När det jultider smyger sig på har helgerna en tendens att fyllas med aktiviteter och göromål, presenter som ska handlas och julbord som ska ätas. Saker ska helt enkelt hinnas med. Den här helgen finns det dock goda skäl för att ge blanka fan i allt som borde göras, barrikera ytterdörren och hitta den där perfekta platsen i soffan. För när El Clásico, Napoli-Inter, Borussia Dortmund-Borussia Mönchengladbach, RB Leipzig-Schalke 04, West Ham-Arsenal, Lazio-Roma, Everton-Manchester United och Världscupen i längdskidor från Lillehammer erbjuds ska det krävas mycket för att slita sig från tv-apparaten. Allra mest intressant är kanske tränarduellen på Etihad Stadium, där Pep Guardiola ställs mot Antonio Conte.
Pep Guardiola är tillsammans med José Mourinho fotbollsvärldens största tränarnamn och när de båda antagonisterna i somras slog sig ned i varsin ände av samma stad är det inte konstigt att Antonio Contes flytt till Chelsea hamnade lite i skymundan. Men än så länge är det Conte som har imponerat allra mest. Säsongsinledningen var förvisso svår och även med Conte som vulkaniskt intensivt gestikulerade vid sidlinjen såg Chelsea inte riktigt ut att ha hämtat sig från den tunga fjolårssäsongen. Men sedan Conte tog beslutet att skrota 4-3-3- och 4-2-4-testen till förmån för en trebackslinje och 3-4-3 har det mesta fallit på plats för Londonlaget.
Chelsea har vunnit sju raka matcher, släppt in blott ett mål och gjort hela 19. Diego Costa och Eden Hazard, som i fjol var ointresserade och direkt formsvaga, har återigen sett ut som världsspelare och öst in poäng under hösten. Victor Moses har återupptäckts under någon gammal filt och blivit en vital del av laget från sin wing back-position och N'Golo Kanté och Nemanja Matic har börjat utgöra ett formidabelt centralt mittfältspar. Men allra bäst kanske David Luiz, som fick mottaga en hel del hån när han i somras återvände efter ett par säsonger i PSG, varit. Det har alltid bott en stor fotbollsspelare i brassen med mastodonthåret, men ständigt återkommande och oförklarliga misstag har gjort att David Luiz ofta ses som den clown han till viss del liknar. Men så här långt har Luiz varit fenomenal som den centrala av de tre mittbackarna, där han med aggressivt försvarsspel och trygg bollbehandling blivit den stöttepelaren som Chelseas mer intensiva och höga försvarsspel kräver.
Conte och hans 3-4-3 klarade den första riktigt tuffa utmaningen förra helgen, när man kom tillbaka från underläge till att vinna London-derbyt mot Tottenham. Den här helgen blir det ännu tuffare i form av en bortamatch mot Manchester City i vad som kan bli en taktisk duell mellan två av världens främsta tränare.
Både Pep Guardiola och Antonio Conte är besatta av fotboll och de är besatta av taktik. Två fotbollsfanatiker och arbetsnarkomaner som ägnar så gott som all deras tid till att få sina lag att spela den fotboll de vill. Båda är oerhört underhållande att följa vid sidlinjen: Conte med sitt oerhörda engagemang, som lever sig in i varje liten situation som om hela mänsklighetens öde hängde på just den lilla sekvensen. Guardiola med sitt ständiga taktiska justerande under matcherna.
- Det finns 24 timmar på ett dygn. Jag sover fem och spenderar tre timmar med min familj. Då har jag 16 timmar kvar att arbeta på, har Conte sagt.
När de båda urkrafterna nu möts på tränarbänken är det som upplagt för en väldigt speciell taktisk batalj. Chelseas svagaste insatser den här säsongen har kommit mot Liverpool och Arsenal, i matcher där motståndarna pressat högt och försökt attackera Chelsea-försvaret med fart. Det var förvisso under tiden Chelsea fortfarande spelade med en fyrbackslinje, men Guardiola är en tränare som alltid försöker dominera matcher och lägger stor vikt vid tidig återerövring av boll och Citys kantspel kommer sätta Chelseas wing backs under luppen. Både Victor Moses och Marcos Alonso har utfört utmärkta jobb på varsin kant, men mot ett City med skickliga kantspelare kommer de bådas defensiva kunskaper sättas på prov.
Om City vågar trycka på med ytterbackarna kommer Alonso och Moses få slita. Å andra sidan öppnar det upp ytor för Hazard och Pedro, som opererar i friare roller i respektive halvyta. Guardiola har alternerat lagets defensiva formation mellan att spela med en fyrbackslinje och en sittande mittfältare; eller en trebackslinje med två defensiva mittfältare framför - vilket är hur han föredrar att agera i uppspelsfasen. Mot Chelseas tremannaanfall känns det dock troligt att Guardiola i sann Marcelo Bielsa-anda föredrar ett numerärt överläge, vilket därmed innebär en fyrbackslinje.
Det ska också bli intressant att se hur Guardiola formerar sitt mittfält mot Chelseas duo med Kanté och Matic. De senaste veckorna har han ofta använt två defensiva mittfältare med en mer offensivt orienterad framför, till skillnad från inledningen av säsongen då Kevin De Bruyne och David Silva med framgång agerade som nummer åtta-spelare framför Fernandinho. En fyrbackslinje med enbart Fernandinho framför skulle dock försätta brassen i numerärt underläge mot Pedro och Hazard, och troligtvis får han Ilkay Gündogan bredvid sig. Guardiola är dock alltid angelägen om att vinna striden centralt - om det så sker genom ett numerärt överläge med mittfältare eller genom inverterade ytterbackar och det ska bli mycket intressant att se hur han tar sig an den här uppgiften.
Conte har gjort få ändringar sedan han träffade rätt med 3-4-3-formeln och ser inte ut att bjuda på några större överraskningar sett till grundpositioner och startelva. Guardiola har desto fler alternativ att välja på och det ska bli mycket spännande att se vilken väg han väljer att gå. Men med två flexibla och engagerade tränare kan duellen Guardiola vs Conte bli något alldeles extra.
@Jimmyewertsson
