Välkommen till omgångens 5 punkter. Efter varje Premier League-omgång kommer jag i denna artikelserie att lyfta fem punkter, samtalsämnen och tankar, som jag tagit med mig från den gångna omgången. Här kommer mina punkter från omgång 20.
- Kane bör nomineras bland de absolut bästa
Jag har ju skrivit om honom så många gånger, även om det nu börjar vara ett tag sedan. Anledningen till det är att han varit aningen ur form, om än i Kane-mått mätt. För den nivå Harry Kane håller är otroligt hög. Det bevisade han återigen, slog till och med fast, på Boxing Day.
Förutsättningarna inför Tottenhams match mot Southampton var att Kane stod jämsides med Alan Shearer för antalet Premier League-mål under ett kalenderår. Samtidigt var han endast ett mål ifrån Lionel Messis totala antal mål under 2017. Med ett mål mot Southampton skulle Kane således slå Shearers rekord, med två skulle han även gå om Messi. Resultatet? Tre mål, ett åttonde hattrick för året och totalt 56 mål 2017.
Att Kane är en av världens bästa spelare borde det inte råda några tvivel om, ändå nämns hans namn sällan när diskussionerna om världens bästa spelare drar igång. Anledningen till det är självklart att Kane spelar för Tottenham och inte vinner några titlar, även för att hans stjärnstatus inte är den samma som de största namnen. Men borde det krävas? Jag tycker inte det, i år har Kane bevisat att han bör nämnas bland de absolut bästa. Lyckas han upprätthålla samma nivå även nästa år bör han således hållas högt när Ballon d'Or nomineringarna inleds.
- Utdömd Arnautović bär sitt West Ham
Värvad från Stoke i somras för klubbrekordsumma, men Marko Arnautović motsvarade inte pengarna under hösten. Under sina första elva Premier League-matcher gjorde österrikaren inte ett enda mål, inte en enda assist och var spelmässigt direkt dålig. Istället färgades hans höst röd utav den onödiga utvisning han drog på sig i omgång två och han kritiserades hårt som en floppvärvning.
Men denna månad har hans säsong totalt bytt riktning.
Det började med målet mot Chelsea i början av december. Arnautović första mål för säsongen, samtidigt det enda målet när West Ham tog en viktig seger. Ökat självförtroende av det? Troligtvis. Fyra ligamatcher senare har yttern gjort ytterligare fyra mål, varav två mot Bournemouth denna omgång.
Denna uppryckning har inte minst varit oerhört viktig för West Ham. Korrelationen mellan Arnautovićs form och West Hams resultatförbättring är tydlig, endast en förlust på de fyra matcherna sedan Chelsea-segern vilket har lyft krisande West Ham uppåt i tabellen. Positivt för klubben, positivt för spelaren. För West Ham är det därför vitalt att Arnautović - vars karriär präglats av höga toppar och låga dalar - lyckas upprätthålla denna topp så länge som möjligt.
- Mourinhos och Manchester Uniteds stora problem
Efter 2 - 2 borta mot Leicester skulle Manchester United revanschera sig hemma mot Burnley. Seger var det förväntade, även om Burnley imponerat hela säsongen. Men så blev det inte. Istället misslyckades United totalt, låg under med 2 - 0 i halvtid och gick mot en förlust. Till slut räddades dock en pinne av Jesse Lingard, inbytt i halvtid mot en underpresterande Zlatan Ibrahimović, som gjorde två mål varav det sista på tilläggstid. Men det målade enbart lite glädje över vad som var ytterligare en svag insats från Manchester United.
José Mourinho har inte lyckats sätta ett offensivt grundspel. Det har jag kritiserat, flera gånger, i olika forum. Med en och en halv säsong spelad har portugisen fortfarande inte satt ett offensivt tänk, något som fungerar och som löser upp försvar. Det blev återigen tydligt mot Burnley då vapnet, som så ofta, blev att skicka in inlägg i hopp om att bollarna skulle trilla in. Denna gång gjorde de det, två gånger. Men det räckte ändå inte till seger.
