VM-bloggen ger dig en snabböverskådlig koll på allt du behöver veta om Grupp G inför mästerskapet.
- Belgien:
Belgien kliver än en gång in i en stor turnering som något av en dark horse och om De röda djävlarnas gyllene generation skulle få till det kan Belgien mycket väl gå långt i Ryssland. Belgien har spelare i absolut toppklass i form av Eden Hazard, Kevin De Bruyne, Toby Alderweireld och Romelu Lukaku, men bristen på kvalitet i ytterbackspositionerna fortsätter att gäcka. Det finns dessutom frågetecken för förbundskaptenen Roberto Martinez, som otvivelaktigt är ett uppköp från Marc Wilmots men frågan är om Martinez är rätt man för att få ut max av den här talangfulla truppen.
Martinez har tacklat ytterbacksfrågan genom att skifta formation till 3-4-3 och använda en mer defensiv wingback till höger, i Thomas Meunier, än till vänster där Yannick Ferreira-Carrasco huserar. Taktiken fungerar i matcher där Belgien får vara det spelförande laget, även om de tre mittförsvararna kan bli lite utsatta när Belgien bombar framåt - men när de båda wingbackarna trycks ned och tvingas försvara får Belgien stora problem. Det hände i en träningsmatch mot Mexiko, när wingbackarna tvingades försvara och Belgien blev överbemannat centralt i planen vilket fick Kevin De Bruyne att gå ut och kraftfullt kritisera taktiken.
Även om Belgien enkelt tog sig till Ryssland, där man gjorde 43 mål och vann nio av de tio matcherna, finns det en oro för att Belgien ska få problem när de ställs mot bättre lag som både kan och vågar utnyttja de belgiska svagheterna.
En av de större förändringarna som Martínez gjort är också att dra ner Kevin De Bruyne och låta Manchester City-stjärnan agera nästan som en regista på mittfältet. Oftast ackompanjeras han av Axel Witsel eller Moussa Dembélé. Med De Bruyne i en roll längre ner i planen har också Eden Hazard fått större frihet i sin nummer 10-roll bakom Romelu Lukaku. Båda spelarna var strålande i kvalet, där Lukaku gjorde elva mål och Hazard stod för sex mål och fem assist. Belgien bör ta sig ur den här gruppen utan större problem, men frågan är om taktiken står sig även mot tuffare motståndare?
Vägen till Ryssland: Vann med lätthet sin kvalgrupp. Vann nio matcher, kryssade en, och hade målskillnaden 43-6.
Stjärnan: Eden Hazard
Talangen: Youri Tielemans
Så spelar Belgien: Anfallsinriktad 3-4-3-uppställning där De Bruyne styr spelet centralt, Hazard åtnjuter frihet och Lukaku leder linjen. Carrasco, som spelar wingback till vänster, anfaller mer än Meunier till höger.
Tänkbar startelva: (3-4-3): Courtois; Vertonghen, Kompany, Alderweireld; Carrasco, De Bruyne, Witsel, Meunier; Hazard, Lukaku, Mertens
Truppen: Koen Casteels, Thibaut Courtois, Simon Mignolet; Toby Alderweireld, Dedryck Boyata, Vincent Kompany, Thomas Meunier, Thomas Vermaelen, Jan Vertonghen; Nacer Chadli, Kevin De Bruyne, Mousa Dembele, Leander Dendoncker, Marouane Fellaini, Youri Tielemans, Axel Witsel; Michy Batshuayi, Yannick Carrasco, Eden Hazard, Thorgan Hazard, Adnan Januzaj, Romelu Lukaku, Dries Mertens.
- Panama:
Panama har genomfört en skräll av gigantiska mått bara genom att ta sig till VM och egentligen ingen förväntar sig att Panama ska mäkta med att göra något som helst bestående avtryck i den här turneringen, och ännu mindre utmana om att ta sig ur gruppen. Trots att Panama lyckades ta en VM-plats på USA:s bekostnad så vann man bara tre matcher i hela kvalet, och slutade med en målskillnad på -1.
