I denna serie kommer jag rangordna vilken/vilka spelare jag helst skulle vilja värva till Luleå från en annan SHL-klubb. I början av denna serie textar där jag pekar ut spelar jag vill värva och skippa tog jag två spelare per lag. För att truppen inte ska svälla över fyra kompletta femmor inklusive två målvakter kommer jag endast ta ute en spelare per lag framgent. I samma veva kommer jag även namnge vilken spelare jag absolut inte skulle vilja se i Luleås färger. För att mina val gällande spelare inte alltid ska bli stjärnspelarna respektive bänknötarna kommer jag att låta mina val få hamna i ett fiktivt Luleålag där lagbygget ska fungera. Tänk motsatsen till Linköping lagbygge där bra namn ständigt lyfts in, men gnuggarna saknas.

Malmö

Värva: Från Malmö hämtar jag in Fredrik Händemark som får kliva in som tredjecenter i mitt fiktiva lag. Händemark är en karaktärsspelare, med ledaregenskaper. Han kan vinna tekningar och spela fysiskt. Hans trubbighet med klubban kompenseras av vinnarviljan.

Skippa: Robin Hanzl är visserligen skicklig, men karriären är tveklöst på väg utför. Han zoomar ut alldeles för ofta för att vara en spelare i min smak. Att han dessutom sitter på en tung lönepost gör inte saken bättre. Linus Öberg, som ofta spelade med just Hanzl förra säsongen, har inte alls fått den utveckling som han spåddes för ett antal år sedan. Ofta blir han alltför seg och orörlig i sina aktioner. Trots hans fina skott har målproduktionen stadigt minskat under de senaste säsongerna och jag tror inte vändningen kommer den här säsongen heller.

HV71

Värva: Justin Kloos är en skicklig spelare som ofta uppvisar en god underliggande statistik. Han gör jobbet och kan producera poäng. En fördel med Kloos är att han kan spela både forward och center och här får han kliva in som andrecenter i mitt fiktiva lag.

Skippa: I HV71:s trupp skulle jag avstå från Nikola Pasic. Han är helt klart skicklig, men han har betydande problem med att vara stabil på SHL-nivå. Detta visar sig inte minst i form av det faktum att han studsar runt mellan olika klubbar och ej slutför kontrakt. Dessutom tyckte jag mig se att hans arbetsmoral inte är fem plus och stundtals uppvisar han ett riktigt blekt kroppsspråk när det går emot honom. Axel Rindell är en annan spelare som det är lätt att undvika. Han spelar med en hög riskprocent utan att lyckas tilläckligt ofta. Hans spelskicklighet vägs inte upp av den mängden misstag som han bjuder på.

Drömlaget fiktiva Luleå

Förstakedjan

Oskar Steen – Johan Larsson - Max Friberg

Jonathan Pudas- Back

Andrakedjan

Patrik Karlkvist- Justin Kloos - Dennis Everberg

Back- Axel Bergkvist

Tredjekedjan

Mikkel Aagard- Fredrik Händemark - Oskar Lang

Tom Nilsson- Per Svensson

Fjärdekedjan

Linus Sandin- Christoffer Mastomäki- Michal Svrcek

Back- Back

Målvakt

Tim Juel - Gidlöf

I denna serie kommer jag rangordna vilka två spelare jag helst skulle vilja värva till Luleå från en annan SHL-klubb. I samma veva kommer jag även namnge vilka spelare jag absolut inte skulle vilja se i Luleås färger. För att mina val gällande spelare inte alltid ska bli stjärnspelarna respektive bänknötarna kommer jag att låta mina val få hamna i ett fiktivt Luleålag där lagbygget ska fungera. Tänk motsatsen till Linköping lagbygge där bra namn ständigt lyfts in, men gnuggarna saknas.

Leksand

Värva: I Leksand finns det en spelare som levererar på en bra nivå år efter år och honom vill jag gärna se i mitt lag: Oskar Lang. Han klarar av att delta i samtliga moment under en hockeymatch och hans fina skridskoåkning och arbetsmoral är två förmågor som särskilt sticker ut. På målvaktspositionen skulle jag gärna värva Marcus Gidlöf som är en välskolad målvakt i bra ålder. Han är stor och rörlig, samt förefaller ha ett starkt psyke, sånt gillas.

Skippa: Lukas Vejdemo anser jag inte klara av att bära upp en roll som förste- eller andrecenter. Han var lovande och bra i yngre år, men under de senaste säsongerna har han inte imponerat. En relativt svag poängskörd vittnar om detta. Joonas Lyytinen är en back som inledde strålande i Timrå när han kom till SHL. Därefter har hans prestationer blivit successivt svagare och dessutom har han haft en hel del skadeproblematik.

