Välkommen till omgångens 5 punkter. Efter varje Premier League-omgång kommer jag i denna artikelserie att lyfta fem punkter, samtalsämnen och tankar, som jag tagit med mig från den gångna omgången. Här kommer mina punkter från omgång 25.
- Ayews form lyfter Swansea
Vilken pangstart han har fått, Carlos Carvalhal. Sedan portugisen tog över Swansea har walesarna vunnit mot Watford, visserligen förlorat mot Tottenham därefter men sedan plockat poäng mot Newcastle och segrat mot Liverpool. Denna omgång toppade Swansea ytterligare formen genom att säkert besegra Arsenal med 3 - 1 på hemmaplan. Bakom segern stod - återigen - Jordan Ayew.
Ayew öppnade säsongen likt hela Swansea, det vill säga svagt. Under hösten gjorde han endast ett mål i ligan och prestationerna vid sidan av målprotokollet imponerade inte heller. Men de senaste matcherna - sedan Paul Clement fick sparken - har Ayew hittat formen, hade inför denna omgång gjort tre mål på de sex senaste matcherna. Mot Arsenal gjorde han såväl 2 - 1-målet efter Petr Cechs misstag och låg även bakom Sam Clucas 3 - 1-mål i slutet. På detta sätt har Ayew varit en betydande faktor i att Swansea tagit kliv uppåt i tabellen.
När Jordan Ayew kom till Swansea för ett år sedan kändes värvningen på ett sätt lite väl "lättscoutad". Jordan skulle nämligen ersätta storebror André som halvåret tidigare hade flyttat från Swansea till West Ham (och i går återvände till Swansea). Men Jordan har inte lyckats nå samma nivå som sin storebror, åtminstone inte hittills. Detta kanske nu är på väg att förändras? I så fall mycket välkommet för Swansea.
- Usel prestation i skuggan av transferljus
Arsenals vecka har handlat mycket om transfers. Här om veckan skickade man iväg Alexis Sánchez till Manchester United och fick Henrikh Mkhitaryan i stället. I går, på deadline day, kom dock den stora kanonen då Pierre-Emerick Aubameyang köptes in från Borussia Dortmund för klubbrekordsumma och dessutom sägs Mesut Özil efter många om och men ha förlängt kontraktet. Mycket positivt runt Arsenal, kan man säga. Nästan så att man glömmer bort att de även stod för en usel insats på själva planen.
Förra omgången var lite av ett "håll-käften"-resultat av Arsenal. Efter att Arsenal kryssat mot West Bromwich, kryssat mot Chelsea, åkt ut ur FA-cupen och förlorat mot Bournemouth hade Arsenals domedag skrivits. Sedan vann de mot Crystal Palace med 4 - 1 och tystade alltså kritikerna. Men så kom då denna omgång och Swansea borta. En usel insats och en ödesdiger målvaktstavla av Petr Cech senare hade Arsenal förlorat mot jumbon med 3 - 1, välförtjänt dessutom går inte att komma ifrån.
Frågan är vad som vägde tyngre denna veckoomgång, fotbollsinsatsen eller transferframgångarna? Logiskt sätt är det ju matchen, men jag förstår ju att supportrarna väljer att fokusera på det glada. Förhoppningarna nu är ju att Aubameyang ska vara en injektion som gör att Arsenal undviker dessa djupdyk. Jag har dock mina farhågor om att det kommer krävas mer än så för att vända hela klubbens riktning.
- Chelsea omgångens stora flopp
Likt Arsenal - och många andra - handlade denna omgång om såväl transfers som fotboll för Chelsea. Under tisdagen bekräftade Chelsea värvningen av ytterbacken Emerson från Roma och i går såg man även till att lösa Olivier Giroud från Arsenal medan Michy Batshuayi skickades på lån till Borussia Dortmund. Men liksom Arsenal var det fotbollsmässiga resultatet negativt för Chelsea, dessutom i form av ett rejält magplask.
