Den 13:e omgången av Allsvenskan är färdigspelad och som vanligt går vi på Sportbloggare igenom de fem mest intressanta punkterna från omgången som var.

Följ gärna det vi gör kring Allsvenskan här!

ERIK ÖHRNER

Dansk spark

Mötet mellan IFK Göteborg och Brommapojkarna var ovisst på förhand men en viss dansk skulle få huvudrollen på ett klart negativt sätt, i situationen som föranledde det röda kortet för Mads Hansen får faktiskt BP-spelaren en frispark med sig men av någon outgrundlig anledning riktar Hansen en spark mot Noah Tolf och ett mer solklart rött kort har sällan skådats.

Visserligen lyckades BP kvittera under matchen efter att ha hamnat i underläge men till slut kunde man inte stå emot och därmed förlorade man matchen, mycket tack vare en idiotisk dansk spark.

Det vill sig inte för mästarna

Det var nog inte så många som trodde att Mjällby skulle kunna upprepa succén från i fjol men frågan är om det var så många som trodde att man skulle ha såhär stora problem. Visserligen hade man en del avslut och dominans i spelet mot Västerås SK men det är något som inte stämmer för de regerande mästarna.

Laget ligger tia i tabellen och på de senaste fem matcherna har man inte tagit en enda seger. Prekärt läge när man nu även går in i Europakval den här veckan och enligt ryktena kommer lagets stjärna Elliot Stroud snart lämna laget.

Spansk succé även i Allsvenskan

Nyligen vann Spanien VM-guld i överlägsen stil och den spanska fotbollen har även haft avtryck i Allsvenskan i år. Visserligen misslyckades Miguel Angel Ramirez i Malmö FF men i AIK har tränare José Riveiro sakta men säkert byggt upp ett spanskt identifierat lag med AIK.

En process som för den som kan sin AIK historia inte har varit enkel. Traditionellt sett har AIK varit ett defensivt stabilt lag men nu skulle laget snarare identifieras av ett snabbt passningsspel med bollinnehav som största styrka.

Mot Gais kom tredje raka segern för Riveiros gäng och VM-uppehållet har uppenbarligen gjort laget gott där man ser ut att ha hittat stabilitet i spelet och även roller för lagets spelare. Det blir intressant att se om detta är en tillfällig formtopp eller om det är något som kan hålla i sig.

Hemmaborgen är stark

Det är inte enkelt att åka till Kalmar och plocka poäng, faktum är att laget är fjärde bäst i serien på just hemmaplan (4-2-1). I matchen mot Malmö FF var man även inte långt ifrån att plocka hem segern då laget skapade tillräckligt mycket för att kunna vinna matchen.

Glädjande för KFF att unge Charlie Rosenqvist fortsätter att producera poäng, och frågan är hur pass länge han kan bli kvar i klubben. Även ryktade Sagoe Jr var på spelhumör och gled fram med bollen vid fötterna.

För MFF var det ett litet steg bakåt där man inte lyckades dominera mot nykomlingen på samma sätt som man gjorde mot IFK Göteborg i matchen dessförinnan.

Ett stärkande sömnpiller

I Göteborg möttes Örgryte och Djurgården i vad många trodde skulle kunna bli en målrik historia. Tji fick de som hade mål i tankarna för matchen slutade 0-0 i vad som får beskrivas som en trist historia.

Dock är det nog stärkande för hemmalaget som efter en tung vår har börjat resa sig en aning. Nu är laget obesegrade i två matcher och i nästa match väntar en intressant match mot en nykomlingskollega i form av Västerås SK.

Enligt Expressen kommer AIK:s Ahmad Faqa inom kort att presenteras som ny Degerfors-spelare.

Enligt tidningen är allt kring övergången klart och försvararen kommer att presenteras inom kort. Faqa som mestadels har varit en rotationsspelare i AIK har den här säsongen fått speltid i sex matcher och hans kontrakt med klubben går ut efter den här säsongen.

Degerfors har letat efter defensiva alternativ, bland annat efter att Juhani Pikkarianen har dragit på sig en långtidsskada och nu verkar man ha hittat en pusselbit i truppbygget.

Degerfors tränas av Henok Goitom som har en relation med Ahmad Faqa sedan dennes tid i AIK.

ERIK ÖHRNER

IK Sirius visar intresse för Halmstad BK:s Otso Liimatta, 22. Detta rapporterar Expressen.

Mittfältaren som har varit utlånad till Halmstads BK från portugisiska Famalicao, nu till sommaren går lånet ut och frågan är var Liimatta ska fortsätta sin spelarkarriär.

Enligt uppgifterna verkar finländaren inte bli kvar i Portugal utan han skulle kunna hamna i serieledarna Sirius, men det finns även intresse från både Hammarby och Malmö FF.

Det återstår att se vad som sker kring Liimatta den närmaste tiden.

ERIK ÖHRNER

Tvillingarna Ponthus Westerholm och Pathrik Westerholm är på väg att byta klubb, det rapporterar Expressen. Enligt deras uppgifter väntar nu en flytt till Vålerenga i Norge.