Brynäs

Värva: Gringubben Johan Larsson är en betongsugga i positiv bemärkelse. Larsson klarar av att vinna viktiga tekningar, slå vettiga passningar och reta upp motståndarlaget. Michael Svrcek är en ung slovak som fick prova på SHL-spel förra säsongen. De matcher där jag såg Svrcek imponerades jag av hans initiativförmåga. Han tar för sig och vågar ta initiativ trots sin ungdom. Det här är en spelare som spelar relativt billigt, men som har potential att bidra även i poängprotokollet.

Skippa: Damien Clara är ingen målvakt som jag skulle vilja förlita mig på. Jag vet att han varit duktig i Brynäs tidigare, men jag tror att hans kämpiga säsong från förra året satt rätt djupa avtryck. Backen Christian Djoos trodde jag skulle vara en toppback i ligan, men han har absolut inte gått att känna igen. Jag tycker att hans kroppsspråk signalerar att han har ont och därför inte kan röra sig som han behöver. Det går ut över spelet och hans prestationer.

Drömlaget fiktiva Luleå

Förstakedjan

Oskar Steen – Johan Larsson - Max Friberg

Jonathan Pudas- Back

Andrakedjan

Patrik Karlkvist- Center- Dennis Everberg

Back- Axel Bergkvist

Tredjekedjan

Mikkel Aagard- Center- Oskar Lang

Tom Nilsson- Per Svensson

Fjärdekedjan

Linus Sandin- Christoffer Mastomäki- Michal Svrcek

Back- Back

Målvakt

Tim Juel - Gidlöf

I denna serie kommer jag rangordna vilka två spelare jag helst skulle vilja värva till Luleå från en annan SHL-klubb. I samma veva kommer jag även namnge vilka spelare jag absolut inte skulle vilja se i Luleås färger. För att mina val gällande spelare inte alltid ska bli stjärnspelarna respektive bänknötarna kommer jag att låta mina val få hamna i ett fiktivt Luleålag där lagbygget ska fungera. Tänk motsatsen till Linköping lagbygge där bra namn ständigt lyfts in, men gnuggarna saknas.

Örebro

Värva: Från Örebros lagbygge skulle jag värva in två forwards med vitt skilda kompetenser. Till andrakedjan skulle jag värva in Patrik Karlkvist och som center i fjärdekedjan Christoffer Mastomäki. Karlkvist var länge en missförstådd filur i hockeyallsvenskan, som av de flesta sportchefer ansågs för dålig för SHL. Thomas Fröberg gav honom chansen i Oskarshamn och därefter har han år efter år levererat på en hög nivå. Skicklig på det mesta, spelsinne i kombination med ett bra skott är alltid trevligt. Christopher Mastomäki slog igenom i SHL i Luleå. Jag minns att han var valpig och seg på skridskorna, men trots detta gjorde han en hel del nytta. Dagens Mastomäki är en rutinerad herre och gör ännu mer nytta, men finner sig i en roll långt ner i laget. Han är en person som inte räds tuffa frågor i media och klarar av att vara en härförare under lagets tyngre perioder. Ett lagkaptensämne i mina ögon.

Skippa: Linus Arnesson är en back som jag gärna skulle skippa. Jag har aldrig riktigt sett hans storhet. Han har ofta problem att hänga med när tempot drivs upp. Arnesson har ofta minus i plusminusstatistiken i SHL-miljö och det är inget som förvånar. Sampo Ranta, som i år anslöt till Örebro från MoDo är visserligen en skicklig spelare, men även en spelare som mer spelar för sig själv än för laget. Det innebär att han sprätter in en och annan puck, men ofta tar ett taktiskt byte när spelet vänder för att spara energi. Ingen spelare jag skulle vilja se i mitt lag.

Rögle

Värva: Dennis Everberg skulle jag gärna se i mitt lag. Hela hans speltid utgör en motsats till hur hans röst låter. Han spelar tufft, tar raka vägen i mot mål och skapar mycket oro framför motståndarkassen. Linus Sandin skulle jag också värva in, förutsatt att han kan finna sig i att spela i fjärdekedjan. Han jobbar alltid hårt och har en även en viss näsa för att göra mål.

