Välkommen till omgångens 5 punkter. Efter varje Premier League-omgång kommer jag i denna artikelserie att lyfta fem punkter, samtalsämnen och tankar, som jag tagit med mig från den gångna omgången. Här kommer mina punkter från omgång 13.
- Will Hughes genombrott äntligen här?
De av er som spelar Football Manager har med största sannolikhet full koll på Will Hughes. Mittfältaren från Weybridge spåddes redan som 16-åring en lysande framtid, alla Premier League-klubbar liksom utländska toppklubbar som Barcelona sades vilja ha den lovande talangen från Derby. Men flytten blev aldrig av, Hughes stannade kvar i Championship med Derby för speltid och sedan stagnerade utvecklingen. Plötsligt var Hughes en bortglömd supertalang i vardande. Tills nu?
I somras fick Hughes, 22, nämligen den där flytten till Premier League när Marco Silva värvade honom till Watford. Där fick han till en början ingen speltid, men har nu fått större förtroende. I slutet av oktober fick han sitt första inhopp och i början av november fick han även sin första start. Sedan fick han en ny chans mot West Ham förra helgen, gjorde mål och assist när Watford vann med 2 - 0. Det följde han upp denna omgång med en ny start och ett nytt mål mot Newcastle.
Det har gjort att Hughes såklart har hyllats, hans namn som det där underbarnet lyfts fram igen. Och det gör en ju en Football Manager-fantast glad. Kanske är detta starten på Will Hughes - trots allt fortfarande unga - karriär.
- Viktig prestation för Nilsson Lindelöf
Victor Nilsson Lindelöfs kritiserade säsongsinledning har gått få förbi. Ofta petad, roterad och när han fått chansen har han stått för några avgörande misstag. I England har han därför tidigt stämplats som en flopp. Därför var hans insats hemma mot Brighton viktig för hans framtid.
Efter starten mot Newcastle senast fick Lindelöf nytt förtroende från start mot Brighton. Och gjorde det riktigt bra. Stabil, lugn och som vanligt passningssäker, men denna gång även robust när det behövdes. Det gjorde att svensken inte enbart blev utsedd till matchens spelare, det gjorde även att han i högsta grad var delaktig till att United vann matchen.
Utåt ville Nilsson Lindelöf förstås inte avslöja sin glädje, men inombords var han nog rätt nöjd efter matchen. För detta var exakt vad han behövde. En match där han för en gångs skull fick beröm istället för sågningar, en insats där han visade vad han egentligen kan. Nu gäller det att fortsätta så här de följande chanserna, för fler chanser kommer det att bli efter detta.
- Swanseas problem ligger i offensiven
Förutom Crystal Palace är det endast Swansea som har tagit färre poäng denna höst. Med 13 matcher spelade har walesarna endast vunnit två matcher, totalt tagit blott nio poäng och ligger därför logiskt näst sist i tabellen. För den pressade tränaren Paul Clement finns det således många orosmoln att ta i tu med, men framför allt har hans lag ett stort problem: Målskyttet.
Under dessa 13 matcher har Swansea gjort sju mål, minst av alla lag i serien. När man dessutom blickar över vilka som gjort målen är situationen än mer dyster. Sammanslaget har nämligen endast en spelare stått för fyra av de målen, 20-årige Chelsealånet Tammy Abraham. Som individ har han stått för en fin höst. Men nu när han har tappat målformen och inte gjort mål på fem matcher har det påverkat laget. I de senaste tre matcherna - inkluderande helgens 0 - 0-match mot Bournemouth - har Swansea inte gjort ett enda mål.
Där är problemet som Clement måste hitta en lösning. Swansea är för uddlöst, för beroende av Abrahams mål. Det håller inte, varken kortsiktigt eller långsiktigt. Börjar Swansea inte hitta målet kommer de att åka ur Premier League.
- Låsta toppmatcher allt vanligare syn
Många var vi som såg fram emot Liverpool - Chelsea. PL-lördagens, och hela omgångens, stora höjdpunkt mellan två toppkandidater. Men resultatet motsvarade inte förväntningarna. Matchen på Anfield slutade 1 - 1 efter en tillknäppt tillställning som öppnade upp sig först mot slutet av matchen. Men var det verkligen en så oväntad matchbild?
Sett över samtliga matcher mellan de stora lagen har majoriteten av höstens matcher slutat med färre än två mål, oftast tight och avgjort av en individuell prestation eller ett misstag. Samma visa går att urskilja från förra säsongens resultat. Det tyder på ett mönster. Så varför är det så?
En anledning skulle kunna vara de nya topptränarnas intåg, tränare som vill ha ett resultat från de stora matcherna och formerar taktiken enligt det. Men en annan anledning kan också vara den att toppen jämnat ut sig. Med sex topplag är det dels viktigt att inte förlora, dels även svårare att vinna. Då blir det tight. Det kanske är dags att börja förvänta sig den typen av matcher även på förhand.
- Det är pinsamt nu, Everton
Southampton kom till matchen i behov av seger. The Saints har under säsongen haft stora problem med offensiven, endast gjort nio mål, vilket dragit ner dem i tabellen och satt press på Mauricio Pellegrino. Men denna helg var det proppen ur. Fyra mål, varav två av Charlie Austin, gav dem en bekväm seger mot Everton. Man skulle kunna lägga fokus på det. Men efter detta går det inte att fokusera på något annat än Evertons förfall.
Evertons uppladdning inför denna match var i Europa League. Då ställdes engelsmännen mot italienska Atalanta, åkte på storstryk med 1 - 5. Lägger man till det resultat till de som det för tillfället managerlösa Everton stått för innan, tre segrar på tolv ligamatcher och fyra av fem förluster i Europa League, har vi en kris. Den blev förstås enbart djupare när Southampton mosade ett uppgivet Everton med 4 - 1 igår.
Nu börjar orden för Evertons situation vara slut. Gårdagens insats var pinsam, så enkelt som de släppte in mål var det nästan som att de ville förlora. Vid sidan letar Everton febrilt - åtminstone borde de göra det - för att hitta den permanenta lösningen istället för interim tränaren David Unsworth. Frågan är om det räcker för att undvika en nedflyttningsstrid denna säsong? Frågan är om en godkänd säsongen inte redan är utom räckhåll?
@LoHagerfelth