De tre senaste säsongerna har Ponthus Westerholm och Pathrik Westerholm spelat i Finland med Lukko. Men nu är ett klubbyte på gång. Enligt Expressen fortsätter deras karriär ihop - i Norge.

Det ska handla om en övergång till Vålerenga. Ett Vålerenga som kom till semifinal i slutspelet under förra säsongen - där de till slut fick se sig besegrade av Frisk Asker.

Nu är det officiellt att Sebastian Fakt har skrivit på för Visby/Roma i HockeyAllsvenskan. Kontraktet gäller över den kommande säsongen.

Sebastian Fakt är klar för nykomlingen i HockeyAllsvenskan, Visby/Roma.

– Vi fick se Sebastian på nära håll redan förra året och han gjorde ett väldigt positivt avtryck. Han är en användbar spelare som kan spela både center och ytterforward och alltid sätter laget först. Dessutom kommer han med värdefull erfarenhet som vi tror blir viktig för oss i Hockeyallsvenskan, säger sportchef André Lundholm till klubbens hemsida och fortsätter:

– Vi har varit noggranna med att komplettera truppen med spelare som har rutin från spel på hög nivå. Sebastian kommer tillsammans med flera av våra andra nyförvärv att bidra med erfarenhet och trygghet under vår första säsong, avslutar André Lundholm.

I Sverige har han tidigare spelat för bland annat Leksand, BIK Karlskoga och Östersund, men kommer närmast från spel i Danmark med Odense där det blev 36 poäng på 48 matcher i grundserien. Och ytterligare åtta poäng på tolv matcher i slutspelet.

Grattis Spanien.

VM-finalen blev smått osannolik. Spel mot ett mål i 115 minuter gjorde att de aldrig riktigt kändes som en final. Att Argentina då hade ett XG på 0,00 är helt otroligt. I en VM-final! De grisade och försvarade sig bra och precis innan utvisningen kom hann jag tänka "Detta kanske är Argentinas VM ändå, får de en chans kommer de att göra mål".

Men det röda kortet blev droppen som fick bägaren att rinna över.

Fotbollen är inte logisk. Bara för att Spanien så tydligt har världens bästa lag så betyder inte det att bucklan bara ska hämtas ut. Inte ens om de svarar för idel toppinsatser,Fotbollen är för nyckfull för det och utan den nyckfullheten hade vi inte älskat sporten som vi älskar den.

När man är överlägsen och inte vinner är det för jävligt. Samtidigt finns det inga skönare segrar eller poäng än de man krigar sig till trots underlägsenhet. Jag kommer att tänka på när vi med U21-landslaget mötte Spanien inför EM 2009. Vi fick knappt låna bollen, Spanien hade 21-0 i målchanser och vårat xg var nästan på minus. Mina utsparkar var det närmsta mål vi kom. Men det slutade 0-0...

Finalen präglades annars av den amerikanska kommersialismens fulaste ansikte. Det gick för långt. För klubbarna och de aktiva finns så otroligt många regler för lagen om tider som ska hållas och rutiner som ska följas. En gång under en Europacupmatch med HIF fick vi böter för att jag hade fel färg på underbyxorna under mina shorts. Jag tvingades byta om och blev 20 sekunder sen till inmarschen – vilket gav nya böter. Nu var det plötsligt okej med 27 minuters paus. Då är FIFA och arrangörerna större än sporten och det kan göra mig fruktansvärt förbannad. Vissa försvarar det med att det bjöds på en "fantastisk show? Men det är inte därför vi tittar på det. Vi är generationer som är uppväxta med att en VM-final är helig och det finaste vi har inom fotbollens, kanske hela idrottens, värld. Nu misshandlas den. För vad?

Precis som mycket annat, avstängningen som upphävdes och reklampauser mitt i halvlekarna, visar att FIFA gör hur de vill.

En annan besvikelse var bronsmatchen mellan England och Frankrike. Massor av världsspelare i de båda lagen tappade respekten för både matchen, supportrarna och historieböckerna när de inte tog det på allvar.

Att man inte går för det i en medaljmatch i VM är väldigt märkligt. Engelsmännen borde vilja dö för en medalj, så lite som den nationen har vunnit genom åren. Nu fick de sitt brons, men nästan enbart för att Frankrike var så ohyggligt svaga.

Från detta VM kommer jag främst att minnas att det var så många lag med. 48 stycken! Ytterligare en devalvering på ett världsmästerskaps betydelse. Nu pratas det dessutom att det ska bli ännu fler. Jag kommer även att minnas detta som Messis sista stora framträdanden på en världsscene. Det är ju inte så att man följer Miami i MLS slaviskt...

Från ett svenskt perspektiv var det kul att få vara med. Det hade man verkligen inga större förhoppningar på för sex månader sedan. Nu blev det groupavancemang som trea och någonting att bygga vidare på inför EM om två år.