Björklöven går back 8,5 miljoner enligt klubbens årsredovisning. Mikael Salomonsson, som är ordförande i Björklöven, berättar att klubben är konkursmässig om laget fortsätter på ett liknande sätt. Den dåliga ekonomin förklaras, enligt Salomonsson, av att det gått dåligt för herrarnas A-lag och att det finns innehåll i vissa kontrakt som styrelsen inte haft kännedom om. Sparkningen av Viktor Stråhle kostar även det en hel del. Ovanstående framkommer i en intervju med P4 Västerbotten den 18 juni klockan 15:18.
Några dagar senare, den 27 juni, tillkännages att Björklöven värvat den skicklige forwarden Axel Ottosson, som efter en utflykt till den finländska högstaligan och laget KooKoo, nu återvänder till föreningen. På hemsidan tackas 26 företag för att de varit med och bidragit till att Umeåsonen kan återvända och spetsa ett redan starkt Löven ytterligare.
För oss som följt Björklöven på avstånd under en längre tid kommer varken de ekonomiska problemen eller flashiga värvningar som en överraskning.
Magkänslan av att Björklöven är en förening med en lång historik av bristfällig ekonomisk styrning stärks ytterligare av en snabb googling. Nedan följer några utdrag i korthet:
2002, 26 februari, Corren ”Ny kris för Björklöven” (*ekonomisk kris, egen anm.)
2010, 27 mars, Göteborgs-Posten ”Björklöven i ekonomisk kris”
2019, 29 maj SVT Nyheter ”Mångmiljonförlust för Björklöven - Läget är allvarligt”
Alla ni som befunnit er i Umeås ishall vet att det finns en touch av mögellukt i korridorerna under läktarna. Ovanpå dessa illaluktande gångar har en modern arena byggts upp, numera har den döpts till Visionite Arena. På ytan ser allting vackert och professionellt ut, men nere i grunden pyr illaluktande mögel. I jakten på att bli en stabil SHL-förening har det trixats och fixats med ekonomin och kortsiktiga ”lappa och laga med silvertejp”-lösningar har trumfat långsiktighet.
På ytan har man som åskådare fått se profilstarka spelare som Zarley Zalapsky, Greg Parks och JT Brown passera genom historien.
I år har ytterligare en namnstark trupp värvats ihop med toppnamn som Tim Theocharidis, Fredrik Forsberg, Mathew Maione, Marcus ”Lillis” Nilsson och ovan nämnda Axel Ottosson.
Under årtionden har Björklöven hållits under vingarna av ständiga tiggarbrev till såväl företag som privatpersoner. Styrelsen budgeterar fel, betalar räkningar sent, missbedömer vad som står i spelarnas kontrakt, har bristande kommunikation internt, tigger och trixar. Ja, listan kan göras lång.
I Umeå finns ett starkt stöd från såväl publik som näringsliv och just därför har det gått att hanka sig fram år efter år. En nysatsning följs av ekonomiproblem som följs av en nysatsning och så rullar det på år efter år. Umeås näringsliv och publik förkroppsligas i hög grad av Michael Holmberg. Under en mångfald av år lyckades ingen umeåbo undgå att höra Michael Holmbergs, alias ”Bingo-Mickes”, karakteristiska röst när han år efter år i regn och rusk krängde Bingolotter utanför MVG-gallerian i centrala Umeå.
Näringslivet och publikstödet finns där, men så länge fokus ligger på yta och kortsiktighet istället för att bygga en stabil grund där det unkna ventilerats ut är det tveksamt om Björklöven kan bli den professionella förening som den önskar att vara.
Skribent: Johan Barkestam