I kvalet föredrog Hernán Darío Gómez oftast en 4-4-2-uppställning, men till VM verkar han gå ännu mer på defensiven genom mönstra en 5-4-1-uppställning. Den nya formationen testkördes mot Danmark, där Panama presterade väl och föll med blott 1-0.
Panama kommer vara väldigt defensivt i VM, åtminstone i matcherna mot Belgien och England, och spelarna kommer ta till alla knep för att få motståndarna ur balans. Det lär kännas när man möter Panama.
Román Torres är den stora stjärnan, men han kliver in i turneringen med lite skadebesvär och det finns frågetecken för vilken form han kommer vara i. New York Red Bulls Fidel Escobar, som lär spela bredvid Torres i backlinjen, är dock en bra spelare som kan överraska.
Vägen till Ryssland: Panama tog sig till sitt första VM någonsin genom att säkra en direktplats i den sista omgången i CONCACAF:s kval.
Stjärnan: Román Torres
Talangen: Fidel Escobar
Tänkbar startelva: (5-4-1) Penedo; Murillo, Machado, Torres, Escobar, Ovalle; Bárcenas, Quintero, Gómez, Godoy; Torres
Så spelar Panama: Lågt, aggressivt försvarsspel.
Truppen: Jose Calderon, Jaime Penedo, Alex Rodríguez; Felipe Baloy, Harold Cummings, Eric Davis, Fidel Escobar, Adolfo Machado, Michael Murillo, Luis Ovalle, Roman Torres; Edgar Barcenas, Armando Cooper, Anibal Godoy, Gabriel Gomez, Valentin Pimentel, Alberto Quintero, Jose Luis Rodriguez; Abdiel Arroyo, Ismael Diaz, Blas Perez, Luis Tejada, Gabriel Torres
Román Torres
- England:
Det finns både optimism och realism på de brittiska öarna inför vad Gareth Southgates unga England kan uträtta i Ryssland i sommar. Det är ett ungt, talangfullt, men något orutinerat lag och även om England bör kunna ta sig ur de här gruppen utan allt för stora besvär så tillhör England knappast någon av förhandsfavoriterna inför VM.
Southgate har förändrat formationen från den 4-2-3-1-uppställning som användes i stora delar av kvalet, när England enkelt tog sig till VM, och i höstas började han använda sig av en trebackslinje. Southgate har skiftat mellan 3-4-3 och 3-5-2, men tycks ha fastnat för den sistnämnda formationen där lagkaptenen och skyttekungen Harry Kane ser ut att ackompanjeras av Raheem Sterling, som kommer agera strax bakom Tottenham-stjärnan i en anfallsduo.
Offensivt har Southgate rejält med alternativ när han vill förändra. Kane är given och Sterling ser ut att vara förstaval, men om Southgate vill förändra i eller inför matcher har han en ung och speedig anfallare i Marcus Rashford, en hårt arbetande striker i Jamie Vardy, Dele Alli som är van att spela bakom Kane i Spurs samt Danny Welbeck, som alltid presterat väl i den engelska landslagströjan.
Problemen med Southgates formation finns snarare längre ner i planen. England har inte tre mittbackar av hög klass som är bekväma att spela i en trebackslinje. Det har Southgate löst genom att flytta in Kyle Walker som höger mittback, och använda Kieran Trippier som wingback. John Stones var petat under våren i Manchester City, men kommer vara den centrala mittbacken i sommar som får dra ett stort lass i speluppbyggnadsfasen med sina fina, modiga fötter. Till vänster om sig får han troligtvis Gary Cahill eller Eric Dier. England saknar också speluppbyggare på mittfältet, där man har gott om löpstarka tvåvägsspelare och energiska offensiva mittfältare, men där någon defensiv bolltrygg herre lyser med sin frånvaro. Det skulle kunna vara Ruben Loftus-Cheek, som varit i fin form, men han lär få inleda på bänken. England har ett ungt, spännande lag och ska inte ha några problem att ta sig ur gruppen, men frågan är om Southgates gäng har vad som krävs när man ställs mot de allra bästa lagen i VM.
