VM-bloggen ger dig en snabböverskådlig koll på allt du behöver veta om Grupp E inför mästerskapet.
- Brasilien:
Efter förnedringen på hemmaplan för fyra år sedan finns det en genuin entusiasm och tro på att Brasilien ska kunna gå hela vägen och vinna den sjätte VM-titeln. Den förre Corinthiansbossen Tite har klivit in och gjort ett strålande, strålande jobb som lyft hela Brasilien och vägen till Ryssland var imponerande, där brassarna fullständigt dominerade det sydamerikanska kvalspelet och med lätthet lade beslag på förstaplatsen.
TIte, som under hela sin förbundskaptensperiod låtit ansvaret skickas runt i truppen genom att rotera med lagkaptensjobbet, har funnit ett spelsystem som fungerar och spelare han litar på till fullo. Tite är så bekväm med spelartruppen han har till förfogande att han för flera månader sedan kostade på sig att slå fast att han redan vet sin startelva, och praktiskt taget alla spelare som kommer resa med till Ryssland.
Just tryggheten är Brasiliens stora styrka. Spelarna vet precis vad som krävs av dem i Tites 4-3-3-uppställning och de har hunnit spela ihop sig väl. Enda oron är egentligen högerbacksplatsen, där Dani Alves skada är ett rejält avbräck. I stället ser Danilo ut att föredras före Fagner, vilket är en försvagning. Veteranen Miranda och PSG:s stjärnförsvare Marquinhos utgör mittbackspar och Marcelo spelar en nyckelroll till vänster, där hans ständigt överlappande löpningar ger Neymar friheten att kliva inåt i planen. Det kommer krävas mycket för att få stopp för brassarnas vänsterkant, men det är också här Brasilien kommer vara som mest sårbara defensivt, till följd av att Marcelo trycker upp nästan löjligt högt längs sin flank, och Neymar är inte direkt känd för att vara någon gedigen defensivjobbare.
Mittfältet är Brasiliens bultande hjärta som ska ge balans, bibehålla formen och ge utrymme för den stjärnspäckade anfallstrion att glänsa. Casemiro axlar den mest defensiva rollen, bakom Fernandinho och Paulinho, där den sistnämnde i kvalet visade upp en fin förmåga att fylla på sent i straffområdet vilket renderat i en handfull baljor. I matcher där Brasilien väntas dominera stort kan Philippe Coutinho dras ner i en central mittfältsroll, men annars kommer han utgå från höger i tremannanfallet.
Unge Manchester City-spelaren Gabriel Jesus har sedan länge lagt beslag på nummer nio-rollen i Brasilien, trots en fin säsong av Roberto Firmino, och Jesus brukar vara strålande i den gula landslagströjan. Bakom finns spelare som Willian, Douglas Costa och Taison som alternativ.
Sammantaget är det ett ovanligt välbalanserat Brasilien, där anfallstjärnorna får utrymme att glänsa utan att lagets kollektiva balans äventyras. Det kommer dock finnas ytor att attackera på bakom de offensiva ytterbackarna. Neymar har också varit skadedrabbad och kommer kanske inte vara hundra procent förrän senare in i gruppspelet, men PSG-stjärnan gjorde 45 minuter i comebacken mot Kroatien, där han också gjorde ett vackert mål. Även en 80-procentig Neymar är en vansinnigt skicklig fotbollsspelare.
Vägen till Ryssland: Dominerade det sydamerikanska kvalet fullständigt och slutade som klar etta.
Stjärnan: Neymar
Talangen: Ederson
Tänkbar startelva: (4-3-3) Allison; Marcelo, Miranda, Marquinhos, Danilo; Casemiro, Paulinho, Fernandinho; Neymar, Jesus, Coutinho
Så spelar Brasilien: En 4-3-3 fylld med kvalitet. Fartfylld anfallstrio sprängfylld med individuell briljans. Välbalanserat mittfält där Casemiro ankrar, Renato Augusto lirar tvåväg och Paulinho fyller på i boxen. Vänsterkanten med Marcelo och Neymar är en superstyrka offensivt - men sårbar defensivt.
Truppen: Alisson, Ederson, Cassio; Danilo, Fagner, Marcelo, Filipe Luis, Thiago Silva, Marquinhos, Miranda, Pedro Geromel; Casemiro, Fernandinho, Paulinho, Fred, Renato Augusto, Philippe Coutinho, Willian, Douglas Costa; Neymar, Taison, Gabriel Jesus, Roberto Firmino
- Schweiz:
Vladimir Petkovics Schweiz är sig likt från EM för två år sedan och skillnaderna är små, både sett till spelare och spelstil. Multikulturella "Nati" är ett starkt kollektiv som inte kommer vika sig i första taget. Defensiven känns lite starkare med unge Dortmund-försvararen Manuel Akanji, som troligtvis tar petar veteranen Johan Djourou, bredvid Fabian Schär. Ytterbackarna Ricardo Rodriguez och Stephan Lichsteiner är förmodligen bland de starkaste i hela turneringen och kommer vara oerhört viktiga, både offensivt och defensivt. Rodriguez fina vänsterfot är ett rejält hot på fasta situationer.
