Han var en av världens största talanger, en anfallare på väg mot toppen - sedan kom skadorna. Det här är berättelsen om karriären som aldrig blev vad den kunde ha blivit, det här berättelsen om Giuseppe Rossi.
Skador förstör många karriären, ofta redan innan de ens hunnit börja. Ibland är de kortvariga, ibland är de långvariga och som fotbollsspelare - ja, som vilken idrottsutövare som helst - finns det inget värre än att ständigt dras med skador. Ändå sker de tunga skadorna med jämna mellanrum, som igår mellan Celta Vigo och Eibar.
Matchen på Estadio de Balaídos slutade i hemmaförlust för Celta Vigo, 0 - 2 till de baskiska gästerna skrevs siffrorna. Men den mest uppmärksammade situationen uppstod runt den 35:e minuten. Då utgick hemmalagets anfallare skadad, korsbandet hade gått av och en lång rehabiliteringsperiod står därför vid dörren och väntar. På bänken sågs anfallaren efteråt sitta med händerna för ansiktet, gråta i besvikelse och frustration, och det är oerhört lätt att sympatisera med honom.
Denna anfallare var nämligen Giuseppe Rossi.
"Manchester Uniteds framtid"
Född och uppvuxen i New Jersey, men det var i föräldrarnas hemland Italien som Giuseppe Rossis karriär tog fart. Tolv år gammal flög den talangfulle Giuseppe över Atlanten för att via Parmas ungdomsakademi utvecklas till den stora fotbollsspelare han hoppades bli. Bara fem år senare, 17 år fyllda, värvades han av Sir Alex Ferguson för att i Manchester Uniteds välkända akademi bli klubbens nästa stjärna. Allting såg dessutom ut att gå som planerat.
Debuten för Manchester Uniteds A-lag gjorde Rossi redan samma höst, ett inhopp i FA-cupen mot Crystal Palace. Ett år senare - i oktober 2005 - fick Rossi chansen i Premier League, inbytt mot Sunderland för att ersätta Ruud Van Nistelrooy i den 78:e minuten. Mindre än tio minuter senare gjorde Rossi sitt första mål för Manchester United. När den unge anfallaren knappa tre månader senare gjorde två mål i cupmatchen mot Burton tog Ferguson ton i Rossis hyllningskör.
– Jag hoppas ge Giuseppe Rossi flera chanser eftersom han är klubbens framtid. Han är en sensationell talang som vi vill uppmuntra, sa demontränaren till United magazine.
Men konkurrensen i Manchester United var stenhård. Förutom Van Nistelrooy utgjorde bland annat Wayne Rooney, Louis Saha och Alan Smith en anfallsuppsättning svår att passera och sommaren 2006 lånades Rossi ut för att få speltid. Det första halvåret spenderade Rossi i Newcastle, det andra tillbaka i Parma. När han ett år senare återvände till Manchester var konkurrensen dock inte mindre och i juli 2007 såldes Rossi till Villareal.
I Spanien skulle det med tiden bli succé, men det var även där som Rossis skadehelvete snart tog sin fart.
Målkavalkad blev skadeförföljelse
Redan i sin debut för Villareal visade Rossi sin potential genom att näta mot Valencia. 21 år gammal fick den amerikanske italienaren dock nöja sig med en roll som rotationsspelare när "den gula ubåten" under ledning av Manuel Pellegrini tog en imponerande andraplats i La Liga, en bra bit efter segrande Real Madrid men långt före Barcelona. Istället blev säsongens personliga höjdpunkt för Rossi OS i Peking, där han med sina fyra mål för Italien blev turneringens skyttekung.
Utvecklingen för den unge anfallaren fortsatte efter det stadigt uppåt. För varje år som gick blev han bättre, för varje säsong fick han större förtroende innan han säsongen 2010/2011 fick sitt stora genombrott. Vid sidan av radarpartnern Nilmar dunkade Rossi in mål i löpande takt. Ett mål här och två mål där gjorde att Rossi tillslut landade på totalt 28 gjorda mål på 49 matcher för sitt Villareal när de slutade fyra i La Liga och gick till semifinal i Europa League.