Utan avstängde Álvaro Morata, utan utlånade Michy Batshuayi och utan nytillkomne Olivier Giroud tog Chelsea sig an Bournemouth hemma på Stamford Bridge. Ett aningen spetslöst anfall kunde man förutspå och så blev det också, men att även försvaret skulle svika var aningen oväntat. Efter en mållös första halvlek gjorde Bournemouth nämligen tre snabba mål i den andra halvleken, först Callum Wilson, sedan Junior Stanislas och till sist Nathan Aké när Bournemouth tog hem alla tre poäng.
0 - 3-resultatet på Stamford Bridge var omgångens absolut största skräll, men samtidigt omgångens stora flopp. Med all respekt för Bournemouth ska Chelsea helt enkelt inte förlora denna match. Men det gjorde de, gav med det ytterligare en plump i en redan formsvag resultatrad med endast en seger på de fyra senaste ligamatcherna. Förhoppningsvis är detta en väckarklocka för Chelsea som annars går en tuff vår tillmötes.
- Walcott-succé i helblå tröja
Theo Walcotts Arsenal-karriär blev aldrig riktigt som förväntat. Värvad som en 16-årig supertalang med England för sina fötter blev det till slut fler försök än slutprodukt, mer "denna-säsong-ska-bli-min-säsong" än att faktiskt ta fart. Tolv år senare lämnade Walcott så Arsenal denna vinter för Everton, för ett sista ryck. Och visst har det börjat bra.
Walcotts debut skedde i den förra omgången. Då mötte Everton West Bromwich, spelade 1 - 1 och för Walcotts del resulterade det i assist till målet. En okej start, men än bättre blev det i går. Hemma mot Leicester var det Walcott-show när yttern gjorde såväl 1 - 0 som 2 - 0 i den första halvleken när Everton vann med 2 - 1.
Så, till den stora frågan: Är det nu det äntligen lyfter för Theo Walcott? Nej, skämt åsido så var detta ett mycket välkommet resultat för Everton. Inför matchen hade de sex raka matcher utan seger, varav tre förluster, vilket återigen satt lite press på laget. Den pressen lättades lite nu, tack vare Walcott. För såväl Walcotts som Evertons skull får vi väl hoppas att hans formtopp håller i sig så länge som möjligt denna gång.
- Fler frågor än svar efter Sánchez debut
Efter debuten mot Yeovil Town i FA-cupen var det så dags för Alexis Sánchez första Premier League-match för Manchester United. När Manchester United ställdes mot Tottenham på Wembley i går var alla ögon därför riktade mot honom när matchen satte igång. Hur skulle det gå? Vilka tendenser skulle vi få se? Och kanske framför allt hur skulle José Mourinho ställa upp? 90 minuter plus tilläggstid senare står jag kvar med fler frågor än svar.
När värvningen av Sánchez var klar var jag försiktigt optimistisk. En bra värvning för Manchester United, absolut. Men var skulle han spela? Skulle Mourinho spela honom till vänster och flytta en formstark Martial? Skulle han spela honom centralt och flytta på en formstark Lingard? Eller till höger där han egentligen inte vill spela? Mot Tottenham - liksom mot Yeovil - var svaret till en början ute till vänster. Samtidigt flyttades Martial till höger och Lingard stannade kvar i mitten. Men det gick sådär, en okej inledning för Sánchez personligen men en negativ konsekvens för Martial. Dessutom tryckte Tottenham in två mål och försvårade hela Uniteds situation. Till den andra halvleken förändrade Mourinho således uppställningen, Martial till vänster, Sánchez centralt och Lingard till höger. Det resulterade i en intetsägande halvlek.
För mig pekade inte enbart insatsen på en del frågetecken, även det faktum att Mourinho förändrade formationen under matchens gång antydde för min del på att han inte riktigt verkar ha uppställningen klar för sig. Vem ska spela var, hur och när? Det var de frågorna jag ställde mig när värvningen var klar här om veckan och det är frågor som enbart förstärktes i gårdagens 2 - 0-förlust mot Tottenham. Vi får väl se om dessa frågor får några svar med tidens gång.
@LoHagerfelth