Försvarslinjen skyddas av ett fysiskt no-nonsense-mittfält med Granit Xhaka och Valon Behrami. Xhaka får ofta - ibland lite oförtjänt mycket - skit för sina insatser i Arsenal, men för Schweiz är mittfältaren helt vital. Xhaka spelar en viktig roll defensiv, men framför allt i uppbyggnadsfasen, där det mesta ska gå genom honom.
Schweiz stora problem återfinns snarare i offensiven, där det finns en viss brist på mål och kvalitet vilket lär bli kännbart mot de tuffare lagen. Xherdan Shaqiri är den självklara stjärnan där, och kommer att utgå från högerkanten. Han brukar prestera för landslaget, men har haft en tuff säsong i Stoke. Ensamme anfallaren Haris Seferovic är ingen målmaskin och har fått nöta mycket bänk i år. Efter skadan på Admir Mehmedi kan talangfulle Breel Embolo, som inte haft en oproblematisk säsong i Schalke 04, mycket väl ta plats i startelvan. Steven Zuber är också ett alternativ.
Petkovics Schweiz är ett bra lag som mycket väl kan knipa andraplatsen bakom Brasilien.
Vägen till Ryssland: Tog sig dit med nöd och näppe. Trots nio segrar på tio matcher i kvalet slutade Vladimir Petkovics gäng tvåa, bakom Portugal, och tvingades spela playoff mot Nordirland, där man vann ett regnigt möte efter att ha tilldelats en kontroversiell straff.
Stjärnan: Xherdan Shaqiri
Talangen: Breel Embolo
Tänkbar startelva: Sommer; Rodriguez, Akanji, Schär, Lichtsteiner; Xhaka, Behrami; Zuber, Dzemaili, Shaqiri; Seferovic
Så spelar Schweiz: Mycket går genom Granit Xhaka, som drar ett tungt lass på mittfältet. Schweiz spelar med en stor bredd, när ytterbackarna Ricardo Rodriguez och Stephan Lichtsteiner gärna överlappar så fort möjligheten ges. I ett lag med brist på mål framåt är Xherdan Shaqiri väldigt viktig. Förmodligen för viktig.
Truppen: Roman Burki, Yvon Mvogo, Yann Sommer; Manuel Akanji, Johan Djourou, Nico Elvedi, Michael Lang, Stephan Lichtsteiner, Jacques-Francois Moubandje, Ricardo Rodriguez, Fabian Schaer; Valon Behrami, Blerim Dzemaili, Gelson Fernandes, Remo Freuler, Xherdan Shaqiri, Granit Xhaka, Steven Zuber, Denis Zakaria; Josip Drmic, Breel Embolo, Mario Gavranovic, Haris Seferovic
Breel Embolo i duell med Thiago Alcântara
- Costa Rica:
Costa Rica har bytt förbundskapten sedan succén för fyra år sedan när Los Ticos kom som underdog till Brasilien, tog sig ur en svår grupp och hela vägen till kvartsfinal, men i övrigt är det mesta sig likt även om Óscar Ramírez sitter på tränarbänken i stället för Jorge Luís Pinto.
Ramírez har bibehållit Pintos oerhört defensiva 5-4-1-uppställning som skördade sådana framgångar i förra VM-slutspelet och startelvan är mer eller mindre densamma. Målet försvaras fortsatt av Keylor Navas och Real Madrid-målvakten är Costa Ricas obestridda stjärna. Acosta, Duarte och González är mittbackstrion och de kommer flankeras av två kvicka herrar i Celtics Cristian Gamboa och Bryan Oviedo, som när sällsynta lägen ges kommer bryta ut från den solida fembackslinjen och försöka ansluta till omställningarna.
Framför fembackslinjen kommer David Guzmán och forne AIK-spelaren Celso Borges ha det huvudsakliga defensiva ansvaret, där Bryan Ruiz och Bolaños tillåts vara lite mer kreativa och anfallsinriktade för att ge understöd till ensamme anfallaren Marco Ureña, som med sin snabbhet ska försöka skaka fram några målchanser för Los Ticos. Borges kommer spela en nyckelroll i att länka samman med offensiven när Costa Rica lägger beslag på bollen. Som joker finns också Joel Campbell, som otroligt nog fortfarande tillhör Arsenal.
Ett så välorganiserat, hårt arbetande, lågt och totaldefensivt lag som Costa Rica kommer alltid vara en utmaning att bryta ner - särskilt med en målvaktsfantom som Keylor Navas som sista utpost. Det är bara att titta tillbaka på VM 2014 för att se vilka framgångar det kan medföra. Costa Ricas lag är äldre nu, vilket kan komma att bli en faktor, men det är nog inget lag som ser fram emot att möta Costa Rica. Släpper de in ett tidigt mål och tvingas anfalla mer proaktivt kan det dock bli rejält problematiskt.
