I ett Stanley Cup-slutspel är det ofta tighta, hårda matcher och det avgörs inte sällan på grund av små detaljer. Lagen som lyckas pricka in formen på sina nyckelspelare har därmed bra chanser. Under årets säsong är det flera spelare hos många av de bästa lagen som underpresterat. Nedan följer revansch-femman. Inte nödvändigtvis spelare som varit dåliga, med spelare som måste förbättra sig i ett eventuellt slutspel.
Målvakt: Henrik Lundqvist, New York Rangers
Många gånger har Rangers försökt att vinna Stanley Cup under Henrik Lundqvist-eran. Alla gånger har de misslyckats, och aldrig har väl drömmen känts mer avlägsen. Inte blir det bättre av att Lundqvist har ett av de sämsta åren i sin karriär.
Vi ska vara klara över en sak. Henrik Lundqvist har inte varit dålig. Han har bara varit sämre än tidigare år och det som känns mest oroande är bristen på kontinuitet, något som varit Lundqvists kanske främsta egenskap under hans karriär. Han har blandat bra tidsperioder, med rent av katastrofala sådana, och Rangers backup Antti Raanta har ofta varit den bättre av de två.
Vad som är positivt för alla Rangersfans är att Lundqvists senaste månad har varit den klart bästa denna säsong, och formen kanske är på väg inför slutspelet.
För Rangers innebär en Lundqvist i form allt. Utan honom finns inte en chans att de kan vinna Stanley Cup, speciellt med det spel som de spelar, där de ofta utelämnar sin målvakt och behöver en stabil sådan.
Vänsterback: Jake Muzzin, Los Angeles Kings
Kings näst viktigaste back, efter stjärnan och Norris Trophy-vinnaren Drew Doughty har haft sin sämsta säsong på flera år, och bidragit till att Kings för närvarande inte ens ligger på slutspelsplats.
Under säsongen 2013-2014 slog Muzzin igenom med dunder och brak och bildade med Doughty ett av de bästa backparen i ligan. De vann Stanley Cup. Succén fortsatte under nästkommande säsong, men efter att Kings missat slutspel skiljde coachen Daryl Sutter på Muzzin och Doughty.
Tillsammans med sin nya partner Alec Martinez gick det också bra för Muzzin. Kings gjorde en bra säsong och Muzzin togs ut till Kanadas World Cup-trupp. Kanske den tuffaste platsen att ta sig in i hockey, Kanadas backuppsättning.
Men i år har Muzzin både blivit klart sämre poängmässigt, och har sin klart sämsta plus/minus-statistik i karriären, -21. Om Kings går till slutspel och vill ha något att säga till om, krävs nog en förbättring från Muzzins sida.
Högerback: Anton Strålman, Tampa Bay Lightning
Anton Strålman gör sin klart sämsta säsong sedan han kom till Tampa Bay Lightning för tre säsonger sedan. VIsst, han har haft en del skadeproblem, men det tar inte bort det faktum presterat dåligt poängmässigt, och att han fått mindre offensivt ansvar i ett Tampa som skriker efter en högerskjutande powerplay-back säger en hel del. Poängmässigt går det att förklara en del med att han normalt har en Steven Stamkos vid vänstra tekningscirkeln, som ger honom en del gratisassist, men kan Strålman verkligen vara så beroende av Stamkos?
Tampa är på g och som bloggen har advocerat vid flera tillfällen är känslan att de går till slutspel. Fortfarande känns också beslutet att byta bort Mark Streit konstigt. Där fanns en powerplay-specialist som kunde hjälpt dem. Istället för de lita till att antingen Steven Stamkos kommer tillbaka, eller att Anton Strålman skärper sig.
Center: Anze Kopitar, Los Angeles Kings
Likt Jake Muzzin har Anze Kopitar bidragit till att Kings har en medelmåttig säsong. Normalt sett är de visserligen inte ett lag för grundserien, utan mer av ett slutspelslag, och där personifierar Kopitar verkligen de attributen. Han är stor, tung och bra över hela isen. Precis vad som normalt sett behövs i de tighta slutspelsmatcherna.
Kopitar har bara gjort nio mål i år. Och han är -8. Jämför detta med i fjol när han slutade på en trettondeplats i poängligan med 25 mål och +34 i plus/minus.
Som kapten och van vid att behöva prestera i slutspel är det självfallet väldigt viktigt för Kings att Kopitar kommer igång.
Vänsterforward: Carl Hagelin, Pittsburgh Penguins
Ser vi till slutspelssuccén som Hagelin hade tillsammans med Nick Bonino och Phil Kessel förra året så lämnar årets säsong mycket att önska från den speedige, svenske yttern. Han är endast på plats 13 i Penguins interna poängliga och är, speciellt målmässigt, bra mycket sämre än vanligt. Detta trots att han även denna säsong spelat merparten med Kessel och Bonino.
Pittsburgh Penguins är ju självfallet en av de absolut största favoriterna, Hagelins dåliga säsong till trots. Han är inte en av de allra viktigaste spelarna för de regerande mästarna, men ser man till förra årets slutspel, var “HBK”-kedjan en vital del i framgångarna, och utan den blir det svårare att upprepa segern detta år.
Högerforward: Corey Perry, Anaheim Ducks
Om Carl Hagelin har en dålig säsong målmässigt, så är Corey Perry ett snäpp värre.
2013-2014 35 mål i 5-mot-5.
2014-2015 29 mål i 5-mot-5.
2015-2016 22 mål i 5-mot-5.
2016-2017, hittills, 9 mål i 5-mot-5.
Både Corey Perry och Ryan Getzlaf hade inledningsvis dåliga säsonger, men Getzlaf har lyckats vända på steken till viss del. Perry har inte lyckats med det. Normalt sett är hans styrka att spela tätt intill motståndarnas mål, hitta ytor och sniffa fram målchanser som knappt finns. Men i år har inte det där riktiga skärpan eller målnäsan funnits där.
Anaheim Ducks har ändå gjort en bra säsong, mycket på grund av en av de bästa kedjorna i NHL, den bestående av Silfverberg, Kesler och Cogliano, men tänk vad en Perry i gammal god form skulle kunna tillföra detta lag. Enormt mycket.
@jakewegous
