Spiken i kistan sattes på påskdagen hemma i ett fullsatt (f.d) ABB Arena Karlskrona. Jag, 12 år gammal åkte med min kusins farsa direkt från påskfirandet hemma hos farmor och farfar utanför Ronneby ut till arenan på Rosenholm där kontraktet säkrades genom 4-1 i matcher till Karlskrona.
Karlskrona var även säsongen 2016/2017 en klubb att räkna med i Svenska Hockeyligan.
Klubben hade till denna säsong gjort en klar uppgradering av truppen, men var fortfarande ett lag som tippades i botten av de flesta s.k experter. Dock så visade Karlskrona under hösten något helt annat. Karlskrona ledde SHL efter första landslagsuppehållet i slutet på oktober, i början av november. Och jag gick runt och skröt om att Karlskrona, åtminstone för tillfället, var Sveriges bästa hockeylag.
Konstigt nog missade Karlskrona ett historiskt första slutspel denna säsong trots den fina starten. Efter att ha förlorat 11 raka matcher under januari och februari månad fick slutligen Per Hånberg sparken. Ett mycket omtalat beslut, och speciellt på så vis då Hånberg var en stor symbol för framgångarna Karlskrona hade haft under hans tid i klubben.
Men just under hösten 2016 var Karlskrona Sveriges bästa hockeylag. Där pikade klubben minst sagt och det kan ingen ta ifrån Karlskrona.
SHL-kostymen kanske var för stor för KHK
Kommande år gick spiralen spikrakt nedåt. Efter att ha slutat på sista plats i SHL säsongen 2017/2018 förlorade man kvalet i bäst av 7 mot Timrå.
Otroligt surt, men SHL-kostymen kanske ändå var lite för stor för Karlskrona. Man fick möjligheten att hoppa ner åt pinnhål i seriesystemet och andas. Det kändes trots allt som att det spreds positiva vindar igen kring Karlskrona våren 2018 efter uttåget från SHL. HockeyAllsvenskan som väntade var en division lägre, men en division som Karlskrona som klubb hade otroligt fina minnen ifrån. Klubben landade på plats 7 i tabellen när den summerades. Ett fullt godkänt resultat enligt mig då man gick in i säsongen med endast 2 spelare kvar från föregående trupp och med en begränsad spelarbudget.
Efter bara 2 säsonger i HockeyAllsvenskan rasar Karlskrona år 2020 ur HockeyAllsvenskan p.g.a ekonomiska bekymmer. Den sommaren var hemsk ur ett supporyerperspektiv.
Pandemi och onödiga arenakrav, som till viss del bara gällde Karlskrona, hade satt käppar i hjulet för klubben. Den 11 juni 2020 nekade Svenska Ishockeyförbundets licensnämnd Karlskrona elitlicens för fortsatt spel i ligan. Karlskrona gjorde försök till att få igenom en överklagan men nekades även där. I början på augusti kom det officiella, och definitiva beslutet att Karlskrona säsongen 2020/2021 återigen var ett lag tillhörande Hockeyettan.
Karlskrona är på rätt väg igen
Nu är Karlskrona inne på sin 6:e raka säsong i Hockeyettan. Redan första säsongen i Hockeyettan var målet att studsa tillbaka till HockeyAllsvenskan. Med höga ambitioner, dyra trupper, fina faciliteter och höga publiksnitt har klubben inte ens varit nära att nå HockeyAllsvenskan. Mycket kan skrivas och sägas om det.
För närvarande när detta skrivs så leder laget Hockeyettan Södra.
Men faktum kvarstår att Karlskrona har gått från att vara en klubb som alltid hittat vägar att ta sig framåt och lyckats ta sig igenom tuffa tider, till att, enligt min mening, gått till att bli det motsatta. Trots lagets fina inledning av säsongen är jag allt annat än säker att det kommer hålla långt in på våren. Det har historien visat. Även om såklart potentialen i laget är skyhög och möjligheterna till en lyckad säsong finns.
För målet är HockeyAllsvenskan. Det ska vi inte hymla om.
Säkert är i alla fall att intresset och engagemanget kring Karlskrona HK frodas och glöder varje dag.
