Niklas Eriksson i Örebro är pressad. Han och hans spelare har drabbats av något riktigt hemskt. Supportrar som fått hopp och livsgnista av en bländande inledning, som nu hastigt förbytts i förluster, banderoller och misär. Kvalhotet finns där och då vill supportrarna att folk ska ”Prestera eller dra”.
Eriksson var själv delaktig i sparkningen av Johan Hedberg under fjolårssäsongen och försökte med hårda nypor skapa ett nytt bättre Örebro. Långsiktigt har det visat sig fungera ungefär lika bra som när Robespierre under den franska revolutionen prompt skulle göra sig fri alla fritänkare genom att skicka dem alla till giljotinen. Det slutade med att Robespierre själv till slut gjorde sig omöjlig när de hårda nyporna till sist visade sig för våldsamma även för de mest inbitna anhängarna. Ironiskt nog föll Robespierre själv offer för giljotinen och hans tid vid makten kom att kallas för Skräckväldet. Under Erikssons bila hamnade först tränaren Hedberg och därefter offrades i snabb takt de båda stjärnorna Bromé och Holm för att skapa en mer harmonisk grupp.
Ingen vill ha varit ledare under Skräckväldet, men kanske kan den här perioden av Örebros historia komma att benämnas så i efterhand?
När historia skrivs kan ens eftermäle, beroende på historieskrivarens perspektiv, beskrivas såväl som ”Tyrann” eller ”Den förskräcklige”, det har historien med all önskvärd tydlighet visat.
Riktigt så illa bör det inte gå för Eriksson. Han ser intellektuell ut med sina runda glasögon och han talar belevat i intervjuer. Att skapa ett stabilt försvarsspel kan han också. Eriksson den ”gråe” kan vara ett namn att provskjuta för framtida historiker?
Ändå luktar det mer ”giljotin” och ”Tyrann” kring Eriksson än ”fest” och ”Energispridare” i dagsläget. Hans dagar kan mycket väl vara räknade om hans utrensningar inte ger effekt.
Men jag vill här och nu slå ett slag för att rädda Eriksson kvar som tränare i Örebro, med hjälp av tre hyfsat slagkraftiga argument.
Argument ett: Eriksson själv har grävt djupa hål i Örebros skattkista genom att delfinansiera Bromés lön i Luleå, vilket han naturligtvis bör hyllas för. Örebros ekonomi och trupp blir sämre och Luleås ekonomi och trupp blir bättre, what’s not to like?
Argument två: Örebro är bättre än förra året. Ni örebroare kanske inte känner så, men statistiken talar sitt tydliga språk. Säsongen 2023/24 var poängsnittet 1,29 per match och 2024/25 1,37 per match.
Argument tre: Eriksson skapar dramatik, känslor och turbulens i såväl Örebro som tabellen. Det skapar intresse och spänning för den utomstående. Man känner något kring Örebro, på ett helt annat sätt än tidigare, mycket tack vare Eriksson.
Låt giljotinen vila, lät Eriksson löpa linan ut. Spännande lär det bli.
