Välkommen till omgångens 5 punkter. Efter varje Premier League-omgång kommer jag i denna artikelserie att lyfta fem punkter, samtalsämnen och tankar, som jag tagit med mig från den gångna omgången. Här kommer mina punkter från omgång 9.
- Upprättning för Michy Batshuayi
Michy Batshuayi har fått mycket kritik den senaste tiden. Med Álvaro Morata skadad har belgaren blivit tvungen att kliva fram, en efterlängtad chans för talangen dessutom - men har inte övertygat. I förra omgångens förlustmatch mot Crystal Palace blev han dessutom utbytt i förtid, avlastad av yttern Pedro, då han inte åstadkom vad Conte ville. Att han därefter inledde helgens match mot Watford på bänken var därför ingen överraskning. Men denna gång skulle Batshuayi få sista ordet.
Inför helgens match var Chelsea och Antonio Conte pressat. De två förlusterna i rad, mot Manchester City och senast alltså mot Crystal Palace, hade väckt pressen till liv. När Watford därtill såg till att vända ett tidigt underläge till 1–2 på Stamford Bridge såg Conte ovanligt sammanbiten ut. Dags att agera. Ut gick återvändande - men denna gång misslyckade - Morata. In kom Batshuayi, kvitterade till 2–2 tio minuter senare och punkterade även matchen till 4–2 på tilläggstid.
När slutsignalen ljöd var det en märkbart lättad Conte som zoomades in, denna seger var oerhört viktig för italienaren. Men denna match var minst lika skön för Batshuayi som med sina två mål återfick såväl självförtroende som någon form av upprättelse. Mot Watford visade belgaren att han har en uppgift i Chelsea att tillföra.
- Mardröm Lindelöf i riktiga debuten
Manchester United var inför lördagens match mot Huddersfield obesegrade och hade framför allt övertygat i defensiven. Mittbacksparet Bailly-Jones hade fått mycket beröm och i sju av åtta matcher hade inga mål släppts in. Det imponerande försvaret hade också gjort att nyförvärvet Victor Nilsson Lindelöf fått se sig bänkad, men mot Huddersfield fick han plötsligt chansen då Eric Bailly sedan tidigare var skadad samtidigt som Phil Jones (vem annars?) gick sönder i den 23:e minuten. In byttes svensken som - förutom sin ynka minut mot Liverpool - gjorde sin debut i Premier League. Men den efterlängtade chansen utvecklades till en mardröm.
Redan efter fem minuter med Lindelöf på planen åkte United på bakslag. Juan Mata tappade bollen centralt, Huddersfield med Tom Ince i spetsen kontrade, fintade svensken innan Aaron Mooy sköt in ledningsmålet på David De Geas retur. Inget mål som Lindelöf kunde belastas för, Mata var huvudförbrytaren. Men ytterligare fem minuter senare stod Lindelöf för en rejäl tavla när han nickade hål i luften. Gratischansen utnyttjade anfallaren Laurent Depoitre till fullo och satte 2–0 bakom De Gea. Matchen på John Smith's Stadium slutade till slut i säsongens första förlust för United. 2–1 blev resultatet och efteråt har Lindelöf fått enorm kritik riktad mot sig, och annat kan inte sägas att det var förtjänt.
Med det har Lindelöf nu fått en oerhört tung start på sin tid i Man United. I England har han redan dömts ut och stämplats som en flopp. Personligen tycker jag det är alldeles för långt att gå, visst en tung start men det var bara första riktiga chansen. Lindelöf har fortfarande alla chanser att utvecklas i den röda tröjan. Men en lång uppförsbacke har han redan nu försatt sig i.
- Seger direkt för interim-lett Leicester
Förra veckans kryss mot West Bromwich var droppen som fick bägaren att rinna över. Endast en seger på de första åtta matcherna fick Leicester City att agera och managern Craig Shakespeare fick sparken. Enligt mig var det aningen oförtjänt, Leicester har - som jag tidigare skrivit - spelat bättre än vad resultaten har givit. Hur som helst - nu valde Leicester att sparka Claudio Ranieris ersättare. Precis som senast fick lagets assisterande tränare - Michael Appleton - ta över jobbet som interimtränare.
