Skribent: Johan Barkestam

Lasse Granqvist personifierar helt på egen hand en hel yrkeskår. Han har funnits med i de allra mest betydande idrottsögonblicken i såväl radio som TV. Foppas straff i OS-94, EM-kvalet 2001 mellan Turkiet och Sverige där Andreas Andersson nickade in det avgörande målet. Tre Kronors episka vändning mot Finland i Hartwall Arena 2003, varifrån Mats Sundins segervrål fortfarande kan skönjas under vindstilla kvällar i så pass avlägsna destinationer som Rovaniemi och Malå.

Slentrianmässigt har jag och många med mig sett Granqvist som den självklara centralgestalten som andra programledare ska efterlikna.

Men under senare tid undrar jag om den gode Granqvist inte lever på gamla meriter mer än den faktiska nutida prestationen? Som studiovärd blir han ofta överentusiastisk på ett konstlat och onaturligt sätt. Man borde inte störa sig på engagemang, men om det inte känns äkta utan snarare forcerat skapar det snarare en märklig stämning i studion. Jag tycker att han borde skala bort de översta 10% av övertändning och skicka dessa med expressfart till flertalet av de kommentatorer som till vardags är värdar för matcher som Östersund – Kalmar. Där om någonstans skulle de extra energiprocenten verkligen göra nytta.

Hans sätt att välkomna tittarna med ord som: ”jag är er ciceron i afton” är både högtidligt och lite fånigt på samma gång. Flugan och de festliga kläderna ska han dock ha extra plus för. På senare år tycks han även ha influerats alltmer av NHL och direktöversätter ofta NHL-kommentatorernas utrop till svenska. Det är en övning som inte med enkelhet låter sig göras på ett naturligt sätt. Vid ett missat friläge utbrister NHL-kommentatorerna ofta: ”Denied!” och i den Granqvistska versionen blir det ”Nekad”. Det… flyger inte, det känns inte rätt. Vem säger nekad när någon missar ett friläge? Testa själv att högt skrika ”Nekad” vid ett missat friläge nästa gång du sitter och tittar på ditt barns innebandyträning och känn efter om det känns naturligt. Nej, det skaver och känns fel.

Vad värre är att han i sin kommentatorroll relativt ofta säger fel på namnen på spelarna. Två konkreta exempel i Luleås laguppställning är spelarna Granlund och Niemi. De var aktiva under Luleås senaste hemmamatch mot Brynäs och måste uppenbarligen rört pucken ibland, trots lagets i övrigt anskrämliga insats. Problemet är bara att det inte finns några med de namnen i Luleås laguppställning. Kan Granqvist möjligen ha haft tanken hos den mångåriga sponsorn Niemis bil och hos den snitsiga finska VM-spelaren Mikael Granlund? Det är klart att alla kan säga fel ibland, men visst skulle man önska att Granqvist kunde namnet på Nurmi som trots allt ligger i toppskicket i SHL:s målliga. Att han säger fel på ynglingen Granberg kan vara mer förståeligt, men likväl olyckligt.

Granqvists gärning för sporten och odiskutabel och han håller fortfarande en hög nivå. Problemet är att han gått ner ett antal procent i prestationerna och numera överjobbar de situationer han hamnar i. Granqvist är bra, men inte längre bäst. Lena Sundkvist, Lars Lindberg och Björn Oldeen anser jag alla har sprungit om veteranen på ytterbanan. På samma sätt som att Gebreselassie, Pirlo, Jan Sandström och Anja Pärson inte kunde fortsätta var bäst för alltid, bör TV4 inse att en förskjutning har skett. En ny tid är här, även om det kan vara smärtsamt för alla oss nostalgiker.

Skribent: Johan Barkestam

***

Brynäs – HV71

Speltips: 1

Brynäs vinner hemma mot HV71. Laget spelar ett mycket behärskat försvarsspel för tillfället och spelare som Larsson och Silfverberg är vassa i omställningsspelet. Alsing i HV hittar formen allt mer, men laget som helhet har haft svårt att prestera över tid.

