Nytt mål i segermatchen mot Boston Bruins och fortsatt ledning i poängligan för Edmonton Oilers Connor McDavid, tillsammans med radarpartnern Leon Draisaitl. Kan McDavid upprepa Wayne Gretzkys framgångar från 1980-talet och åter göra Oilers till ett storlag? Det här är del tre i historien om hur Connor McDavid gick från lovande pojklagsspelare till att bli världens bästa hockeyspelare.

När Connor McDavid var 15 år fick han på grund av sin skicklighet börja spela hockey i den nordamerikanska juniorligan OHL, ett år tidigare än vad som annars var tillåtet. För att få göra det måste man få tillåtelse av det kanadensiska ishockeyförbundet att utses till något som kallas för "Exceptional Player status". McDavid var endast den tredje spelaren att få den möjligheten. De andra två som tidigare fått tillåtelse att göra det var John Tavares, i dag lagkapten i Toronto Maple Leafs, och Florida Panthers Aaron Ekblad.

Fyrtio år tidigare hade Wayne Gretzky på samma sätt som McDavid visat sig ovanligt exceptionell för sin ålder. "Exceptional Player status" fanns inte på Gretzkys tid, men hade det gjort det hade han alldeles säkert blivit utnämnd till det. Gretzky var bara 10 när han gjorde sig känd i hela Kanada då han under säsongen 1971-72 gjorde 378 mål och 139 assist för Brantford Nadrofsky Steelers i en lokal liga. En lokal journalist gav Gretzky smeknamnet "The Great Gretzky" (ett smeknamn den blyge Gretzky aldrig gillat) och kraven blev genast högre.

-Ibland när laget spelade bortamatcher så hade hemmalaget satt upp affischer på stan där det stod "Se Wayne Gretzky, den 10-årige målkungen, spela här på lördag", berättade Gretzky långt senare.

McDavid hade ju också redan vid 12-årsåldern blivit uppmärksammad långt utanför hemorten, då han blivit uppvaktad av agenter och sedan också blivit sponsrad med hockeyutrustning av Reebok. Men det stora genombrottet kom den första säsongen i OHL. McDavid gjorde storsuccé med Erie Otters och med sina 41 assist blev han assistbäst av alla rookies. Dessutom kom han tvåa i poängligan bland rookies med sina 66 poäng. Något som gjorde avtryck i hockey-Kanada. Som yngste spelare blev McDavid uttagen i Kanadas U-18 lag till VM i ryska Sotji. Och det blev succé direkt. McDavid vann poängligan och var en starkt bidragande orsak till att Kanada tog guldet. Jim Nill,, dåvarande chefsscout för Detroit Red Wings och i dag general manager för Dallas Stars, var en av dem som uttryckte sin beundran för den unge talangen. Nill jämförde McDavid med storheter som Gretzky, Lemieux och Crosby.

-Man skulle kunna säga att han är The next one , konstaterade Nill.

Hypen kring McDavid hade nu kommit igång på riktigt. Hösten efter succén i U18 VM, i början av McDavids andra OHL-säsong, publicerade en kanadensisk sporttidning en artikel om McDavid med rubriken: "Bättre än Crosby". Det fanns inget frågetecken i slutet av rubriken. Att bli jämförd med sin stora idol, Sidney Crosby var säkert smickrande för Connor men det bidrog också ytterligare till pressen på den unge hockeytalangen.

McDavids succé gjorde att han som endast den sjätte 16-åringen någonsin blev uttagen att representera Kanada i Junior VM i Sverige i årsskiftet 2013-14. Men till skillnad från Gretzky, som var en av de andra fem tidigare 16-åringar som representerat Kanada i JVM, så blev det ingen stor succé den här gången. Gretzky blev poängkung och hans 17 poäng är fortfarande den högsta poäng som en 16-åring gjort i ett JVM. McDavid gjorde "bara" ett mål och tre assist och Kanada slutade på en snöplig fjärdeplats.

Men väl tillbaka i OHL fortsatte McDavid att utmärka sig och producera poäng. Under sina tre säsonger med Erie Otters i OHL gjorde han 95 mål och totalt 285 poäng och blev den spelaren som fått mest utmärkelser i OHL-historien. I OHL-slutspelet 2015 belönades McDavid med "Wayne Gretzky 99 Award" som slutspelets mest värdefulle spelare, trots att Otters förlorade finalen mot Oshawa Generals. John Tavares dåvarande lagkapten i New York Islanders, och som tillsammans med McDavid och Aaron Ekblad är den ende spelaren som blivit utsedd till "Exceptional Player status", var på plats på den tredje finalmatchen och han var imponerad av vad han såg.

-Jag tror aldrig jag sett någon som kan accelerera på det sättet – man tror att han satt in högsta växeln och sen verkar det ändå finnas en nivå till, berömde Tavares.

Martin Smedberg-Dalence har de två senaste säsongerna spelat i Bolivia, men snart kan han vara tillbaka i Sverige.