Vägen till Ryssland: Toppade Grupp F före Slovakien, Skottland och Slovenien.
Stjärnan: Harry Kane
Talangen: Marcus Rashford
Tänkbar startelva: (3-5-2) Pickford; Cahill, Stones, Walker; Rose, Alli, Henderson, Lingard, Trippier; Sterling, Kane
Så spelar England: 3-5-2 är grunduppställningen, men England är flexibla och kan förändra och anpassa efter motståndarna genom att byta mellan de olika spelartyperna Southgate har till förfogande. Frågetecken finns för om hur mittfältarna kan styra matcher mot skickliga motståndare och om England är tillräckligt kompakta defensivt för att ge skydd åt trebackslinjen.
Truppen: Jack Butland, Nick Pope, Jordan Pickford; Fabian Delph, Danny Rose, Eric Dier, Kyle Walker, Kieran Trippier, Trent Alexander-Arnold, Harry Maguire, John Stones, Phil Jones, Gary Cahill; Jordan Henderson, Jesse Lingard, Ruben Loftus-Cheek, Ashley Young, Dele Alli, Raheem Sterling; Harry Kane, Jamie Vardy, Marcus Rashford, Danny Welbeck
- Tunisien:
Tunisien är ett av de minst namnkunniga lagen i VM har Nabil Maâloul byggt ett defensivt, fysiskt och hråt arbetande lag som inte kommer vara helt enkla att bryta ner. Tunisien har dock stora problem i offensiven där förlusten av Youssef Msakni, som ådrog sig en knäskada, lämnat ett gapande hål efter sig.
Utan Msakni hänger en enorm tyngd på den forne Sunderland-spelaren Wahbi Khazris axlar. Khazri, som numera huserar i Rennes, är i grunden en offensiv mittfältare men har gjort ett bra jobb när han tvingats rycka ut i den ensamma anfallsrollen och han ser ut att få leda linjen i Maâlouls lag.
Maâloul förespråkar vanligtvis en trebackslinje, men har vanligtvis ställt upp sitt Tunisien i en 4-2-3-1-uppställning. Det känns dock tänkbart att han svänger och om använder sig av en trebackslinje - som i realiteten mer ser ut som en fembackslinje - mot England och Belgien. Oavsett så kommer Tunisien vara välorganiserat och hårt arbetande när man försöker kompensera för det man saknar i individuell spelarkvalitet genom ett starkt kollektiv.
Vägen till Ryssland:
Stjärnan: Wahbi Khazri
Talangen: Ellyes Skhiri
Så spelar Tunisien: Defensivt, fysiskt och välorganiserat. Försöker göra det mesta av omställningslägena som uppstår, men saknar kvalitet i de offensiva leden.
Tänkbar startelva: (4-2-3-1) Hassen; Bedoui, Meriah, Ben Youssef, Maâloul; Ben Amor, Sassi; Badri, Sliti, Skhiri; Khazri
Truppen: Farouk Ben Mustapha, Moez Hassen, Aymen Mathlouthi, Rami Bedoui, Yohan Benalouane, Syam Ben Youssef, Dylan Bronn, Oussama Haddadi, Ali Maaloul, Yassine Meriah, Hamdi Nagguez, Anice Badri, Mohamed Amine Ben Amor, Ghaylene Chaalali, Ahmed Khalil, Saifeddine Khaoui, Ferjani Sassi, Ellyes Skhiri, Naim Sliti, Bassem Srarfi, Fakhreddine Ben Youssef, Saber Khalifa, Wahbi Khazri.
Wahbi Khazri och Ben Youssef
