir det få mål gjorda. Koivistoinen kan absolut ta ett defensivt ansvar och fungerade bevisligen med Bromé och Omark förra säsongen, men i kombination med Levtchi och Liedes uppstår inte ens gnistor och definitivt ingen eld.
Luleås finnar måste vakna om laget ska vinna matcher. Ett lag med fyra finska fripassagerare får inget djup och vinner få matcher. Frågan är bara hur det ska gå till?
