Luleå har haft en mycket stor omsättning på spelare under årets Silly Season. Dessutom blev truppbygget klart tidigt denna sommar, vilket fick många Luleåfans att dra en djup suck av lättnad. Skuggan, som slutligen fick sparken som general manager, hade en förkärlek för att vänta in den rätta spelaren. Detta medförde ofta att han inte lyckades hitta den rätta spelaren, utan istället värvade felaktiga spelaren några för många gånger på kort tid. Det resulterade i ett antal mindre lyckade värvningar i form av en knäskadad Kempe och en dyr och energifattig Komarov.
Så här kan Luleås forwardssida komma att se ut.
Omark – O’Neill – Bromé
Levtchi – Koivistoinen – Nurmi
Andreasson – Lundin – Shinnimin
Hedqvist – Berglund – Einar
Lilja
Analys
Omark, Tyrväinen och Andreasson fick aldrig den kemi som spelarna och lagledningen hoppades på. Omark slog visserligen många bra passningar som inte förvaltades av lagkamraterna, men visst såg Omark stundtals äldre och något tröttare ut än under hans senaste Luleåsejour? Tyrväinen har lämnat Luleå och han kommer att lämna ett stort tomrum efter sig efter många års hårt arbete i föreningen. Tyrväinen lyckades tyvärr inte uppbringa sin frustande finska ilska lika ofta som tidigare och en Tyrväinen utan brinn i ögonen är ingen trevlig syn. Andreasson rapporterades inför säsongen vara starkare än någonsin och många var de lagkamrater som svarade ”Andreasson” när de under försäsongen fick frågan om vem som presterat bäst på fysen. Kanske var det de nya musklerna, kanske var det en säsongs jetlag som dröjde sig kvar efter AHL-äventyret som gjorde att han spred skotten likt en upphakad vattenspridare.
I vinter kan spelskicklige och sevärde Omark få sällskap av den rutinerade, men för tillfället kantstötta Mathias Bromé i förstakedjan. Om han och familjen trivs (?) kommer han att kunna visa upp sin skicklighet. Bromé är en skicklig spelare som har bra fart på skridskorna och som över tid producerat bra med poäng i de lag han befunnit sig. Nu är det en stukad spelare som kommer till Luleå för att försöka få till en nystart. Han skrev direkt på ett långt kontrakt med Luleå, vilket förvånade något med tanke på det strul som uppstod i Örebro. Duon kommer att bli anförda av nyförvärvet O’Neill. O’Neill har levererat mycket poäng under många år och sägs besitta spetsegenskaper som Luleå så väl behöver. Att han är bra på att skapa ytor och hitta öppnande passningar bör supportrarna kunna förvänta sig. Orosmolnen gällande O’Neill gäller hans relativt höga ålder (36 år), att han fick delar av föregående säsong förstörd av en skada och att han snarare är en David än en Goliat. Han är nämligen bara 178 cm lång och väger 78 kilo. Kanske kan det bli ett bekymmer för Omark som ofta fungerat bra med Goliat-typer som Hartikainen och Harju.
Andrakedjan kommer troligtvis att bestå av finländarna inledningsvis. Levtchi ska vara målskytten och teknikern i den kedjan. Det som talar för att Levtchi ska lyckas är att han är mycket skicklig med pucken och har en vana av att spela tuffa spela slutspelsmatcher, nu senast i det finska slutspelet. Orosmolnen gällande Levtchi är att han, undantaget två säsonger i USA, endast spelat i Finland. Enligt uppgift ska Levtchis engelska inte vara den bästa och det finns flertalet andra högprofilerade poängspelare från Finland som misslyckats tidigare i SHL. Koivistoinen ska enligt rapporterna vara en stabil tvåvägscenter som förhoppningsvis kan bistå med en del poäng. En oroväckande parameter gällande Koivistoinen är att han producerat relativt skralt med poäng i Finland och att han var en spelare som bjöds ut till flera klubbar. Därmed är han inte en spelare som scoutats under längre tid av Luleås sportsliga ledning utan snarare hamnade på klubbens radar och bedömdes passa väl in i lagbygget. Nurmi är en stor spelare, med rightfattning som har sina främsta förtjänster i tung trafik såväl i sarghörnen som framför mål. Luleå har ett stort behov av denna typ av spelare och min tro är det kommer fungera väl för Nurmi i sin nya förening.
Albin Lundin är en stabil, men på förhand rätt trist värvning. Han gör sitt jobb både offensivt och defensivt, men hittills har han inte lyckats leverera offensiv spets i SHL, trots många år ihärdiga försök. Förhoppningsvis har han en offensiv uppsida som kan visa sig i en bra omgivning. Shinnimin är en retsticka, men även en mycket skicklig spelare som föregående säsong smällde in hela 16 mål och borde utifrån den prestationen kunna placeras högre upp i hierarkin. Andreasson degraderas från förstakedjan till en tredjekedja. Han behöver starta om hårddisken för att hans skott ska kunna finkalibreras. Under förra säsongen tjorvade han till det enkla, började tänka för mycket och plexiglaset bakom motståndarmålet fick sota för detta. Förhoppningsvis kan han i år gräva fram sina grundskills och återta sin roll högre upp i lagbygget.
I fjärdekedjan hittar vi multiverktyget Jonas Berglund. Han kan spela på de flesta platser och står år efter år för stabila insatser i Luleåtröjan. Förra året stänkte han, överraskande nog in hela 11 mål, en otroligt stark siffra med tanke på rollen i laget. Hedqvist är ung och lovande, men tyvärr lider såväl han som kedjekamraten Einar av trubbighetssjukan när det gäller att förvandla bra spel till poäng. På 33 matcher gjorde Hedqvist 1 mål och 1 assist, medan Einar på 52 matcher gjorde 7 mål och 6 assist. Hedqvist kan naturligtvis ursäktas av sin ungdom och att han bidrar med mycket annat, men i Einars fall är frågan vad som ska vända utvecklingen? Det tycks sitta mentalt då skridskoåkningen, fysiken och skottstyrkan samtliga ligger på hög SHL-nivå, men trots detta lyfter inte produktionen. Båda spelarna är lätta att tycka om, bara att hoppas att produktionen stärks i år, även om poänggörande inte är fjärdekedjans primära uppgift.
Sammantagen analys: Luleås forwardssida ser spetsigare, bredare och mer intressant ut än föregående säsong. Fler poäng bör ramla in framåt och sorgebarnet powerplay bör kunna lyfta under säsongen. De tre första kedjorna bör kunna producera, vilket skapar ett större djup i laget. Riskerna består i att många av de offensiva spelarna är nya i ligan och att några av de kommer från en strulig föregående säsong. Nu vill man att pucken ska släppas och att Luleå tar guld.
