Watford har haft en strålande inledning på säsongen under Marco Silvas ledning. I helgen visade The Hornets modet som Arsenal saknade, när man vände matchen under slutminuterna och tog en seger som förde laget upp till en fjärdeplats i Premier League.
Om man tar honom med en nypa salt (vilket man förstås ska, samtidigt som man förfasas över hur en sådan man fortfarande kan få tv-tid i modern tid) är Paul Merson, mannen som Sportexpressens Noa Bachner passande dubbade som Kejsaren av okunskap, väldigt underhållande att följa. Han svingar aningslöst åt höger och vänster, försvarar allt klassiskt brittiskt och visar sin inkompetens med sin fullständiga aningslöshet över allt som är främmande. Det är skrämmande, men fascinerande att se hur långt han kan gå. Ett tydligt mål för Mersons kängor tycks vara "doldisen" Marco Silva, som så när räddade kvar Hull i Premier League på kort tid och som i somras belönades med ett nytt Premier League-jobb i Watford.
- Jag skulle kunna vinna ligan med Olympiakos. De har vunnit den 107 gånger och den har bara funnits i 106 år, gastar Merson på i Sky Sports och fortsätter med att ifrågasätta hur Silva, som presterat beundransvärt med Estoril, Sporting och Olympiakos, kunnat få ett tränarjobb i den engelska högstaligan när det finns så många engelsmän som bara väntar på att få chansen.
- Varför måste det vara en utlänning? Jag har ingenting emot utlänningar, men före detta engelska spelare spenderar mycket tid på tränarutbildningarna utan att få chansen. Vad vet Silva om Premier League egentligen?
Precis som han gjorde i Estoril, Sporting, Olympiakos och Hull har satt sin prägel på laget genom metikulös och metodisk noggranhet. Silva ägnar stor tid och stort engagemang åt att studera fotbollens vetenskap, dataanalys och bygger sina träningar därefter och hans spelare pumpas med information för att veta vad de ska göra i varje tänkbart scenario.
- Silva har varit ute på träningsplanen varje dag och proppat oss fulla med taktisk information. Oavsett var bollen är på planen och oavsett vilket spelsystem vi spelar ska vi veta exakt vad som är förväntat av oss och inte, med och utan boll. Med tanke på den mängden information han ger oss finns det inga ursäkter, berättade Hulls Tom Huddlestone när Silva nyligen tagit över.
Watford har, bortsett från 0-6-överkörningen mot Manchester City, imponerat i varenda match den här säsongen och Silva har fått ihop något väldigt fint med ett relativt begränsat material. Abdoulaye Doucoure, Etienne Capoue och den nu skadade Nathaniel Chalobah har sett oerhört fina ut och gett balans från det defensiva mittfältet, Tom Cleverley har så sakteliga visat tecken på att likna den spelare som skattades så högt när han kom upp genom Manchester Uniteds organisation och det 20-åriga nyförvärvet från Fluminense, Richarlison, har varit strålande.
Silva är en väldigt taktiskt flexibel tränare och förmågan att anpassa sig till motståndare och matchbilder och transformera spelsätt och formation därefter är förmodligen portugisens främsta egenskap. Och det var precis det som låg bakom vändningen hemma mot Arsenal, när The Hornets tog sin första seger hemma på Vicerage Road. Arsenal startade matchen utan Mesut Özil och Alexis Sánchez (och Aaron Ramsey) i vad som kan vara en försmak till vad som komma skall när/om duon, som sitter på utgående kontrakt, försvinner. Men det var när Özil kom in efter en dryg halvtimme som matchen vändes. Watford skiftade från 3-4-2-1-uppställningen man startat med för att matcha Arsenals formation till att övergå till 4-2-3-1 när yttern Andre Carillo ersatte mittbacken Adrian Mariappa och Troy Deeney tog André Grays plats som central anfallare för att ge en mer fysisk närvaro i straffområdet. Det fungerade utmärkt. Watford såg hur Arsenal, som tagit ledningen efter mål av Per Mertesacker i den första halvleken, började skaka och satsade fullt ut för en comeback. Richarlison gick i backen i duell med Hector Bellerín och Deeney förvaltade den efterföljande straffen, och på tilläggstid tryckte Cleverley in 2-1-målet efter en tilltrasslad situation.
- Jag hörde att Wenger redan skyller på straffen som anledningen till att de förlorade. Jag ska inte vara den som avslöjar det för Wenger, men det finns en anledning att de förlorade och det handlade inte om en straff. Jag måste vakta min tunga, men det handlar om att ha cojones, att visa stake. Varje gång jag spelar mot Arsenal tänker jag: "Låt mig trycka till någon, så får vi se vem som vill ta kampen". I dag kom jag in och tog duell med Mertesacker och jag behövde inte ens hoppa, jag nickade bara ner bollen, vilket fick igång publiken. Då backade de bara av. För mig som spelare är det perfekt, det är min styrka och om du utmanar mig där så kommer du få en tuff eftermiddag. Jag vet att jag inte är lika teknisk eller kvick som dem, men om du vill kampas med mig så kommer jag besegra dig, så det är lite av en personlig revansch för mig, sa Deeney till BT Sport efteråt och delade ut en tydlig känga till Wenger och den mentala svaghet som Arsenal ofta beskylls för.
Watford visade prov på taktisk flexibilitet och mod nog för att förändra en matchbild trots underläge mot en bättre motståndare. För tredje matchen i rad och fjärde gången totalt den här säsongen har Watford gjort ett resultatförändande mål i slutminuterna. Segern för Watford upp till en fjärdeplats i Premier League-tabellen och The Hornets tycks bulta av självförtroende under Marco Silvas ledning.
- Vi har fått en fantastisk start på säsongen och när vi möter de bästa lagen vill vi inte göra oss själv någon orättvisa. Det är ingen dålig inledning, men det betyder ingenting nu. Vi tar det bara match för match. Vi har ett fantastiskt gäng och vi tror på att vi håller på att bygga någonting väldigt bra. Det syns i de sena målen att vi verkligen tror på det vi gör tillsammans, säger Deeney.
Hur långt det räcker för Watford och Marco Silva återstår att se, men vi kan med säkerhet säga att Paul Merson än en gång står med dumstruten på sned, lika obrydd som vanligt och trots att hans okunskap återigen bevisats står han redo att kasta ur sig nästa floskel och utspel utan förankring i verkligheten.