Vägen till Ryssland: Tvåa i CONCACAF:s kval.
Stjärnan: Keylor Navas
Talangen: Ian Smith
Tänkbar startelva: Navas; Oviedo, Acosta, Duarte, González, Gamboa; Ruiz, Borges, Guzmán, Bolaños; Ureña
Så spelar Costa Rica: Defensivt. Oerhört, oerhört defensivt. 5-4-1, två defensiva mittfältare där kreativiteten kommer från kanterna.
Truppen: Keylor Navas, Patrick Pemberton, Leonel Moreira, Cristian Gamboa, Ian Smith, Ronald Matarrita, Bryan Oviedo, Oscar Duarte, Giancarlo Gonzalez, Francisco Calvo, Kendall Waston, Johnny Acosta, David Guzman, Yeltsin Tejeda, Celso Borges, Randall Azofeifa, Rodney Wallace, Bryan Ruiz, Daniel Colindres, Christian Bolanos, Johan Venegas, Joel Campbell, Marco Urena
- Serbien:
Serbien är ytterligare en svårbedömd VM-nation som bytt både förbundskapten och stil nyligen. När formen dalade och missnöjet från förbundet blev allt mer högljutt sparkades Slavoljub Muslin sent i VM-kvalet och den assisterande förbundskaptenen Mladen Krstajic.
Krstajic har genomfört en hel del förändringar sedan han fick ta över huvudansvaret. Den största kritiken mot Muslin gällde hans motvilja att involvera de talangfulla unga serberna, som bland annat vann U20-EM för några år sedan, och Lazios mittfältsstjärna Sergej Milinkovic-Savic lyckades på något märkligt sätt inte ens ta sig in i truppen. Det första Krstajic gjorde när han tog klivet ut ur Muslins skugga var att ta tillbaka Sergej och konstatera att den högt ansedde mittfältsstjärnan kommer få en stor roll i hans Serbien.
Så har det också blivit och Sergej har gått in och tagit en startplats direkt, men det är långt ifrån den enda förändringen som Krstajic genomfört. Muslin föredrog ofta en 3-4-3-liknande formation, men under Krstajic har Serbien gått över till en 4-2-3-1-uppställning med en solid mittfältsbas där Manchester Uniteds Nemanja Matic och Crystal Palace Luka Milivojevic bidrar med både bollvinneregenskaper och ett skickligt passningsspel på det defensiva mittfältet, bakom Sergej som får en mer offensiv roll.
I backlinjen finner vi bekanta, rutinerade herrar som Branislav Ivanovic och Aleksandar Kolarov. Det finns frågetecken över bristen av snabbhet i fyrbackslinjen, där många spelare börjar bli till åren, men så länge Serbien kan försvara lite djupare och åtnjuta skyddet från de tre fysiska mittfältarna bör de klara sig bra.
Offensivt kommer Aleksandar Mitrovic leda linjen. Tunge, fysiske Mitrovic har en fin säsong bakom sig i Fulham och kommer till Ryssland fylld av självförtroende. I form kan han vara en plåga att spela mot och Mitrovic kan nog överraska en och annan, om han får det att stämma. Krstajic har också valt att förlita sig på Adem Ljajic, som är lite av ett wild card men med en oerhörd högstanivå när träffar rätt. Ljajic lär ta ena kantrollen med Southamptons Dusan Tadic, som haft en tung säsong, på andra sidan.
Krstajic förfogar över ett talangfullt lag, men det är lite svårt att veta exakt vad vi kommer få från serberna efter förbundskaptensbytet. Får han ihop det bör dock Serbien ha alla möjligheter att knipa andraplatsen i den här gruppen.
Vägen till Ryssland: Trots att man sparkade Muslin i slutet av kvalet lyckades Serbien vinna Grupp D före Irland, Wales och Österrike.
Stjärnan: Nemanja Matic
Talangen: Sergej Milinkovic-Savic
Tänkbar startelva: (4-2-3-1) Stojkovic; Kolarov, Ivanovic, Milenkovic, Rukavina; Matic, Milivojevic; Ljajic, Milinkovic-Savic, Tadic; Mitrovic
Så spelar Serbien: Svårt att veta exakt. Men 4-2-3-1 med ett starkt mittfält och en fysisk anfallare i Mitrovic.
Truppen: Vladimir Stojkovic, Predrag Rajkovic, Marko Dmitrovic, Aleksandar Kolarov, Antonio Rukavina, Milan Rodic, Branislav Ivanovic, Uros Spajic, Milos Veljkovic, Dusko Tosic, Nikola Milenkovic; Nemanja Matic, Luka Milivojevic, Marko Grujic, Dusan Tadic, Andrija Zivkovic, Filip Kostic, Nemanja Radonjic, Sergej Milinkovic-Savic, Adem Ljajic; Aleksandar Mitrovic, Aleksandar Prijovic, Luka Jovic
