Att Mikael brinner för sitt jobb och att han trivs med sitt yrke, det framgår vid flera tillfällen under samtalet. När jag i nästa fråga ber honom beskriva hur man ska vara för att klara av jobbet, trycket och nå så långt som han har gjort, då ser det ut så här...
Vad är nyckeln till att bli en framgångsrik domare enligt din mening?
- Du måste ha ett intresse och ett driv. Vad du än vill pyssla med så måste du brinna för det. Jag har ställt den här frågan till mig själv tusen gånger och frågat mig; vad var det som gjorde att du lyckades? Jag har lekt och haft roligt på jobbet och det har räckt till en VM-final och en OS-turnering, det är stort!
Med ett stort intresse kan man nå långt, men att jobba efter uppsatta mål är inte för alla...
- Jag tycker det här är bland det roligaste man man göra och den glädjen jag känner för yrket har tagit mig långt. Sätter man upp mål och inte når dit, vad händer då? Vad blir det av saken om du misslyckas och hur hanterar du det ifall du misslyckas? Jag har hela tiden låtit glädjen tala och den har tagit mig dit jag är idag, så har det fungerat för mig och jag är som jag sagt tidigare väldigt tacksam över att jag nåt så långt som jag gjort.
Man måste ha lite tur på vägen också
Vad krävs mer för att lyckas då?
- Jag brukar ställa tre frågor till min son:
Hade du roligt, gjorde du ditt bästa och var du en bra lagkompis? Om han svarar ja på alla tre frågor, då har det varit en bra upplevelse och de tre frågorna kör vi efter varje träning, varje match.. vid varje tillfälle vi kan egentligen. Det är viktiga frågor att ha och hanterar man dem rätt och siktar att nå dit, att kunna svara ja på de frågorna, då kan man ta sig långt. Det är så små marginaler i idrotten och det är ett par få individer som ska gilla och se det du gör och för att du ska komma igenom systemet och då måste man ha lite tur på vägen också, det får man inte glömma.
Har det skett nåt under din karriär som elitdomare som fått dig att inte må så bra, något du kan berätta om?
- Ja, VM 2015 när jag blev hemskickad. Den har vi pratat om 10 000 gånger... Det är nog den värsta sekvensen i mitt domarliv. Att göra ett misstag och konsekvensen blir att åka hem från ett VM är inte tillfredsställande på något sätt, men samtidigt är det den sekvensen som kanske lärt mig mest. Hur jag tacklar mina motgångar, det har jag blivit bättre på. Men där och då var det jättejobbigt att få beskedet att behöva packa väskorna och åka hem.
I din roll som domare måste man hantera många olika typer av människor, har du exempel på någon icke aktiv spelare som var lite extra jobbig på isen?
- Jag brukar säga så här; det finns alltid människor som du inte kommer överens med och då är frågan ifall det är du som inte kommer överens med dom eller ifall de ej kommer överens med dig. Jag är en känslomänniska, jag kan vara sur, glad eller ledsen - alla känslor under en match och där är det såna människor du också möter under en match så då kan det bli en infektion eller irritation.
Hur hanterar du det, när det inte funkar så att säga?
- Bästa tipset är att du sätter dig i tio minuter och bara pratar efteråt, då kan man nå fram och hitta varandra. Jag har varit osams med många spelare som jag sen pratat ut med och fått en förståelse från, men sen kommer man kanske inte älska den personen över allt annat på jorden, men du har ändå respekt från den och det är viktigt.
Att prata efter matchen och inte i stridens hetta är ett smart tips!
- En person på isen är en tävlingsmänniska och där är vi inte alltid våra bästa jag, så är i alla fall inte jag som tävlingsmänniska utan jag kan bli sur om jag förlorar femkampen på midsommarafton, vet inte hur du är där, men det är så jag ser på det och därför är det bra att rensa luften när det behövs.
Intervjun börjar lida mot sitt slut, men innan vi avrundar så pratar vi om säsongen hittills och vi får även svar på vad Mikael Nord skulle vilja göra om han inte var hockeydomare på den här nivån och sist men inte minst pratar vi också om framtidsplanerna - eller ja, vi försöker i alla fall.
Kartan har ritats om - det är uppfriskande
Vad säger du om SHL-säsongen hittills Mikael, är du överraskad över tabelläget och att serien är så jämn som den är just nu?
- Ja, men det är jag. Det får man väl ändå lov att säga att den här säsongen är "one of a kind" när det gäller tajthet. Vi har ju haft täta säsonger tidigare, men den här är något alldeles extra. Från tvåan till tian skiljer det typ tre poäng tror jag? Det är en match... Storlek på lag betyder inte så mycket idag, utan där har kartan ritats om ganska mycket och det tycker jag är uppfriskade. Men visst är det häftigt att det är så här tajt, alla vill vinna och det är bra för sporten. Bra för produkten SHL, tycker jag!
Om du inte vore hockeydomare, vad hade du velat göra då?
- Bra fråga, säger han och blir tyst en stund.
- Jag hade velat jobba med något där jag hade kunnat utveckla individen till att bli sitt bästa jag. Innan jag blev domare jobbade jag som lärare så jag skulle kunna tänka mig att jobba inom skolans värld där jag kan jobba med varje individ för att få dem att utvecklas till att nå sina drömmar. Vi har en bra skolverksamhet på många sätt, men den kan nog också ses över hur resurser fördelas, men att jobba med barn med särskilda behov hade varit otroligt roligt och stimulerande tror jag och det hade nog passat mig.
Hur ser du på framtiden, är det här ditt kall i livet eller har du några andra framtidsplaner som lockar?
- Jag siktar på att jobba på den här ligan så länge jag bara kan och jag kommer göra allt som står i min makt för att få vara kvar så länge som möjligt. Därför har jag just nu inga planer på att "det här ska jag göra när det här tar slut". Jag vill inte tappa den bollen jag har nu för den vill jag behålla så länge jag kan, men den dagen jag tar emot beslutet att det är dags att göra något annat, då ska jag fundera på vad jag vill göra då. Här och nu lever jag i det jag gör idag och det vill jag som sagt göra så länge jag bara kan, avslutar Mikael Nord.
Intervjun gjord av: Johan Videll