Att detta är Manchester Uniteds stora problem är för mig uppenbart. Utan någon tydlig anfallsidé, som inte enbart är beroende av individuella prestationer, kommer man inte långt. Framför allt utvecklas laget och klubben inte. En anledning till att Mourinho inte har gjort sig en karriär som långsiktig lagutvecklare? Troligtvis. Istället bygger han lag som på kort sikt vinner stora titlar, som vinner ligan. Frågan är dock om han kommer att lyckas med det i Manchester United.
- Liverpools offensiv visade upp sin briljans
Liverpool löper inte alltid på utan snesteg, men när de gör det löper de ofta i en sjujäkla fart. När offensiven sitter så kan det trilla in både ett, två, tre och fyra mål i motståndarnas kasse. Eller som mot Swansea på Boxing Day då fem bollar skickades in bakom Łukasz Fabiański.
Showen sattes igång av Philippe Coutinho. Brassen, som under december månad hade gjort totalt sex mål innan matchen, skruvade redan i den sjätte minuten in öppningsmålet. Efter det var det dags för Roberto Firmino, assisterad av en Coutinho-frispark, sedan tryckte sig unge Trent Alexander-Arnold fram och gjorde sitt första Premier League-mål, Firmino sitt andra framspelad av Mohamed Salah innan Alex Oxlade-Chamberlain skickade in matchens sista mål.
Swansea-krossen visade ännu en gång hur vass Liverpools offensiv är. Denna gång var det framför allt Coutinho som glänste, som hade stor show. Men vid sidan av honom var Firmino återigen het med två nya mål medan Mohamed Salah denna gång fick nöja sig med två assist istället för mål.
Med det sagt återstår dock samma frågetecken. Nu gäller det som bekant att Klopp lyckas styra upp försvaret där bakom. Vi får väl se om nyinköpte Virgil Van Dijk, för över 800 miljoner kronor, visar sig vara en bricka som klubben har saknat.
- Wilsheres form måste noteras
Det känns som i går, men det börjar vara ett antal år sedan en tonårig Jack Wilshere slog igenom. Arsenal-mittfältaren gjorde framför allt avtryck i Champions League-åttondelsfinalen mot Barcelona 2011, stod då för en insats i klass med Xavi och Iniesta. Sedan kom skadeproblemen, utvecklingen avtog och så sent som förra säsongen lånades Wilshere ut till Bournemouth. Då var det nog många som såg Wilsheres karriär på den absoluta toppen gå mot sitt slut, hade Wilshere ens en framtid i Arsenal? Men nu, efter att han återvänt till klubben, har han börjat visa upp sig igen.
Wilshere har egentligen hela säsongen tillhört reservlistan. Den speltid han fått har främst varit i cuperna, Europa League och Carabao Cup. Innan december hade Wilshere spelat blott fyra Premier League-matcher, samtliga inhopp. Men den situationen har nu alltså förändrats.
Egentligen kan man peka ut Europa League-matchen mot BATE Borisov som en brytpunkt för Wilshere. I den matchen, tidigt i december, gjorde han såväl mål som assist. Efter den insatsen följde ett inhopp mot Southampton innan han fick sin första Premier League-start för säsongen mot West Ham och stod för en ny imponerande insats. Sedan dess har Wilshere startat varje match, liksom den i går mot Crystal Palace där Wilshere - med bland annat en utsökt assist till Alexis Sánchez andra mål - var matchens bästa spelare i 3 - 2-segern.
Det intressanta nu är om Wilshere kan behålla den här formen. Mycket beror förstås på att undvika skador, det är ju de som har satt så många käppar i hans utveckling. Men säg att Wilshere lyckas hålla sig skadefri, säg att han lyckas upprätthålla formen. Hur viktig kan han inte bli för Arsenal då, åtminstone den här säsongen? 25 år gammal kan Wilsheres karriär fortfarande väckas till liv.
@LoHagerfelth