Ett alternativ är spel i Superettan med nykomlingen Ljungskile. En klubb som 35-åringen representerat tidigare. Han ska träffa klubben, men skulle det inte bli något där så är dörren för fortsatt spel utomlands öppen.

– Om det är Sverige så är det Ljungskile som gäller för min del. Det är också något som jag har sagt till dem och varit öppen med. Ljungskile är ändå nära hemmet och familjen i Göteborg, säger han till Bohusläningen.

Spela på hockeymatcher hos Yobetit.

***

Östersund - Teg

Matchtips: 1.

Östersund jagar lagets tredje raka trepoängare i AllEttan Norra. Mycket talar för att så blir fallet. Teg har inlett serien med två raka storförluster. Därmed inte sagt att västerbottningarna ska räknas bort helt och hållet. Faktum att TSK vann ett av två möten lagen emellan i grundserien. Teg var dessutom starka i bortaplanssammanhang i grundseriespelet. ÖIK har dock i grunden ett mycket bättre lag och är oerhört hemmastarka. Tipset är att jämtlänningarna vinner redan under ordinarie speltid.

***

Samtliga odds är tagna från Yobetit. Alla nya spelare hos Yobetit får en bonus på 150% upp till 1500 kr.

Detta är ett samarbete med Yobetit.

Spela på hockeymatcher hos Yobetit.

***

Kallinge/Ronneby - Mariestad

Matchtips: 1.

En väldigt oviss batalj i AllEttan Södra. Kallinge/Ronneby har inlett serien med två raka trepoängare. Mariestad har blandat och gett inledningsvis. Tipset utgörs av att Krif styr upp det här. Dels med tanke på hemmaplansfördelen, dels beroende på lagets höga offensiva kapacitet.

***

Samtliga odds är tagna från Yobetit. Alla nya spelare hos Yobetit får en bonus på 150% upp till 1500 kr.

Detta är ett samarbete med Yobetit.

Inför kvällens match mot Boston Bruins är Edmonton Oilers stjärnforward Connor McDavid poängbäst i NHL och favorit till att vinna poängligan för tredje gången. Frågan är om McDavid kan upprepa Wayne Gretzkys framgångar från 1980-talet och åter göra Oilers till ett storlag. Det här del två i historien om hur Connor McDavid växte upp till att bli världens bästa hockeyspelare.

Den seriösa inställningen till ishockeyn gjorde sig ständigt påmind under Connor McDavids första år som hockeyspelare. Mamma Kelly minns hur Connor som sjuåring klagade på några lagkamrater som han inte tyckte tog spelet seriöst, eftersom de pratade om tecknade filmer under en match. Lika seriös som han var under matcher. Likadan var han med sin träning. Pappa Brian minns den träningsrutin sonen hade under unga år. Varje dag efter att han kommit hem från skolan och gjort läxorna snörde Connor på sig rullskridskorna och stack ut på garageuppfarten för att skjuta med klubba och puck och åka runt olika hinder som han satte upp. På skoldagarna hann han bara med en timme, men på helgerna var två timmar ett minimum.

Nästan fyrtio år tidigare hade en annan liten pojke gjort en liknande resa. Sju månader efter att Wayne Gretzky föddes lämnade mamma Phyllis och pappa Walter lägenheten i Brantford Ontario och flyttade till ett hus i samma stad. Huset valdes delvis för att trädgården var så pass platt att det gick att göra en isrink där på vintrarna. Det var där som Wayne och hans bröder lärde sig spela hockey. Precis som McDavid skulle göra långt senare tränade de upp sin skicklighet genom att sätta upp olika hinder i form av flaskor och burkar. Walter gav också rådet att de skulle åka dit pucken skulle komma inte där den var. Lite på samma sätt som McDavid gjorde när han spelade hockey som femåring.

Precis som McDavid fick Gretzky också tidigt vänja sig vid att spela med de som var äldre. När lille Wayne var sex år spelade han i ett lag med tioåringar och hans första coach påpekade att den unge Gretzky hade bättre puckbehandling än en tioåring. Tröjorna för tioåringarna var dock alldeles för stora för sexåringen och Gretzky fick till vana att stoppa tröjan innanför byxorna på höger sida. Något han skulle fortsätta med under sin NHL-karriär.

Något annat Gretzky och McDavid har haft gemensamt är att både haft engagerade pappor som hjälpt dem i början av deras karriärer. Connor McDavids pappa var till exempel tränare till Connors lag under de unga åren. Men att vara en engagerad hockeypappa hade sina nackdelar. Folk som såg Connor vara ute och träna varje dag trodde att det var pappa Brian som tvingade sonen att göra det. När Connor fick höra det tog han det som en personlig förolämpning att folk inte fattade att han gjorde det för sin kärlek till spelet, och inte för att någon pressade honom att göra det. Både far och son är överens om att den som pressade Connor hårdast, det var Connor själv.