Med de förutsättningarna tog Leicester sig an helgens motstånd i form Swansea på bortaplan. En seger var behovet för båda lagen, men det var de managerlösa gästerna som tog alla poängen när Riyad Mahrez och Shinji Okazaki gjorde varsitt mål i 2–1-segern.
De tre poängen var förstås sköna för Leicester, det var deras första seger sedan 19 augusti. Men den riktiga frågan för klubben återstår fortfarande i form av Shakespears ersättare. Efter denna vinst lyfter vissa redan Appleton som en kandidat, en tankegång som förstås är nära till hands på grund av Shakespeares liknande resa. Men det är förstås ingen långsiktig lösning. Istället får vi nog vänta på vad Leicester har för andra alternativ i bakfickan som de väljer att plocka fram inom en snar framtid.
- Tack och godnatt Ronald Koeman?
Oj vad ifrågasatt han är just nu, Ronald Koeman. Inför söndagens match mot Arsenal hade Everton endast två vinster, istället fyra förluster på de sex senaste matcherna. När resultaten i Europa League dessutom har varit idel svaga - den senaste förlusten mot Lyon i torsdags dessutom slutade i mörka rubriker genom slagsmål med involverad publik - är krisen i Everton fastslagen. Koeman i sin tur sades redan inför matchen vara en "dead man walking". Inte skulle söndagens resultat ge honom större skäl att överleva.
För även om Everton såg till att öppna målskyttet genom Wayne Rooney var det ett totalt utspelat Liverpool-lag som blev krossade av Arsenal. Nacho Monreal, Mesut Özil, Alexandre Lacazette och Aaron Ramsey gjorde alla varsitt mål innan Oumar Niasse till synes gjorde matchens sista mål. Men Everton fick inte ens det sista jublet då Alexis Sánchez fastslog 5–2-resultatet på Goodison Park.
Efter varje mål zoomades förstås Koeman och den på läktaren sittande klubbordföranden Bill Kenwright in. Minerna var minst sagt bistra, Kenwright tog sig inte minst för ansiktet vid Sánchez sista mål. Men framför allt fick jag ett intyck av en uppgiven Koeman, en holländare som nu mer än någonsin såg ut att vara körd i botten. För mig är det nu bara en tidsfråga innan Koeman får sparken, han kommer inte att lyckas vända det här. Jag skulle inte vara förvånad om beslutet kommer redan idag.
- Usel Lovren ansiktet för ett större problem
Premier League-helgen avslutades i bästa slag då Tottenham och Liverpool drabbade samman på Wembley. Båda lagen kom till matchen med Champions League-spel i ryggen, Tottenham med ett kryss på Santiago Bernabéu, Liverpool med en 7–0-kross i Slovenien. Men i ligan hade de sistnämnda en helt annan uppladdning än Spurs. Endast en seger på de fem senaste matcherna gjorde att pressen låg på Jürgen Klopp. Men återigen blev det en rejäl besvikelse för Liverpool. Syndabock i vad som blev en tung 4–1-förlust? Dejan Lovren.
Den kroatiske mittbacken har på inga sätt haft en bra säsong. Sedan tidigare är hans aktier svaga och fansen har genom åren hånat hans kvalitéer. Men nu nådde Lovren något av en ny lägsta nivå, var direkt involverad i flera misstag varav det allra största det som skulle leda till 0–2 i baken. Ett totalt missbedömt upphopp för att nicka undan en längre boll gav Harry Kane öppen gata längs kanten, varefter skyttekungen spelade fram Heung-Min Son till målet. En kvart senare valde Klopp att byta ut Lovren och flytta in ytterbacken Joe Gomez i hans ställe.
Men Lovrens svaga insats är förstås bara en del av något ännu större: Liverpools försvarsproblem. Även efter att Lovren gick ut släppte Liverpool in mål, gånger två, och har fortsatt gigantiska problem i defensiven. Men det vet vi ju alla sedan tidigare, det var inget nytt. Vi vet fortfarande inte om Klopp är kapabel att lösa försvaret.
@LoHagerfelth