Precis som väntat kom de allra största klubbarna snabbt krypandes för att försöka roffa åt sig Rossi som nu såg ut att bli den stjärna han förväntades bli. Barcelona var intresserade, Juventus och Chelsea likaså. Men Rossi valde att stanna i Villareal ytterligare en säsong, säsongen 2011/12.
Rossi inledde hösten 2011 likt hela klubben - dvs. knackigt. Mål mot Sevilla och mål mot Mallorca varvades med mållösa perioder och slagpåse i Champions League-spelets dödens grupp mot Bayern München, Napoli och Manchester City. Den 26:e oktober blev dock allting betydligt värre, då hände det som inte fick hända. Efter ca en timmes spel i mötet med Real Madrid utgick Rossi skadad. Korsbandet var av.
Närmare ett halvårs rehabilitering väntade för Giuseppe Rossi för att försöka återställa sig i tid till EM i Polen/Ukraina uppkommande sommar. Och ett litet hopp om landslagsspel han faktiskt tändas då han i april återvände till träning - dock förgäves. Kort därefter rev han upp samma korsband på träning, borta från spel i ytterligare tio månader och EM-drömmarna krossades. Matchen mot Real Madrid skulle visa sig bli Rossis sista för Villareal, i januari 2013 sålde spanjorerna sin skadeförföljde anfallare till Fiorentina.
Väl i Florens blev det bara en match det första halvåret - ett inhopp mot Pescara i säsongens sista match - innan sommaren kom, hösten likaså och säsongen 2013/14 inleddes. Då tog karriären tillsynes plötsligt fart igen.
Rossi gjorde genast mål i säsongspremiären mot Catania, följde upp det med två till följande omgång mot Genoa och när julen 2013 nalkades hade Rossi gjort 14 ligamål. Med det var Rossi på god väg att vinna skytteligan i Serie A och nära en plats i Italiens VM-trupp den kommande sommaren i Brasilien.
Sedan kom nästa bakslag.
I Fiorentinas match mot Livorno den 5 januari blev Rossi fälld bakifrån. Ny knäskada, samma knä och ytterligare en långvarig rehabiliteringsperiod som höll Rossi borta från spel fram till maj och som gjorde att han missade VM i Brasilien. När han sedan i augusti som bäst laddade upp inför den uppkommande säsongen, skulle komma tillbaka starkare efter sin skada, åkte han på en till käftsmäll. Återigen var det det högra knät, denna gång menisken och Rossi gick skadad hela säsongen.
Slutet på karriären?
Det är lätt att tycka synd om Rossi. Efter ett ovanligt skadefritt halvår i Fiorentina lånades han ut till Levante förra våren, gjorde där ett koppel av mål innan Fiorentina inför denna säsong skickade honom på lån till Celta Vigo. Denna säsong hann det bli några få mål under hösten innan ett hattrick för en vecka sedan lovade gott. Men Rossi fick knappt fira sina baljor innan säsongen nu abrupt tog slut.
Frågan som nu lyfts fram är ifall detta var det sista vi fick se av Giuseppe Rossi. Kontraktet med Fiorentina löper ut till sommaren och de vill knappast förlänga det avtalet. Kommer någon annan klubb på den högsta nivån våga plocka upp den 30-årige anfallaren efter att han dragit på sig sin tredje korsbandsskada, sin fjärde allvarliga knäskada, inom loppet av bara några få år? Rossi hade med all rätt tillåtelse att fälla en tår av frustration när olyckan igår återigen var framme.
Skador förstör många karriären, ofta redan innan de hunnit börja. För Giuseppe Rossi hann karriären visserligen rulla igång, men högs sedan obönhörligen ner för att aldrig riktigt lyckas återta farten. Förhoppningsvis var det inte så här som allting slutade, förhoppningsvis får Rossi avsluta karriären på eget initiativ.
@LoHagerfelth
