Väckarklockan i det Granqvistska huset ringde 03.45.
På med kläder och ned till TV:n för VM-premiär.
Det är svårt att tänka sig en bättre måndagsmorgon.

5–1!
Så stora siffror vann vi inte ens med på min tid.
Sveriges kross av Tunisien är en drömstart.
Siffrorna rann iväg och speglar inte matchen helt och hållet, men det spelar ju mindre roll idag.
Över lag tycker jag att Sverige såg stabila ut. Jämfört med träningsmatcherna gick man lite högre med wingbackarna på bollsidan. Vi var tajtare som lag. Kompakta.
Jag utnämnde ju häromdagen Alexander Isak till nyckelspelaren för att Sverige ska kunna gå långt i VM – glädjande då att han inledde med mål och assist.
Han var ju dessutom inblandad i det första målet, med sin djupledslöpning på Victor Lindelöfs fina passning, som föregick Viktor Gyökeres täckta skott och Yasin Ayaris mål.
Isak och Gyökeres hittade varandra bra och särkilt på 2–0 var deras samarbete fint, när Gyökeres mötte bollen och Isak forsade fram med fart och satte dit den.
Att vara disciplinerade och ställa om på det här sättet, kommer att vara en nyckel för att gå långt i turneringen.
Utöver Gyökeres och Isak, var Ayari rubrikspelaren i matchen. Vilket skott han har! Det är kul att han får visa upp hur duktig han är på den största scenen – de som inte följer fotbollen och Premier League slaviskt, har kanske inte samma koll på honom som de har på Isak och Gyökeres.
Sedan är Jesper Karlström en spindel, en ledare på mitten, som ser till att laget är kompakt. Viktig! När Tunisien hade lite momentum efter reduceringen, bidrog han till att de inte skapade några riktigt bra lägen.
Mattias Svanberg hoppade in och gjorde 4–1 efter någon sekund på planen – särskilt glädjande då han är truppens ende skåning!
Jag och Svanberg har gjort några landslagssamlingar ihop. Han har stor arbetskapacitet och är otroligt skicklig med bollen. Fin högerfot, vilket han fick visa upp.
Mycket glädje just nu, så klart.
Nu får vi se vart detta tar vägen i de kommande matcherna mot Nederländerna och Japan.
Jag såg dem spela 2–2 igår kväll. Det var två lag som inte ville göra misstag. De var kompakta bakåt och så tog de fram sin individuella kvalitet när den behövdes.
De är så klart två lag som är bättre än Tunisien.
Även om jag tyckte att Sverige satt ihop bra försvarsmässigt, anser jag fortfarande att de bägge ”yttre” innermittfältarna (Benjamin Nygren och Yasin Ayari) kan komma ut lite för brett ibland och då blir det stora ytor att täcka. Det gick bra mot Tunisien, för de var inte tillräckligt bra för att såra svenskarna – men det kan bli mer kostsamt mot Nederländerna och Japan.
Det får vi dock vänta någon dag med att oroa oss för.
Idag gläds vi åt att Sverige är tillbaka i VM.
Att vi gör mål och bygger självförtroende. Att vi lagt ribban högt och satt press på Nederländerna och Japan.
Vi är tillbaka som ett vinnarlag!