***

Frölunda – Luleå

Speltips: 1

Tömmernäs och Egli är ett riktigt vasst backpar i Frölunda, Luleås motsvarighet är Gustavsson och Hardegård. Lagen kommer närmast från varsin förlust, Frölunda blev kvävda av den berömda Växjöfilten och Luleå ägnade sig åt att vara i egen zon hemma mot nykomlingarna Brynäs. Frölunda vinner hemma mot ett Luleå som även fortsatt behöver förbättra defensiven och powerplay för att vara framgångsrika på längre sikt.

***

Leksand – Linköping

Speltips: 1

Leksand har börjat få ordning på defensiven och målvaktsvikarierna har fungerat bra sedan Armalis skadade sig. Linköping är svåra att förstå sig på. Svajiga prestationer, men i ett bra lag på papperet.

***

MoDo – Rögle

Speltips: 1

MoDo tog en otroligt viktig hemmaseger senast, glädjande för såväl laget som tabellen i helhet. Avsågade lag skapar som bekant ingen spänning. Trycket på läktaren imponerade och kanske kan laget klara av att ro hem ännu en seger? Roligt för Rundblad att vara tungan på vågen åt rätt håll, med tanke på den tunga inledningen. I motståndarlaget Rögle finns spelaren som MoDo saknar så mycket: Dickinson. Han är nyttig i båda riktningarna och blev mer saknad än väntat för hemmalaget.

***

Skellefteå – Färjestad

Speltips: 1

Skellefteå vinner hemma mot Färjestad. Matchen kommer att spelas i ett högt tempo och det borde passa Skellefteå. Lite förvånande är det att Lindholm x2 flankeras av Jonathan Davidsson, som nyligen fick förlängt kontrakt, i förstakedjan. Davidsson är rätt trubbig och någon annan borde kunna göra det bättre i den rollen. I Färjestad är Lodin nyttig med sitt retsamma sätt. Även den parametern behövs för att ett lag ska bli framgångsrikt.

***

Timrå – Malmö

Speltips: 1

Timrå har även fortsatt en del skadebekymmer, men flera spelare som Eisenmenger, Lundmark och Svensson fortsätter att prestera väl. Wedin kan mycket väl avgöra den här tillställningen till Timrås fördel. I Malmö har kedjan Pasic, Hanzl och Öberg verkligen växlat upp på sistone, vilket är helt avgörande för lagets slagkraft.

***

Örebro – Växjö

Speltips: 1

I Örebros fem senaste matcher har det totala antalet mål varit relativt lågt, som mest 5 i matchen mellan Örebro mot Färjestad (3-2). Där finns troligen nyckeln får tränare Erikssons hemmalag, att sätta defensiven främst och sedan hoppas på att snajdare som Quenneville producerar framåt. I Växjö är Blichfeld en vass målskytt, men centern Sebastian Strandberg har inte imponerat hittills, vilket bidragit till lagets rätt tröga start.

***

Backlöftet Viggo Gustafsson har skrivit på ett A-lagskontrakt med HV71, samtidigt som det står klart att 18-åringen lånas ut till seriekonkurrenten Timrå i sex veckor.

General managern Chris Abbott om den NHL-draftade smålänningen.

- Viggo är en stor talang som har en spännande framtid. Han har visat ett moget spel både i J20 och när han tränat med herrlaget. Viggo använder sin storlek bra på isen och är smart i sitt backspel både i offensiven och defensiven, säger Chris Abbott till RBK:s hemsida.

Tingsrydsprodukten har mestadels lirat i HV71 J20-lag den här säsongen. Det har även blivit spel med juniorlandslaget och han är dessutom bokförd för en SHL-batalj.