Skippa: Från Rögles trupp skulle jag avstå från Lucas Ekeståhl-Jonsson. Han är välavlönad men lever inte upp till den lönen. När han återvände till svensk ishockey blev han en injektion och spelade mycket bra, men under fjolårssäsongen var han bara en skugga av sitt forna jag. Christoffer Rifalk är en målvakt vars prestationer varierar kraftigt över tid, det är inget jag gillar. Dessutom deltar han mer än gärna i spelet med sin målvaktsklubba. Detta skapar ofta mer oro i försvaret än vad det tillför, därför blir han lätt att avstå.

Drömlaget fiktiva Luleå

Förstakedjan

Oskar Steen - Center - Max Friberg

Jonathan Pudas- Back

Andrakedjan

Karlkvist- Center- Everberg

Back- Axel Bergkvist

Tredjekedjan

Mikkel Aagard- - Forward

Tom Nilsson- Per Svensson

Fjärdekedjan

Sandin- Mastomäki- Forward

Back- Back

Målvakt

Tim Juel - Andremålvakt

I Kanada och USA är en vanligt förekommande diskussion på sociala medier vilka fyra spelare som ligger närmst hjärtat. Den yttersta hedersbetygelsen som en president i USA kan få är att bli ihågkommen för evig tid är att få sitt ansikte förevigat på Mount Rushmore. Därifrån är parallellen relativt enkel till att fantisera om vilka fyra spelare man själv skulle välja att placera i ett fiktivt hockey-Mount Rushmore för en evig beundran.

Mount Rushmore är berget där de fyra presidenterna George Washington, Thomas Jefferson, Theodore Roosevelt och Abraham Lincoln finns ingraverade i för all framtid. Varje ansikte är ca. 18 meter stort och skulpturen är idag en populär besöksplats för turister och ska påminna det amerikanska folket om demokratins förkämpar och hjältar. Ingraveringarna gömmer även en mörk historia där urinvånarna Lakotafolket på 1800-talet lovades äganderätt till berget, vilket var heligt deras kultur och kallades för Black Hills. Precis som många andra löften bröts dessa av de vita kolonisatörerna och resten är som sagt historia.

Personligen skulle jag välja att rista in följande fyra svenska spelare placeras sig där: Sundin, Lidström, Renberg och Omark. Om jag hade haft en femte plats hade Niklas Olausson också fått plats, men om inte ens han ryms vet man att konkurrensen är knivskarp.

Mats Sundin är den enda egentliga idol jag haft. Hans ledaregenskaper, förmåga att alltid vara bra i Tre Kronor och karaktäristiska åkstil ackompanjerat av ett kvalitativt backhandskott gjorde att jag tog honom till mitt hjärta. Dessutom hade han ett vasst slagskott och en ödmjukhet som jag verkligen uppskattar. Hans makalösa, ursinniga målfirande när Pebben lyckades tråckla in vinstpucken mot Finland 2003, målet mellan benen på sovjetiska målvakten Trefilov 1991 och samarbetet med Foppa som lade grunden för Lidströms avgörande mål i Turin OS 2006.

Niklas Lidström är av många ansedd som världens bästa back genom tiderna. Trots att han troligen är den största svenska stjärnan som Sverige fått fram har hans kändisskap inte varit i närheten av många andra mer profilerade spelare. Han utsågs till världens bäste back sju gånger och har vunnit det mesta som går att vinna både individuellt och kollektivt. Ödmjuk och pålitlig. Skicklig på att försvara utan att för den skull vara särskilt fysisk, utan snarare smart, imponerar.

Mikael Renberg slog på allvar igenom i Luleå och har flera imponerande NHL-säsonger bakom sig. Hans återkomst till Luleå och SHL var i mångt och mycket avgörande för att jag blev ett inbitet Luleåfan. I den första matchen på hemmaplan säsongen 2000-2001 såg den store Renberg sliten och nervös ut. Efter varje byte lutade han sin stora kropp över klubban som vilade mot benskydden. Inget fungerade. Men därefter var han otroligt vass. Diagonalpassar genom slottet i PP, elaka slashings och en beslutsamhet vid inbrytningar in framför mål har etsat sig fast på näthinnan. Att han dessutom under en period bildade kedja med Sundin gör inte saken sämre. Smolken i bägaren är självklart att han blev svartlistad i luleåkretsar efter en infekterad konflikt gällande pensionspengar, vilket kulminerade i hans övergång till Skellefteå. Trots det bittra slutet överväger de positiva minnena för min del och han får ristas in i berget.

