Colorado Avalanches svårigheter under lönetakseran

Bild från Bildbyrån

Colorado Avalanches svårigheter under lönetakseran

Från flytten till Denver, 1995, till mitten på 00-talet, var Colorado Avalanche en maktfaktor i NHL. De missade aldrig slutspel och vann två Stanley Cup. Men de senaste tio åren har varit svåra för dem och de huserar just nu på sista plats i hela NHL.

När ligan införde ett lönetak inför säsongen 2005-2006, var det positivt för ligan eftersom det har lett till en mer spännande och jämn sådan. Lag som tidigare inte kunnat hävda sig av ekonomiska skäl fick helt plötsligt en möjlighet. Men det innebar också slutet på Colorado Avalanches storhetstid. Ett gammalt och överbetalt Avalanche var tvunget att släppa spelare som Peter Forsberg och Adam Foote, för att kunna behålla andra viktiga pjäser, som Joe Sakic eller Rob Blake, vilket försvagade laget rejält.

Samtidigt hade Avalanche fortfarande ett slagkraftigt lag, med kapten Sakic i spetsen, och klarade att gå till slutspel första säsongen med det nya lönetaket. Detta var långsiktigt ett problem för Avalanche. De var fortfarande så pass bra att de gick till slutspel, men inte tillräckligt bra för att vinna. Det betydde i utsträckningen att de inte fick chansen att bygga om och föryngra genom tidiga draftval, för om det är något som lönetaket har skapat är det en återvinning av topplag. Det går i cykler. Lagen som kom på de fem sista platserna säsongen 2005-2006 var Bruins, Capitals, Blackhawks, Penguins och Blues. Redan säsongen 2008-2009 hade Blues tagit sig till plats 15 i ligan och de andra fyra lagen var topp-8. Penguins, Blackhawks och Bruins vann alla Stanley Cup innan 2011-2012.

Istället fick Avalanche vänta ett par säsongen på sina Crosbys, Ovechkins eller Kanes. Till slut kom dem, i form av Matt Duchene, Ryan O’Reilly, Gabriel Landeskog och Nathan MacKinnon, och när säsongen 2013-2014 blev en strålande succé, med en förstaplats i central division, under de forna storspelare Patrick Roy och Joe Sakic, och det var nog många som trodde att Avalanche äntligen hade hittat rätt. Visst blev det uttåg i förstarundan i match sju mot Minnesota Wild, men det kändes att det var en organisation som var på rätt väg igen.

Men så på sommaren 2014 tappade man Paul Stastny till St. Louis Blues och hade hårda förhandlingar med Ryan O’Reilly som till slut skrev på ett tvåårskontrakt innan domstolsförhandlingar skulle inledas. Säsongen slutade med att Avalanche kom sist i stenhårda Central division, men samtidigt tog man fullt godkända 90 poäng. Visst, inte de 112 poäng man tog säsongen innan, men ingen fara på taket, egentligen. Det fanns fortfarande en ung, bra kärna av spelare, med Landeskog, O’Reilly, MacKinnon, Duchene, Barrie och Varlamov.

Men general manager Sakic tryckte på panikknappen och skickade iväg Ryan O’Reilly till Buffalo. Till Sakics försvar ska sägas att O’Reilly bara hade ett år kvar på kontraktet och tidiga rapporter sa att O’Reilly krävde väldigt mycket pengar för att stanna.

Utan O’Reilly blev det sämre. Bara 82 poäng och åter ett missat slutspel. Inför årets säsong lämnade huvudtränaren Patrick Roy efter rapporterade meningsskiljaktigheter med Joe Sakic och nu ligger laget alltså på sista plats i ligan. Vad är det som gör att det går så fel för Avalanche? De har fortfarande sin kärna från 2013-2014, minus Stastny och O’Reilly, men med Carl Söderberg och Jarome Iginla som hyfsade ersättare. Ett problem kan vara att Avalanche inte lyckats att förädla den råa talangen man har i sin trupp. En annan är att konkurrensen är för hård, att de lag som varit bra i Western Conference under senaste åren fortfarande är bra, samtidigt som lag som Edmonton Oilers och Calgary Flames har blivit bra mycket bättre senaste två-tre åren.

Kanske har tåget gått för denna generation av Avalanche? Även om den fortfarande är ung och fortfarande har alla möjligheter att blomma så känns både Oliers och Flames unga kärnor bättre, samtidigt som vissa av de bra lagen i väst fortfarande har ledande spelare som kommer att spela ganska många år framöver, lex Patrick Kane, P.K. Subban eller Alex Pietrangelo.

De två senaste åren har de varit i samma limbo som i slutet på 00-talet, för dåliga för att vinna, men för bra att förlora. Men nu har de alltså blivit ännu sämre. I detta fall kan det möjligtvis vara positivt. Kanske är en sistaplats och början av en ny cykel Avalanches enda chans att ta sig in bland topplagen i väst.