Nu är det snart dags att summera säsongen, och något som alltid väcker intresse och skapar spekulationer är de individuella priserna. Även om de inte presenteras förrän i sommar på NHL Awards i Las Vegas så är det dags för journalister och general managers att rösta fram respektive priser för grundseriens insatser. Vilka är favoriter? Och vilka utmanar i de olika kategorierna? Efter halva säsongen gjorde bloggen en förutsägelse, och skillnaden i detta tips är faktiskt inte jättestor.
Art Ross Trophy, alltså priset till vinnaren av poängligan, är så gott som avgjord Om inte något väldigt osannolikt sker så vinner Connor McDavid ganska komfortabelt. Här tippade bloggen i halvtid att Crosby skulle ta sig förbi, men den unge Edmonton Oilers-kaptenen har varit omutbar i toppen.
Likaså är det i princip klart att Sidney Crosby tar hem Maurice Richard Trophy, som ligans bäste målskytt.
Calder Memorial Trophy
Det är längesedan NHL hade så många rookies som betytt så mycket för deras respektive lag. Självklart är Auston Matthews ett typexempel på detta då han accelererat Maple Leafs rebuild och, nästan chockerande, lett dem till slutspel (inte klart i skrivande stund). Andra exempel är Patrik Laine i Winnipeg Jets, Matt Murray i Pittsburgh Penguins eller Zach Werenski i Columbus Blue Jackets. Sen finns ett tiotal till som har spelat betydande roller i sina lag.
Till syvende och sist handlar det ändå om Matthews och Laine. De har båda ett osannolikt målsnitt på 0,5 mål per match, vilket i modern tid endast matchas av Crosby och Ovechkins rookiesäsonger 05-06. På tal om Crosby och Ovechkin så är ju Matthews/Laine-duellen närmast en spegelbild av deras duell för 11 år sedan. Ingen originell teori, utan något många självfallet noterat. Det är centern med ledaregenskaper som skjuter left och leder sitt lag mot den lite mer flashiga högerskjutande snipern. Visst, Ovechkin och Crosby gjorde ungefär 20 poäng fler än vad Matthews och Laine gjort, men det var en annan tid. Fler mål gjordes i ligan och de två äldre herrarna snittade ungefär tre minuter mer i istid per match.
Då vann den högerskjutande snipern. Men nu vinner den vänsterskjutande centern. Verkar rättvist.
Vinnare i halvtid: Auston Matthews, Toronto Maple Leafs
Vinnare vid fulltid: Auston Matthews, Toronto Maple Leafs
Vezina Trophy
Det är många målvakter som haft perioder under denna säsong när de varit riktigt bra. Carey Price inledning, Devan Dubnyks första halva, Braden Holtbys nästan hela säsong. Men egentligen finns det bara två målvakter som verkligen burit sitt lag över hela säsongen, Sergei Bobrovsky och Cam Talbot.
Många hyllar Connor McDavid, och rättmätigt så. Men bakom all den där flashen finns NHL:s kanske störste arbetshäst i Cam Talbot. Han har spelat 72 matcher, överlägset flest i ligan, och verkligen hjälpt ett Oilers som fortfarande är ganska ungt och osäkert. En värdig vinnare om NHL:s general managers (som röstar fram detta pris) väljer honom. Vad som talar emot är hans siffror, som inte är lika starka som många andras, och det kommer nog fälla avgörandet.
Till förmån för Sergei Bobrovsky. Han har spelat 62 matcher i säsongens stora överraskningslag, Columbus Blue Jackets och många gånger räddat ett offensivt spelande lag. Med 93,3 i räddningsprocent och en goals against average på 2,02 är han statistiskt överlägsen.
Vinnare i halvtid: Sergei Bobrovsky, Columbus Blue Jackets
Vinnare vid fulltid: Sergei Bobrovsky, Columbus Blue Jackets
James Norris Trophy
Här är det spännande, och kanske ett av de mest omtalade och debatterade priserna. I halvtid såg Brent Burns ut att gå mot en säker seger, men två svenskar har tagit sig närmre och närmre för varje vecka och med Sharks dåliga spel senaste månaden har Burns lämnat lite dålig eftersmak, och traditionellt har prestationer senare under säsongen spelat större roll för utgången av sådana här priser.
De två svenskarna som utmanar om priset är inte oväntat Erik Karlsson och Victor Hedman. Båda två har haft fantastiska säsonger, och verkligen varit exceptionella under våren när deras lag behövt dem som bäst. Men av de båda är det ändå Karlsson som drar det längsta strået. Han spelar i ett sämre lag och är viktigare. Dessutom tar sig Ottawa till slutspel, till skillnad från Tampa (troligtvis).
Så det handlar om Burns mot Karlsson. Burns 29 mål den här säsongen är bara slaget av en spelare under de senaste 20 säsongerna, Mike Green 08-09. 29 mål från en back är enormt och kommer väga tungt i röstningen. Men Erik Karlsson har verkligen utvecklat sitt spel i år och blivit mer komplett än någonsin. Han gör inte bara poäng, utan leder även statistiken över blockerade skott. Dessutom tycker nog många som röstar att Karlsson orättvist förlorade trofén i fjol, vilket kan leda till en del sympatiröster.
Det kommer att vara på håret, men jag tror att Burns tar det till slut.
Vinnare i halvtid: Brent Burns, San José Sharks
Vinnare vid fulltid: Brent Burns, San José Sharks
Frank J. Selke Trophy
Oväntat många tyckare verkar avskriva Patrice Bergeron från Selke Trophy, vilket är smått oförståeligt. Bergeron är som vanligt i toppen av alla defensiva siffror, och ingen annan är på den nivån överlag. Många hävdar att poängproduktion är en viktig del för trofén och att han gjort för få poäng, och visst, under första halvan var han under isen gällande mål och assist, men han har spottat upp sig rejält. Andra namn som rättmätigt nämns i sammanhanget, exempelvis Mikko Koivu, Ryan Kesler eller Mikael Backlund, ligger inom fem poäng från Bergeron.
Vinnare i halvtid: Patrice Bergeron, Boston Bruins
Vinnare vid fulltid: Patrice Bergeron, Boston Bruins
Hart Memorial Trophy
Om Norris Trophy var svår att förutse är det kanske ännu svårare här, för Norris handlade i stort sett om två namn. Här finns många fler. McDavid och Crosby är såklart i förarsätet, men bakom dem finns många namn som förtjänar seriöst övervägande. Sergei Bobrovsky är en, Brad Marchand en annan. Sen finns backar som Erik Karlsson eller Brent Burns.
Men normalt sett går priset till en forward, och det står förmodligen mellan McDavid och Crosby. Världens två bästa spelare. Det är inte mycket som skiljer dem åt. McDavid har fler poäng, Crosby har fler mål och färre matcher.
Till slut kommer de att avgöras genom att McDavid är mycket viktigare för Edmonton än vad Crosby är för Pittsburgh. Edmonton Oilers utan Connor McDavid är inte i närheten av ett slutspelslag, medan Pittsburgh skulle vara ett topplag, kanske inte en contender, även utan Crosby.
Vinnare i halvtid: Connor McDavid, Edmonton Oilers
Vinnare vid fulltid: Connor McDavid, Edmonton Oilers
@jakewegous