Linus Omark som fick det perfekta slutet med Luleå Hockey. Jag minns när Omark slog igenom tillsammans med radarpartners Harju och murbräckan Lavander. Omark skiljer ut sig från de övriga då han ofta har haft en mer kaxig framtoning, oftast med glimten i ögat ska sägas. Kanske var det en delförklaring till att hans NHL-karriär blev kortare än den borde? Några tydliga minnesbilder från Omark är givetvis de två avgörande målen mot Frölunda i semifinalen under årets slutspel, guldfirandet, hans lobbstraff i en landskamp mot Schweiz och hans snurrfint i NHL-debuten. Otaliga gånger har han vandrat runt offensiv målbur och släppt tillbaka pucken på första stolpen. Otaliga gånger har man hoppats att han skulle komma hem till Luleå igen och just misslyckandet mot Färjestad 2022 och revanschen 2025 skriver in honom i min historiebok som en av de största.

Vilka fyra svenska spelare skulle få plats på ditt Mount Rushmore?

Nyligen hemkommen från en veckas semester i Toronto vill jag passa på att dela med mig av några spaningar från hockeyns Hall of Fame. De största plusen med Hall of Fame var att få se glastavlorna på alla de svenskar som hittills valts in: Sedin gånger två, Sundin, Forsberg, Salming, Lidström, Lundqvist och Alfredsson. Det slog mig när jag var där: Markus Näslund är inte invald. Det måste stundtals gräma honom att ha varit en stor stjärna i NHL men aldrig ha blivit riktigt folkkär och ständigt i skuggan av Foppa.

Höjdpunkterna i Hall of Fame var för egen del att tillsammans med sambon ta ett foto med Stanley Cup-bucklan och i samband med det vidröra pokalen. Det kändes mäktigt även om allt skulle ske på tid, då kön var lång och fotografen lyckades med konststycket att vara både avmätt och ettrig på samma gång. I övrigt blir man märkligt stolt över andras prestationer när man ser montrar med Sundins tröja, Sedinarnas klubbor och inskriptioner på Norris Trophy som visar att Niklas Lidström, Erik Karlsson och Viktor Hedman samtliga utsetts till världens bästa back. På en interaktiv skärm kunde man spela upp Sveriges 1-5 till 6-5 vändning mot Finland i Hartwall Arena 2003 och Lidströms avgörande skott mot Finland i OS-finalen 2006, sånt värmer. Andra roliga detaljer var att det fanns en frölundatröja där, vilket fick mig att haja till rejält. Anledningen visade sig vara att Patrik Carnbäck burit tröjan under sin återkomst från NHL. Bara några steg längre bort blev det initiala förvåningen av att se en frölundatröja i Hall of Fame snabbt bortglömd. Där såg jag plötsligt en Brunflo IK hockeytröja. Jag fick gnugga glasögonen extra gång och hade svårt processa just detta. Brunflo ligger i Jämtland och spelar i dagsläget i division två och borde rimligtvis inte ha något med hockeyn mest pråliga vardagsrum att göra. Sett till prestation i jämförelse med andra klubbar som fanns representerade borde Brunflotröjan snarare vara placerad i något hemsnickrat uthus. Men likafullt hänger den där. Kul och oväntat att en så liten klubb, visserligen med femstjärniga spelarprestationer på Facebook (kolla gärna in dessa) och eminent huvudtränare med namn Bergetoft, kan få ta plats i Hall of Fame. Att Brunflo får flanera bland Red Wings, Kariya, Brett Hull och Wayne Gretzky känns surrealistiskt. Anledningen till Brunflotröjans existens i montern på Hall of Fame var att Igor Larionov, den forna sovjetiska NHL-stjärnan, gjorde några matcher i Brunflo för ett gäng år sedan. Nämnas i sammanhanget bör att Brunflo nog hade slagit en del av de lag vars landslag fanns representerade, eller vad säger ni om landslagströjor från Marocko, Indien och Indonesien. Mixen mellan yttersta klass och bredd var oväntad och kul tyckte jag.

Det som var mindre bra med Hall of Fame var att det var svårt att få bra foton då i stort sett alla pokaler och gamla handskar, masker och klubbor återfanns i glasmontrar. När du fotade fick du allt som oftast syn på dig själv i kamerarullen och till följd av reflektionen och även om jag bar min luleåkeps hade jag hellre sett något annat än suddiga selfies när man försökte föreviga stunden. Jag vill även utfärda en varning modell större för den 3D-film som erbjöds gratis inne i Hall of Fame. Jag trodde att man skulle få se godbitar ur NHL:s historia. I stället fick man fick ett par stygga 3D-glasögon och sedan fick man genomlida en halvtimme och outhärdligt amerikaniserad sportfilm när den är som sämst. Grabbar som drömmer om en NHL-chans och låtsas vara stjärnor med tillhörande horribelt trashtalk som fick håret på armarna att resa sig på ett obehagligt sätt. Det är egentligen makalöst att man kan skapa ett sådant dåligt event när man har världens bästa liga att tillgå, alla världens profiler och sedan bjuder på något som får Chris Härenstams kommentering att verka nyskapande och intressant. Men precis som Chris ständigt gör när han kommenterar väljer jag att återkomma till det lite senare. Då ska jag även passa räkna upp alla spelares moderklubbar. Ett smakprov kan ni få redan nu. Bergetoft och Lundkvistarna har samma moderklubb: Järpen.