Precis som Gretzky skulle McDavid fortsätta att göra folk förundrade över sin skicklighet vid ung ålder. Det var ju den där uppvisningen på Bobby Orrs sommarläger då McDavid upptäcktes av den gamle hockeylegendaren. Orr fortsatte att imponeras av den unge McDavid och snart representerades McDavid av Orrs agentfirma.

Ungefär vid samma tid som McDavid upptäckts på Orrs sommarläger hade också en av de stora tillverkarna av hockeyprylar fått upp ögonen för ynglingens skicklighet. Reebok Hockey hade valt ut Connor som en "key influencer", vilket innebar att han nu försågs med gratis utrustning från företaget. Plötsligt behövde inte Connors familj lägga ut pengar på ny hockeyutrustning. Men att Connor nu fick gratis utrustning möttes också av en hel del avundsjuka. Dessutom innebär det förstås en viss press på en ung kille. Och inte nog med det. Redan i 12-årsåldern började agenter knacka på familjens dörr och erbjuda sina tjänster.

-Visst var vi smickrade men vi påpekade vi att Connor bara var 12 år. Det är inget vi behöver göra något åt just nu, minns pappa Brian.

Bobby Orrs, vars agentfirma till slut skulle bli de som vann dragkampen om den unge talangen, kommenterade långt senare pressen och de distraktioner som dagens unga spelare utsätts för. Något som skilde sig avsevärt åt från när Orr själv började spela.

-De sa bara åt oss när vi skulle vara hemma. Sen stack vi ut och spelade på sjön. Det fanns inga distraktioner, mindes Orr.

Ja mycket har sannerligen förändrats sedan Bobby Orr slog igenom som back i Boston Bruins på 60-talet. Pressen på de unga spelarna är helt annorlunda än vad den var då. Något den unge Connor skulle få uppleva många gånger i början av sin karriär. Det började med sponsringen från Reebok och intresset från agenterna. Men Connor skulle fortsätta att bli uppmärksammad. Snart skulle han bli känd i hela landet som en av de mest lovande unga hockeytalangerna.

Luleå fortsätter att vinna och visa prov på ett mäktigt hemmafacit. Dagens tvåpoängare borde dock ha varit tre.

LHF hade sammanfattningsvis ett stort chansövertag, var mestadels stabila i defensiven och blev sanslöst hårt straffade mot ett effektivt Linköping.

Därmed inte sagt att det här var någon genuin kanonmatch för Luleå rent spelmässigt. LHF kan så mycket bättre och powerplayspelet fortsätter att vara bedrövligt.

Man kan ju bara spekulera i hur överlägsna serieledare Luleå hade varit med ett - i sämsta fall - vettigt powerplay. Ett bättre spel i numerärt överläge är prio nummer ett för LHF som läget är nu om det här ska bli en framgångsrik säsong i det långa loppet.

***

Linköping, som visade mycket karaktär, förtjänar samtidigt respekt för det faktum att laget fick med sig en poäng från den här sammandrabbningen. Snacka om en superviktig pinne, som kan bli guld värd i jakten på att undvika SHL-kvalet.

***

Jack Connolly var bäst i Luleå-lägret med sin företagsamma offensiv. Dels i form av det kyliga målet, men även för ett antal fina chanser i övrigt. Connolly borde ha fått bättre utdelning.

Einar Emanuelsson var på spelhumör och visade återigen upp en grym högstanivå i offensiven.

Juhani Tyrväinen gjorde mycket bra i offensiven och stod för en gedigen arbetsinsats.

Filip Hållander är ett annat exempel på en bra LHF-spelare i den här tillställningen.

***

Jacob Johansson svarade för en eminent insats mellan Linköpingsstolparna och räddade en poäng åt östgötarna. Lagets bäste spelare - utan konkurrens.

***

Sam Lofquist förtjänar att uppmärksammas för den del fina offensiva initiativ. Lagets vassaste back i dagens batalj.

***

Broc Little var förvisso ojämn, men blixtrade stundtals till framåt rejält, vilket han förtjänar beröm för.

Matchfakta

Luleå - Linköping 3-2 (1-0, 1-1, 0-1, 1-0)

Första perioden:
1-0 Jack Connolly (Emil Larsson, Filip Hållander).

Andra perioden:
2-0 Robin Kovacs (Oscar Engsund, Pontus Själin), 2-1 Broc Little (Jaakko Rissanen, Henrik Törnqvist), spel fem mot fyra.

Tredje perioden:
2-2 Olle Lycksell.

Övertid:
3-2 Einar Emanuelsson (Daniel Sondell, Niklas Olausson).

Skott: 32-10 (12-3, 8-3, 10-3, 2-1).
Utvisningar: Luleå 4 minuter. Linköping 8 minuter.
Domare: Linus Öhlund och Johan Nordlöf.
Publik: 5.723.