Tre dagar efter att han ledde Borussia Dortmund till deras första titel på fem år i DFB Pokal får Thomas Tuchel sparken. Och ingen är överraskad. Det var inte sportsliga misslyckanden som fick Tuchel på fall, när broarna sedan länge tänts i fyr från båda ändar.
Med ett snitt på 2,09 poäng per match är Thomas Tuchel Borussia Dortmunds främsta tränare någonsin. När Eintracht Frankfurt besegrades i finalen av DFB Pokal, efter att Dortmund slagit ut Bayern München i semifinalen, bröt han en fem år lång titeltorka, trots att klubben genomgått en övergångssäsong efter att ha sålt sina tre främsta spelare - Henrikh Mkhitaryan, Ilkay Gündogan och Mats Hummels - och ersatt och fyllt truppen med ungdomar. Trots truppomkastningarna tog Dortmund sig till Champions League än en gång för sjätte gången på åtta år. Och trots att de sportsliga målen uppnåddes, samtidigt som Dortmund spelade en attraktiv och innovativ fotboll, fick Thomas Tuchel sparken bara tre dagar efter cuptriumfen.
”Jag är tacksam för två vackra, händelserika och spännande år. Det är synd att det inte fortsätter. Jag vill tacka fansen, laget, staben och alla som stöttat oss. Jag önskar @BVB all lycka. TT.”, skrev Tuchel på Twitter under gårdagen för att bekräfta att han lämnar.
Sett enbart till vad Borussia Dortmund uträttat på planen under Thomas Tuchels två säsonger i klubben är beslutet oförståeligt. Jürgen Klopp skördade stora framgångar med sin gegenpressing-stil, men Tuchel såg redan från början ut att vara precis mannen för att få klubben att ta nästa steg och han gjorde Dortmunds spel mer flexibelt och mångfasetterat, mer svårläst och anpassningsbart, samtidigt som de behöll intensiteten och blev skickligare på att dominera matcher bollinnehavsmässigt. Men det var inte de sportsliga prestationerna som fick Tuchel på fall.
Broarna började sättas i fyr redan i januari 2016, när Tuchel rök ihop med chefsscouten Sven Mislintat, som var mannen som tog spelare som Robert Lewandowski och Pierre-Emerick Aubameyang till Dortmund. Relationen de båda herrarna emellan skar sig fullständigt efter ett bråk kring en eventuell övergång för Oliver Torres, vilket slutade med att Mislintat bannlystes från träningsanläggningen. Redan från början hade också delar av Dortmunds supporterskara haft svårt att ta till sig den mer kylige och kalkylerande Tuchel som efterträdare till den mänskliga vulkanen Klopp, som stod fansen så oerhört nära, och han har kritiserats för att aldrig kännas som ”ett med klubben”.
Mislintat, som stod nära sportchefen Michael Zorc, var bara den första rispan i sprickan som skulle uppstå mellan Tuchel och Dortmunds klubbledning, och det har varit en illa dold hemlighet att relationen mellan managern, Zorc och VD:n Hans-Joachim Watzke har varit ytterst ansträngd under en lång tid. När Tuchel ville se ambition efter fjolårssäsongen, när Dortmund blev den mest poängrika tvåan i Bundesliga någonsin med 78 inspelade pinnar och ändå fick se sig besegrat av Pep Guardiolas Bayern, och blev lovad att truppens stomme inte skulle försvinna, bara för att sedan se Mkhitaryan, Hummels och Gündogan lämna, skar det sig ytterligare.
Problemen med herrarna i klubbhierarkin har funnits länge, men frågan är om det inte var sprickan mellan delar av spelartruppen som till slut gjorde situationen ohållbar. Även om Tuchel fortfarande hade en del av spelarna på sin sida så var det till stor del de unga och nyanlända spelarna som ställde sig bakom honom, samtidigt som spelarna som varit kvar från Klopps dagar blev allt mer högljudda om att de inte kunde tänka sig att fortsätta arbeta under Tuchels ledning.
Försäljningen av populära spelare som Jakub Blaszczykowski och Neven Subotic var inte uppskattat hos ledarna i spelargruppen, och båda klubbkaptenerna Marcel Schmelzer och Marco Reus har varit anmärkningsvärt ovilliga att ge stöd för deras tränare. Det blev inte minst tydligt i samband med helgens cupfinal. Skadedrabbade Nuri Sahin, en av veteranerna och ledarna i omklädningsrummet, togs inte ens ut i truppen till finalen trots att Julian Weigl missade matchen på grund av skada. Tuchel förklarade beslutet med att han föredrog mer fysiska spelare, men reaktionerna från Schmelzer och Reus var upprörda - och kritiken mot managern var anmärkningsvärd för att komma från lagkaptenerna.
- Jag är oerhört chockad, jag förstår det inte. Om en spelare som Julian Weigl missar är det bara Nuri Sahin som kan göra samma saker. Det är därför jag är så oerhört förvånad. Vi vet alla vilken kvalitet han besitter. Tränaren måste ge en förklaring. Vi står alla fullständigt bakom Nuri. Han är en fantastisk man, sa Schmelzer efteråt.
Tuchel rök ihop med scouter, klubbledningen och fick till slut även delar av spelartruppen emot sig. Då spelade det ingen roll vad hans Borussia Dortmund uträttade på planen. Situationen blev ohållbar och efter många månader av spekulationer, där det säkerligen inte var någon slump att uppgifter om alla slitningar inom klubben läcktes till pressen, fick han till slut sparken.
Beslutet mottogs av kritik från delar av supportrarna, och VD:n Hans-Joachim Watzke tvingades gå ut i ett öppet brev och förklara beslutet.
”Det faktum att Borusisa Dortmund och Thomas Tuchel har gått skilda vägar har gett upphov till kritik och en avsaknad av förståelse från vissa sektioner av vår supporterskara. Vi, folket som bär ansvaret, kan förstå det. Med Thomas Tuchel har BVB åtnjutit två framgångsrika år där våra sportsliga mål nåddes. Men vi, sportchef Michael Zorc och jag själv, har inte gått ihop med tränarstaben under den här tiden. Det handlar inte bara om resultat, det handlar om respekt. Dortmund är inte annorlunda från någon annan klubb eller företag och fundamentala värden som tillit, respekt, förmåga att samarbete och arbeta som ett lag, autenticitet och identitet, tillförlitlighet och lojalitet spelar också roll. Tyvärr tror vi inte längre att nuvarande tränarsituationen erbjuder oss en grund för ett framgångsrikt framtida samarbete baserat på tillit. Det är därför vi, efter lång och intensiva samtal vid flera tillfällen, beslutade oss för att inte förlänga samarbetet”, skrev Watzke.
Vad som väntar nu för Thomas Tuchel, som fortfarande är en högt ansedd och talangfull tränare, återstår att se. Han har kopplats samman med klubbar som Arsenal och Barcelona tidigare, men båda har på senare tid slagit fast sina managerpositioner inför kommande säsonger, och en mer trolig destination är förmodligen Bayer Leverkusen, där utvecklingspotential onekligen finns efter en synnerligen misslyckad säsong. För Borussia Dortmund går uppgiften att fortsätta ombyggnationen för att återigen göra klubben slagkraftig nog för att ge sig på Bayern München vidare utan Thomas Tuchel. Det spekuleras i Nices Lucien Favre och Eintracht Frankfurts Robert Kovac, som båda kan bli kostsamma att lösa, men Watzke och Zorc gör nog bäst i att få klart med ett nytt namn så snabbt det bara går för att ge den tillträdande tränaren bästa möjliga chanser att lägga grunden inför kommande säsong.