Sammanfattningsvis: gå på Hall of Fame, ta på Stanley Cup-pokalen, se till att du själv ser bra ut om du ska ta foton och undvik för allt i världen att se 3D-filmatiseringen.

I denna serie kommer jag rangordna vilka två spelare jag helst skulle vilja värva till Luleå från en annan SHL-klubb. I samma veva kommer jag även namnge vilken spelare jag absolut inte skulle vilja se i Luleås färger. För att mina val gällande spelare inte alltid ska bli stjärnspelarna respektive bänknötarna kommer jag att låta mina val få hamna i ett fiktivt Luleålag där lagbygget ska fungera. Tänk motsatsen till Linköping lagbygge där bra namn ständigt lyfts in, men gnuggarna saknas.

Timrå

Värva: Tim Juel är en riktigt duktig målvakt. Han har dessutom haft en stadigt positiv utvecklingskurva som kulminerande under förra säsongen. Juel förefaller ha ett starkt psyke och har ett rörelseschema i målet som tilltalar mig. Mer stabil än yvig. Juel imponerade även när han hoppade in och räddade ÖIK kvar i Hockeyallsvenskan förrförra säsongen. Per Svensson är en back som jag är svag för. Kanske för att jag en gång i tiden styrde in ett slagskott från hans klubba? Men främst för att han år efter år överraskar expertisen med sitt solida och defensiva spel. Han klarar av att sätta bra förstapassningar och besitter ett bra fysiskt spel. Jag tror även att han kan finna sig i en roll längre ner i laget och därför får han kliva in i det tredje backparet.

Skippa: Didrik Strömberg skulle jag definitivt skippa. Han är rejält skadeförföljd och har inte slutfört en hel säsong sedan Hedenhös. Han kostar pengar och är för seg på skridskorna för mitt lagbygge. Erik Walli-Walterholm skippar jag också. Hans prestationer varierar alldeles för kraftigt för min smak. Ibland tillhör han den hetaste kedjan på marknaden, medan andra stunder veckopendlar han mellan Ö-vik och Sundsvall utan att registreras för speltid. Han långa utzoomade perioder ligger honom helt klart i fatet.

Skellefteå

Värva: Jonathan Pudas har många av de egenskaper som jag gillar. Han är rightare, poängstark och har en förmåga att reta gallfeber på motståndarna. Dessutom har han en slags hatkärlek till Bulan och jag tror att de skulle kunna passa bra tillsammans, vilket visade sig under deras gemensamma Brynästid. Nyförvärvet Mikkel Aagard hade jag gärna lyft in i Luleå. Jag gillar hans intensitet och hans härligt barnsliga glädje när han gör mål. Med en sådan spelare i laget kan man lite på att drivet finns även i november.

Skippa: Viktor Grahn skippar jag gärna. Jag minns att jag hade mycket svårt för hans spelstil tredan när han kom fram i Luleå som ung. Det var visserligen längesedan och han har tar tagit stora steg i SSK, men hans förstapass är för svagt och han har en tendens att reagera mer än agera framför egen kasse. Jag tror att han får en jobbig säsong i SKE. Andreas Johnson kan jag gärna avstå. Det är något osympatiskt över hela hans utstrålning. Han kostar en hel del och hans spel under fjolårssäsongen imponerade verkligen inte. Om han inte klarar av att uppbringa sin passion på isen, blir han en ytterst medelmåttig spelare. Han har höga toppar, men när han inte orkar hålla uppe geisten tynar hans fina förmågor bort.

Drömlaget fiktiva Luleå

Förstakedjan

Oskar Steen - Center - Max Friberg

Jonathan Pudas- Back

Andrakedjan

Forward- Center- Forward

Back- Axel Bergkvist

Tredjekedjan

Mikkel Aagard- Center- Forward

Tom Nilsson- Per Svensson

Fjärdekedjan

Forward- Center- Forward

Back- Back

Målvakt

Tim Juel - Andremålvakt