Rubriken är lite missvisande. Det är klart att Claude Giroux fortfarande är en bra hockeyspelare, men faktum är att han inte alls spelar på samma nivå som han gjorde för 3-4 år sedan.
Powerplay, tekningar och 3-mot-3 i övertid. I dessa sammanhang är Claude Giroux fortfarande en klasspelare och en av ligans absolut främsta. Men det är också de enda kategorierna där han fortfarande håller den höga klassen.
Sedan säsongen 2011-2012 när han gjorde sin hittills bästa säsong poängmässigt, med 93 poäng och en tredjeplats i poängligan, har han haft en relativt stadig nedgång. I år har han sitt klart sämsta år i NHL sedan han etablerade sig som Flyers förstacenter säsongen 2010-2011.
Källa: NHL.com
EVP = Poäng i fem-mot-fem.
Källa: corsica.hockey
CF% = Antal skottförsök för laget i förhållande till emot laget när Giroux är på isen.
GF60 = Antal mål laget gör per 60 minuter när Giroux är på isen.
GF% = Antal mål i för laget i förhållande till antal mål emot laget när Giroux är på isen.
SCF% = Antal målchanser för laget i förhållande till antal målchanser emot laget när Giroux är på isen.
Rel.CF% = Girouxs Corsi i föhållande till sina lagkamrater.
PDO = Lagets räddningsprocent + skottprocent när Giroux är på isen.
ZSR = Zonstartsratio.
Dessa siffror illustrerar verkligen hur Claude Girouxs utveckling sett ut över de senaste åren. Vad ligger till grunden för detta? Låt oss titta på de stora förändringarna kring Giroux de senaste åren.
Coachen
Under de första, framgångsrika åren, där Flyers bland annat gick till Stanley Cup-final och Claude Giroux gjorde sin säsong med 93 poäng, hette coachen Peter Laviolette. En offensiv coach som gav Giroux verktygen för att lyckas poängmässigt, men också förtroendet att spela mycket i alla situationer. Under dessa år var Giroux en tvåvägsspelare av högsta klass.
Under nästa coach, den mer defensive Craig Berube, fick Giroux paradoxalt nog mer offensivt ansvar. Han slutade matchas i boxplay på samma sätt och fick fler offensiva zonstarter. Men konstigt nog var det också under Berube som Giroux började att dala i sin poängproduktion.
Många trodde nog att det skulle bli bättre, när den mer ungdomlige och entusiastiske Dave Hakstol tog över tränarsysslan inför fjolårssäsongen, men det blev snarare sämre. Och vad som kunde ses som en tillfällig nedgång för ett par säsonger sedan blir för varje dag mer likt en trend.
“C”
När det stod klart att Chris Pronger inte längre kunde spela behövde Philadelphia Flyers en ny kapten, och valet föll helt naturligt på Claude Giroux. Men det känns som att det just här skedde något. Ett paradigmskifte i Claude Girouxs mindset. Istället för att vara lite rivig och oförutsägbar, med mjuka handleder och en x-factor, blev han mer konservativ, som om det var ett krav för att vara en kapten. Han har känts mer ovillig att forechecka, allmänt nonchalant, och mer kontrollerad än instinktiv. Bara för att man blir kapten behöver man inte försöka anamma en spelstil á la Getzlaf eller Thornton. De har helt andra kvalitéer. På något sätt tror Giroux att kaptensbindeln innebär att han måste bära hela laget genom överblick och kontroll, när han egentligen borde leda genom exempel.
Förväntningar
Philadelphia Flyers har under nästan hela sin existens varit ett lag som velat fightas i toppen och ofta tagit kortsiktiga beslut för att kunna göra så. Men under lönetakseran är kortsiktighet inte en rimlig lösning och många lag i den situationen som Flyers varit i har tvingats att lägga om sin strategi. Det har varit en svår förändring för Flyers fans och media. Under de senaste åren, speciellt under Ron Hextall, har man fokuserat mer på framtiden, vilket har inneburit sämre resultat och ett par missade slutspel. Det är inte lätt att vara ansiktet utåt för ett lag med höga krav men små medel. Claude Giroux har därför haft en, troligtvis, övermäktig uppgift och helt enkelt inte klarat av den.
Under hans tidigare år var det lättare. Laget var bättre, djupare och Giroux slapp bära det tunga ansvaret.
Vad händer nu?
Det är väldigt sällsynt att toppspelare droppar av i den åldern Claude Giroux är i. Man kanske kan argumentera för att spelare som Jason Spezza eller Vincent Lecavalier till viss del gjorde det, men ofta är det något som sker lite senare.
Personligen tror jag inte att Giroux är en sämre spelare, rent skicklighetsmässigt, och skulle han spela andrafiol, utan ett C på bröstet, bakom en Crosby, Tavares eller Stamkos, tror jag att han skulle ha en reell chans att vinna Art Ross Trophy.
Men i ett lag där Sean Couturier inte har lyckats nå sin potential, eller Brayden Schenn inte klarat av att spela center på en hög nivå, har det blivit svårt för Giroux. Flyers har en hel del framtid i sin organisation och det är först om 2-3 år de ska ha chansen börja utmana på riktigt. Vad de saknar i sin pool av framtidslöften är dock en riktigt bra center, som kan komplettera Giroux. Visst är German Rubtsov och Mikhail Vorobyev väldigt intressanta och har potential att bli bra NHL-spelare, men de är inte riktigt high-end.
Det ska bli intressant att se hur införskaffandet av Valtteri Filppula påverkar Giroux. Filppula är en väldigt bra spelare fem-mot-fem och har gjort fler poäng än någon annan Flyer i den spelformen i år. Kanske kan han ta lite fokus från kaptenen och ge honom chansen att spela upp sig?
@jakewegous