Carter Ashton - med fyra SHL-säsonger i Leksandströjan bakom sig - är tillbaka i den svenska högstaligan.

Den här gången blir det spel i Rögle.

Kanadensaren är klar säsongen ut.

Sportchefen Hampus Sjöström om den NHL-meriterade forwarden.

- Carter är en spelare som kommer bidra med mycket fysik och passar bra in i det vi vill uträtta. Han är bra på att ta både sig själv och pucken till mål. En forward som även är pålitlig i positionsspelet utan puck och vinner sina kamper, säger RBK:s sportchef till klubbens hemsida.

Sportbloggare.com avslöjande som bekant att Johannes Nilsson - som har meriter från spel i HockeyAllsvenskan och SHL - är klar för spel i Hockeyettan-laget Tyresö/Hanviken.

Nu är det officiellt att så blir fallet.

William Garpenlöv (administrativ sportchef) om nyheten gällande forwarden som har varit vass på Hockeyettan-nivå.

- Det känns såklart superbra att vi hittat en lösning med Johannes. Han kommer tillföra massor till oss och genom hans sätt att spela kommer vi få ytterligare en dimension i det offensiva spelet. Johannes har stor rutin från alla år i Hockeyettan men även från spel i Hockeyallsvenskan och Franska högsta ligan, säger William Garpenlöv på Tyresö/Hanvikens Instagram.

Skribent: Johan Barkestam

Det har slagit mig förut, men det blev extra tydligt i Luleås hemmamatch mot Växjö. TV4:s Johan Edlund är den markant bästa intervjuaren som hockeysektionen förfogar över. Edlund vågar ställa spetsiga frågor som många andra sportjournalister inte ens skulle tänka på att ställa.

För oss som konsumerar stora mängder ishockey utgörs frågorna alltför ofta av floskler som: ”Hur känns det”, ”Hur tycker du att första perioden såg ut” och ”Hur vill ni komma ut i period två” Ytterst välbekanta sägningar som invaggar såväl frågeställaren som intervjuoffret i ett behagligt lugn.

Problemet är att sådana intervjuer framkallar sömniga gäspningar framför TV-apparaterna från Haparanda i norr till Ystad i söder. Kirunaborna då undrar ni kanske? De har fullt upp med att betala det nya badhuset och har därav små eller begränsade möjligheter att ha råd med ett dyrt hockeyabonnemang och är därmed utan talan i det aktuella fallet.

När Luleås assisterande tränare Henrik Strid kom till intervjumikrofonen fick han frågan: ”Nu är det några bärande spelare i ditt lag som vid flera tillfällen spelat bort pucken i offensiv zon, vilket har gjort att ni fått kontringar emot er. Hur hanterar man sådant i ett lag? Tar man dom i örat?”

Spelaren som Edlund framför allt syftade var förstecentern O’Neill som tycktes ha glömt kontaktlinserna hemma just den här aftonen och mer än ofta slängde in puckar på måfå in framför motståndarkassen. Dessa så kallade lycka-till-passningar landade inte sällan på Växjöspelarnas blad vilket medförde att de kontrade mot två övergivna och sorgsna Luleåbackar.

”Man tar dom inte i örat, men de får titta en del på video och de får höra att de måste skärpa till sig” blev svaret från Stridh.

TV-tittarna rätade upp sig i hemma i soffan, Stridh blev tvungen att svara något som inte handlade om att vinna närkamper och ”ha momentum”. Petter Rönnqvist hade troligtvis sagt något i stil med ”nånstans är det en bra fråga” om han hade hört densamma.

Uppmaningen blir att Edlund antingen borde sköta merparten av alla intervjuer, alternativt skapa en manual så övriga programledare kan snäppa upp intervjuerna en nivå. Genom att ställa spetsigare frågor bli intervjuerna mer intressanta, åtminstone så länge den som intervjuas inte är Hardegård. Då kan inte en Edlund rädda situationen.