I natt åkte Anaheim Ducks ur Stanley Cup-slutspelet, mot ett Nashville Predators som går som tåget. Ducks har gjort en väldigt fin vår och med en återfödd Ryan Getzlaf fanns absolut hopp om att lyfta Stanleyn i år. Det var två jämna lag som möttes, men Predators klarade frånvaron av Ryan Johansen bättre än vad Ducks klarade frånvaron av John Gibson och Rickard Rakell.
Nu står Ducks inför en hel del tuffa beslut. Fönstret för den nuvarande stommen håller så smått på att stängas, i och med att Getzlaf, Perry och Kesler blir äldre, och har alla visat, ibland små, ibland stora tecken på att de håller på att bli sämre.
Men ännu håller de, och därmed borde Ducks vara ett lag som fortfarande kan utmana i ett par år till.
Dessutom har John Gibson, viss osäkerhet till trots, i det stora hela, gjort en väldigt bra säsong och vunnit nödvändig slutspelserfarenhet.
Den stora frågan inför nästa säsong är: Hur hanterar man expansionsdraften? Eftersom Anaheim har en av de bredaste trupperna riskerar de att förlora en väldigt värdefull spelare. Eller, riskerar. Snarare kommer.
Om vi bryter ner frågan handlar det om följande saker.
Väljer man att skydda sju forwards och därmed förlora en bra back?
Eller väljer man att skydda fyra backar, och därmed förlora en bra forward?
Hur gör man med Kevin Bieksa, som på grund av sin No Movement-klausul (NMC) måste skyddas i expansionsdraften? Hans öde blir en nyckel i hela operationen.
Kommer de trejda en back?
Fyra forwards kommer med all säkerhet att skyddas. Det handlar om Getzlaf, Perry och Kesler, som alla har NMC. Dessutom kommer man att skydda Rickard Rakell. I ett scenario där man vill skydda fyra backar innebär det att både Andrew Cogliano och Jakob Silfverberg skulle bli exponerade och valbara för Vegas Golden Knights.
Väljer man istället att skydda sju forwards och därmed säkra både Cogliano och Silfverberg, kan man bara skydda tre backar. VIlket med nuvarande trupp och klausuler skulle innebära att man måste skydda Kevin Bieksa. De övriga två platserna skulle behöva fyllas av två av följande fyra: Hampus Lindholm, Cam Fowler, Sami Vatanen och Josh Manson. Rimligtvis skulle man då välja att skydda Lindholm och Fowler och sannolikt förlora Vatanen till Golden Knights. Inte alls kul.
Här kommer Kevin Bieksa in. Han kan själv välja att ta bort, eller “waiva”, sin klausul och därmed kunna bli exponerad i expansionsdraften, vilket självklart skulle vara värdefullt för Ducks.
Varför skulle han göra det frågar ni? Han har ett år kvar på kontraktet och trivs förmodligen med livet i Kalifornien.
Anledningarna kan vara flera. För det första skulle det uppfattas som en lojal sak att göra. Han skulle vinna respekt hos lagledningen. Förmodligen ganska riskfritt också, eftersom Vegas med stor sannolikhet inte skulle välja honom.
Den andra anledningen skulle kunna vara för att undvika att bli utköpt. Skulle han bli det har han självklart valet att välja en ny klubb efter eget tycke. Men som en Anaheim-spelare bor han på en attraktiv plats och har en bra chans att slåss om Stanley Cup under sitt sista år. Dessutom skulle hans fyra miljoner dollar i lön endast bli 2,6 miljoner dollar efter ett utköp.
Anaheim Ducks ledning vill nog helst undvika att köpa ut Bieksa, för hans 35+-kontrakt innebär att laget inte får någon lättnad gällande hans lönetaksträff, utan den skulle fortsatt vara fyra miljoner under kommande säsong. Skulle Anaheim köpa ut Bieksa skulle det alltså endast vara för att inte behöva skydda honom i expansionsdraften.
Med alla dessa fakta känns det som att Bieksa kommer att waiva sin klausul, men att Duck I värsta fall får köpa ut honom och ta den smällen. Hur som helst så kommer han nog inte att behöva skyddas i draften.
Men då återstår ändå frågan om man skyddar sju forwards och offrar Josh Manson eller om man skyddar fyra backar och offrar Jakob Silfverberg (Känns som ett klart rimligare val än Cogliano för Vegas)?
Från flera olika experter och medier har jag hört att de vill skydda Manson, eller att de tror att Ducks vill det, snarare än att skydda Silfverberg. Detta är bortom mig, och jag kan inte greppa det riktigt. Visst, Manson är en väldigt bra back som har funnit en del kemi med Hampus Lindholm och det skulle vara tråkigt att förlora honom.
Men att offra en av NHL:s bästa defensiva forwards som gjort nästan en poäng per match i sin slutspelskarriär känns helt orimligt. H-E-L-T O-R-I-M-L-I-G-T.
Det tror jag också att Ducks ledning inser och därmed kommer Josh Manson inte att vara en Anaheim Duck nästa säsong. Om de inte väljer att trejda Cam Fowler förstås, men efter hans säsong känns det som att de vill behålla honom.
Frågan blir därmed hur Ducks står sig nästa säsong, med en åldrande stomme, men en hyggligt genomförd expansionsdraft.
Förmodligen ganska bra. De har en del talanger som är redo att ta klivet upp, vissa har redan spelat en del NHL denna säsongen, exempelvis Brandon Montour. Han kanske inte har gjort det största avtrycket, men har fått en hel del lovord. Andra spelare som är på gång är de höga draftvalen Sam Steel och Max Jones, som båda är väldigt lovande.
Det återstår att se hur Ducks kommer att klara sig, men om de går relativt helskinnade ur sommarens bravader kan de nog utmana nästa år.